Lunds universitet Podcasts
-
Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige.
Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO.
I det sjätte avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi om hälsa- och sjukvård. Vilken rätt till vård har nyanlända som kommer till Sverige? Vad innebär vård som inte kan anstå och vilka möjligheter har vi att hjälpa de som traumatiserats av krig och konflikt.
Med oss har vi Sabina Gusic, psykolog med doktorsexamen vid Lunds universitet och som specialiserat sig på traumapsykologi för barn och ungdomar med erfarenhet av migration/flykt. Samt Anne Sjögren, pensionerad distriktssköterska och sammankallande i Rätt till vård-initiativet, medgrundare till Rosengrenska i Göteborg och tidigare anställd av Röda Korset i Göteborg för att ge vård till papperslösa.
Programledare: Lisa Pelling
Producent: Amanda Sonesson
Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio. -
Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022.
Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".Lena Nordlund [email protected] -
Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön?
Programmet är en repris från 9 maj 2022.Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] -
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?
Programmet är en repris från 2 maj 2022.Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] -
Välfärd är ett grundläggande begrepp inom modern politik och något som alltid är närvarande inom den politiska debatten. Det är också det uttalade målet för regeringen, att Sverige ska bli just världens första fossilfria välfärdsstat. Men vad är det egentligen vi menar när vi pratar om välfärd, och har den politiska debatten överhuvudtaget en rimlig ingång i detta? Carl gräver djupare i frågan tillsammans med Eva Alfredsson, forskare i miljöstrategiska studier på KTH och Alf Hornborg, antropolog och professor i humanekologi vid Lunds universitet. Med avstamp i frågan vad välfärd är, skapas ett brett och spännande samtal som bland annat slår fast behovet av att skifta den politiska debatten från sitt fokus på pengar till de reella resurser och klimatutrymme som vi faktiskt har begränsade mängder av. Den politiska debatten tycks sakna insikten om att ekonomin inte är något vi måste anpassa oss till, utan ett verktyg med vilket vi kan styra mot det samhälle vi vill ha. Samtalet leder in på flertal av de lösningar som Greenpeace anser måste bli en naturlig del av den politiska debatten, som behovet av att planera eller förbereda för en ekonomi utan tillväxt, en rättvisare klimatomställning genom avgift och utdelning, behovet av en penningreform och att skapa starkare och mer resilienta lokaliserade ekonomier.
Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
-
Skott har avfyrats, vägar blockerats och gränsövergångar stängts av. Det är oroligt vid gränsen mellan Serbien och Kosovo just nu. Spänningen mellan de två grannarna är inte ny, men har eskalerat efter nya krav från Kosovo. Oroligheterna har dragit omvärldens blickar till sig och Nato säger att de är redo att agera om det krävs. Vad är för det nya kosovanska krav som upprört serberna? Finns det risk att situationen eskalerar ytterligare? Varför kan Ryssland komma att dras in i konflikten? Hur mycket hotar det här den europeiska säkerhetsordningen? I dagens Aftonbladet Daily reder vi ut vad som händer på gränsen mellan Serbien och Kosovo.
Gäst: Sanimir Resić, Balkanexpert och historiker vid Lunds universitet
Programledare: Vilma Ljunggren
-
58-årige Robert Lundin är en av 40 000 svenskar som har ett svårläkt sår. Om alla med svårläkta sår fick bättre behandling skulle lidandet minska och vården kunna spara enorma belopp, enligt forskning.
Hela livet förändrades för sportiga Robert Lundin när han fick sitt bensår för några år sedan. Det som började med ett litet sår när han slog i ett bordsben, blev till ett smärtsamt djupt sår som krävde omläggning på Södersjukhusets hudmottagning två gånger i veckan. Idag mår han mycket bättre, tack vare rätt hjälp. Hör om vad som krävs för att komma till rätta med svårläkta sår, och hur samhället samtidigt kan spara pengar. I programmet hörs förutom Robert Lundin också Rut Öien, nationell expert på svårläkta sår, docent vid Lunds universitet och allmänläkare från Blekinge samt Anne-Mari Fagerdahl, docent i omvårdnad vid Sårcentrum, Region Stockholms specialistmottagning för svårläkta sår. Lena Hansen jobbar med Robets sår och är undersköterska vid Hudmottagningens Behandlingscentrum på Södersjukhuset i Stockholm.Programmet sändes första gången 22 februari i år. Reporter: Maria Eriksson Programledare och producent: Annika Östman [email protected] -
*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2022. Alla 70 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.*
Mer än var tredje svensk tror på paranormala fenomen, enligt en undersökning från Vetenskap och Fortbildning från 2015. Det här avsnittet handlar därför om Camilla som arbetat som medium i över 20 år och säger sig kunna ta in information från andra sidan. Hur upplever hon det och hur går arbetet till? Vi pratar också med Etzel Cardeña, professor i psykologi och parapsykologi vid Lunds universitet om hur forskning i parapsykologi går till. -
Varför ville svenska myndigheter förbjuda varmkorvsgubben med en låda på magen? Och hur kommer det sig att svenska staten hade en egen hamburgerkedja?
I den här veckan av Menys sommarserie "Historien om" handlar det om snabbmat. Om myndigheternas motstånd mot korvgubbarna och foodtrucks.I programmet hör du korvförsäljaren Helmer Holm, restauranghistorikern Håkan Jönsson vid Lunds Universitet, och foodtruck-ägaren Jakob Karlsson i Umeå.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Magnus Kjellsson och producent Karin Grönberg. -
Änkekejsarinnan Cixi (1835-1908) var dotter till en lägre tjänsteman från Manchuriet, blev utvald till kejserlig konkubin av lägre rang, födde en son och blev genom en statskupp en av de mäktigaste kvinnor som levt.
Hon styrde Kina i fyra decennier under en svår period för Mittens rike. Hennes tid vid makten kantades av lönnmord och hon missade chansen att modernisera ett Kina som pressades svårt av imperialistiska makter.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet.
Vi vet inte ens av Cixi hette som barn. Hon blev kejsare Xianfengs konkubin år 1852. Efter kejsarens död år 1861 genomförde Cixi en statskupp tillsammans med änkekejsarinnan C’ian och blev förmyndarregent åt sin son den tillträdande barnkejsaren Tongzhi.
Efter att kejsaren gift sig 1873 hade han egen makt över Kina till sin tidiga död 1875. Då tog Cixi åter makten genom att adoptera den nya barnkejsaren Guangxu som hon var förmyndarregent för. 1889 var Guangxu gammal nog att styra riket och Cixi fick träda tillbaka igen.
I samband med Första kinesisk-japanska kriget 1894 behövde kejsaren Cixis hjälp, och hon började få viss makt igen. 1898 hade kejsaren en viss inblandning i en mordkomplott mot Cixi som hon lyckades avstyra. Det medförde att hon satte kejsaren i husarrest och hon hade därefter makten över Kina igen som regent fram till sin död 1908. Hon begravdes i Östra Qinggravarna öster om Peking.
Lyssna också på Kineseri och fruktan – Sveriges och Kinas relationer under 400 år
Bild: Oljemålning av änkekejsarinnan Cixi från Qingdynastin på en fåtölj, av den holländska målaren Hubert Vos. På bakgrunden, målad för att avbilda en bambuskog, finns en inskription skriven från höger till vänster på traditionell kinesiska 《大清國慈禧皇太后》 (förenklat: 《大清国慈禧率倪), som betyder Empire, som betyder "Empire" ". Skålar med frukt omger sitter, som för alla högst rankade personer i det kejserliga Kina. Wikipedia, Public Domain.
Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension Trailer av MEDIA MUSIC. Soundblock Audio.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
Kimberley Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. I boken Under the Sky We Make skriver hon om hur vi faktiskt kan lösa klimatkrisen, och att det kräver att vi vågar möta också våra tunga känslor - och inte bara gömmer oss för dem.
I en artikel i Nature som publicerades nära inpå samtalet beskriver Kim hur vi kan bidra till klimatomställningen som medborgare, investerare, konsumenter, deltagare och förebilder.
Länkar:
Kim Nicholas
Kims nyhetsbrev, We can fix it
Under the sky we make
The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions (Nature)
Svensk sammanfattning av artikeln från Lunds Universitet
Frida Helände, klimatpsykolog
Projektet Bortom BNP
SF författaren Kim Stanley Robinson
www.framtidsland.se
-
Vi får också besök av kompositören Pär Frid, vars nya musikprojekt bygger på läten från utrotningshotade fåglar. Hur förvandlar man kvitter och kurr till ett instrumentalt ljud?
Hur lugnt bör vi ta det i värmen? Det är varmt på många håll runt om i Europa nu och till och med elitidrottare utmanas av värmeböljan just nu. Betyder de att vi som inte är elitidrottare borde ta det lite lugnt med vanliga sommarsysslor som att hugga bastuved, rensa ogräs på kolonilotten eller gräva en viktig grop i trädgården. Katarina Steding Ehrenborg, docent i klinisk fysiologi vid Lunds universitet är med. Vem kan bli fågelskådare? Kan vem som helst bli fågelskådare? Och hur hotade är de svenska fåglarna? Erik Hirschfeld, fågelskådare och författare är med. -
I det här avsnittet träffar vi Knut Aagard som är ortoped och har disputerat vid Lunds universitet. Han har forskat om rotatorkuffen och trauma i axeln, där patienten får en skada. Knut har i sin forskning tittat på hur vanlig denna skada är och huruvida patienterna blir bra av operation om skadan upptäcks tidigt. Vad blir då resultatet? Kommer alla att läka och hur ser riskfaktorerna ut för de som inte blir bra?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Skriv till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
Berättelsen om hur den stora tech-VD:n skapade sitt företag Apple och fick ett kultliknande följe.
Steven "Steve" Jobs (1955-2011) växer upp i efterkrigstidens Silicon Valley i Kalifornien. Omgiven av innovation och en utbredd teknikoptimism börjar han snart att intressera sig för datorer. Det är en hobby som kommer att följa honom livet ut från det första sommarjobbet, till de nästan väckelsemöte-liknande produktpresentationerna som han senare kommer att hålla som vd på det egna bolaget Apple.Det här är en berättelse om mannen som skulle komma att i det närmaste helgonförklarad för sitt revolutionerande av tech-industrin. Steve Jobs kommer att bli älskad för sina visioner. Men han kommer också anklagas för att bete sig som en skitstövel mot folk i sin närhet och tvingas bort från sin eget företag.I avsnittet medverkar Sven Carlsson, techreporter på Sveriges Radio, och Sophia Sinclair, techreporter på Svenska Dagbladet.Klippen är hämtade från Apple, dokumentären "The Man in the Machine", Bloomberg Businessweek, NPR, Lunds universitet, Stanford Business School, Wild Ride with Steve-O, ABC News, CNBC, AP och Sveriges Radio.I vår research har vi haft särskild nytta av Walter Isaacsons biografi "Steve Jobs".Avsnittet gjordes av Studio Olga sommaren 2022.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanTekniker: Moa Hamner -
Inom idrotten spås att det inom några år kommer att ske gendopning. Tekniken utvecklas för att rädda människoliv inom sjukvården. Men hur kan gendopning utanför sjukvården avslöjas?
Gendopning innebär att gener förändras hos en individ för att nå bättre resultat.Sverige i framkant i kamp mot gendopningSverige är först ut i världen med att föreslå att det ska bli förbjudet att förändra gener för att förbättra en människa utanför sjukvården. Ett förslag som tidigare i våras kom från Statens medicinetiska råd, SMER.Inom idrotten är det förbjudet enligt WADA, World Anti-Doping Agencys regler, men forskning visar att en procent av idrottare är beredda att ta farliga risker om det kan förbättra prestationen.Gendopning kan ske i Kina och USAUSA och Kina är de länder som pekas ut ha en möjlig kapacitet att ägna sig åt den komplicerade tekniken med genförändringar, bland annat med hjälp av den nobelprisbelönade genkniven CRISPR/Cas9.I Sverige pågår forskning för att kunna avslöja gendopning bland annat genom att kartlägga proteiner som väntas förändras efter en genförändring. Men det kräver nya prover som idrottsrörelsen är tveksam till.Medverkande: Jenny Schulze,Kontrollenheten på Anti-Doping Sverige; Åke André-Sandberg,idrottsläkare i Skåne; Christer Malm,professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet; Nils-Eric Sahlin,professor i medicinetik vid Lunds universitet och sakkunnig i Statens medicinetiska råd SMER; Sven-Eric Söder, ordförande i SMER, Dag Larsson, riksdagsledamot (s) och ledamot i Statens medicinetiska råd, SMER.Programmet sändes första gången 13 maj 2022Programledare: Annika Östman Producent: Annika Östman [email protected] - Mostra di più
