Göran Sommardal Podcasts
-
Världens största icke-digitala uppslagsverk tillkom långt före sina mer omtalade europeiska kusiner. Göran Sommardal reflekterar över Yongle-encyklopedin, och över varför den inte finns bevarad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det var egentligen två små notiser 2021 i Peking-tidningen 新京报|Xinjingbao, som återuppväckte mitt annars rätt slumrande intresse för 永乐大典|Yongle-Encyklopedin – det som är världens mest omfattande allmänencyklopedi, och som tillkom tre hundra år före såväl Diderots och d’Alamberts franska Encyklopédi som Encyklopedia Britannica.
Man kan också betrakta det som en historisk ironi att det dessutom var sentida landsmän till Diderot och upphovsmännen till den brittiska encyklopedin, som såg till att minst ett av den handfull exemplar av den handskrivna kinesiska encyklopedin brändes och förskingrades. Vid tillfället ändamålsenligt utklädda till soldater i den franska respektive brittiska armén. Första gången hände det sig under Opiumkriget 1838-40, och en gång till vid stormningen av Sommar-palatset i Peking – allt med det ädla syftet att tvinga den kinesiska Qing-dynastin till fri import av opium.
Trots att boktryckarkonsten var uppfunnen i Kina flera hundra år tidigare så existerade inga tryckta kopior av Yongle. Och det berodde säkerligen på dess storlek: 22 877 volymer fördelade på 11 095 häften, med ett textinnehåll på cirka 370 miljoner tecken i tillägg de många specialgjorda och handtecknade illustrationerna. Det ansågs väl enklast att låta kalligrafer göra en handfull kopior.
Faktum att den stora Yongle-encyklopedin inte längre existerar annat i några enstaka delar var också det som hade lockat Zhang Chang, journalisten som skrivit notisen den 19 september 2021. På nätet hade det nämligen ryktats att man vid ett underhållningsarbete vid Donghua-porten till Den förbjudna staden i Peking skulle ha påträffat en fullständig kopia av det försvunna verket. Men det visade sig bara vara frågan om ett extra nattskift för att åtgärda ett elfel och för att därmed undvika att påverka den dagliga turistbesöken till Den förbjudna staden.
Det var Zhudi, kejsar Chengzu, Himlens son mellan 1403 och 1425, som tillsatte den redaktion som skulle färdigställa det stora lexikonet, som fick namnet 永乐|Yongle, som kan översättas med Den eviga glädjen, efter namnet på Zhudis regeringsperiod. Det gjordes i gammal god tradition för att manifestera att kejsaren inte bara var en mäktig krigare som militärt kunde besegra sina fiender utan att han, och lika viktigt, var en rikligt bildad man som gjorde sitt yttersta för att bevara det kinesiska kulturarvet.
I den kinesiska texthistorien utgör den här sortens stora antologier de kulturhistoriska nod-punkterna. Antologisterna är både historiens herrar och dess ödmjuka tjänare. Här skiljer sig den kinesiska antologi-traditionen från de västerländska realencyklopedierna där medarbetarna har haft till uppgift att själva bedöma och sammanfatta varje enskilt uppslagsämne i lexikonet. De kinesiska redaktörerna sökte i stället land och rike runt efter relevant material, såväl i det väldiga kejserliga biblioteket som i de många privata boksamlingarna för att kunna använda de fullständigaste utgåvorna av allt från de konfucianska klassikerna med deras otaliga kommentarer, tillsammans med religiösa och filosofiska urkunder, utgåvor av poesi och vittra essäer, rese-skildringar, böcker om jordbruk och krigskonst, naturvetenskapliga studier och historiska annaler.
På det viset har de stora kinesiska referensencyklopedierna också kommit att bevara texter och skrivna dokument som senare gått förlorade i sina originalutgåvor.
Låt mig ta ett exempel. Den stora antologien av Tang-poesi, 全唐诗, där vi hittar de legendariska poeterna Du Fu, Li Bai, Bai Juyi och Wang Wei men också de mer udda Chan-buddistiska diktarna Han Shan och Shi De. Den sammanställdes 1705, 800 år efter att Tang-dynastin gått i graven.
Antologin innehåller mer än 48900 dikter av 2200 poeter. Och storleken och omfattningen borgar också för att de annars förbisedda, som kvinnliga poeter, trots att de bara utgör 5,1 procent, i absoluta tal ändå uppgår till 112 poeter med 586 dikter. Detta har gjort det möjligt att idag uppmärksamma och publicera antologier med kvinnliga Tang-poeter.
Det finns en enkel förklaring till varför de kinesiska medierna, trots en kliande nyfikenhet, ligger lågt när det gäller fynd och nya utgrävningar av alla de antika skatter och dokument som man vet måste finnas under jorden. De kulturarvsbevarande myndigheterna håller hårt i tyglarna, och den officiella förklaringen till den återhållsamma utgrävarpolitiken är dåliga erfarenheter från tidigare tillfällen, då man har gått till verket utan att vara tillräckligt förberedd. Därför görs i stort sett inga utgrävningar utom när de är att betrakta som räddningsaktioner, ungefär som när tunnelbanan i Rom byggde en ny station 2007 och i samband med det gjorde fynd från romar-tiden. Vilka genast måste tas om hand och konserveras.
Så här uttryckte sig vederbörliga kinesiska myndigheter i en kommentar till tidningen beträffande det uteblivna fyndet den här gången:
"Det finns ingen anledning att för närvarande göra en utgrävning. Vårt land organiserade vid ett tillfälle under förra århundradet en utgrävning, som icke var av akut räddningskaraktär, och som innebar mycket smärtsam erfarenhet och lärdom. Då var det kejsar Shenzongs grav i 明十三陵|De tretton gravkullarna från Ming-dynastin som grävdes ut, och utan skydd av relevant teknik för att ta hand om de framgrävda artefakterna förstördes många kulturreliker så snart de kom i kontakt med den friska luften."
Kanske har de kinesiska arkeologerna – åtminstone för tillfället – grävt upp tillräckligt. Efter att den kinesiske bonden Yang Jide av en slump stötte på Qin Shihuangs terrakottaarmé, som en överväldigande livvakt efter döden, i form av 8000 tusen man i naturlig storlek och var och en individuellt utformad.
Den kinesiska arkeologin har ofta varit i strategisk politisk framkant. Det var i tidskrifterna Kaogu|考古 och Wenwu|文物, ordrätt översatta som Arkeologi och Kulturarv, det var där den rigorösa ideologin från Kulturrevolutionen för första gången började knytas upp efter Maos frånfälle och De fyras gängs fall från makten. Inte i regelrätt politiska utan i mer akademiska termer.
I dag tycks Kinas arkeologiska framkant snarare handla om paleontologi. Det är ju i Kina, framförallt i provinsen Liaoning, som man har hittat de flesta och avgörande bevisen på att dinosaurierna hade fjädrar, och att fåglar är besläktade med dinosaurier. En annan upptäckt är det DNA man funnit i Tarimbäckenet, hos ett folkslag som genetiskt mest liknar ursprungsbefolkningen i norra Sibirien och i Nordamerika. Ett fynd som öppnar ett nytt perspektiv på människosläktets spridning över klotet.
Kanske är det den mediala instinkten som bestämmer – i Kina precis som här – vad som är intressant. Fjädrar på dinosaurierna och DNA-förbindelser över kontinenterna gör sig trots allt bättre i både bild och text och föreställt ljud än vad man i största allmänhet kan borsta fram ur någon aldrig så kejserlig utgrävning i den gula lössjorden i åkrarna i Kinas äldsta bosättningsområden.
Och kanske kan det till och med ses som ett tecken på att arkeologin är en smula mindre nationalistisk än självaste politiken.
Göran Sommardal, poet, kritiker och översättare från kinesiska
-
Sju diktsamlingar hann hon med, den amerikanska poeten Anne Sexton. Hon kallades för bekännelsepoet och sa själv att hon var den enda bekännelsepoeten. Katarina Wikars träffar Jenny Tunedal, en av översättarna till samlingsvolymen "Sanningen de döda vet". (Sändes första gången 31 oktober 2015)
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radioproducenten Katarina Wikars ögon glöder när hon talar om sin nyförälskelse i den amerikanska poeten Anne Sexton. Född 1928 i Newton, Massachussets, död 1974.
Välkommen att återhöra eller lära känna Anne Sextons omisskännliga röst, i hennes texter och i hennes egna uppläsningar.
En människa som i hela sitt liv brottades med psykisk sjukdom, och fick rådet av sin terapeut att pröva skriva poesi.
En poet som ogenerat och gärna skrev om otrohet, droger, mens, abort, incest och onani, men som också hämtade inspiration hos Bröderna Grimm eller Bibeln.
Hör hennes svenska översättare Jenny Tunedal, poeten Helena Eriksson och lyrikoraklet Göran Sommardal. Uppläsare är Anne-Li Norberg.
Skriv till oss! [email protected]
-
Miljontals människor dog när Mao Zedongs Kina skulle ta det stora språnget. Men trots politiska experiment, massvält och utrensningar, verkar den store ledarens gloria aldrig riktigt falla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mellan 40 och 70 miljoner människor uppskattas ha dött under Mao Zedongs styre, vilket gör honom till en av förra seklets värsta diktatorer. Ändå fortsätter Mao att dyrkas av många i Kina. Som utropare av Folkrepubliken Kina 1949 har han fått rollen som befriare i historieskrivningen. Hans ansikte återfinns än i dag på landets sedlar och ett Mao-porträtt hängande från backspegeln anses, av vissa, medföra tur och beskydd.
I det här specialavsnittet om Mao Zedong hör vi journalisten och författaren Göran Leijonhufvud berätta om hur han reste till Kina på 1960-talet och tvingades ompröva sina idéer om ett harmoniskt styre i Kina. Han återvände senare till Kina som Dagens Nyheters korrespondent.
Sinologen Göran Sommardal har studerat Maos ideologiska tankegods. Hör honom berätta om Maos lilla röda – den skrift som så starkt förknippas med kulturrevolutionen och som brukar sägas vara världens mest sålda bok.
Hör också Sveriges Radios Hanna Sahlberg om hur 2000-talets och dagens Kina förhåller sig till Mao. Fortfarande är det Maos porträtt som hänger ovanför Himmelska fridens port i Peking. Kommer Mao för evigt att behålla denna upphöjda position?
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Göran Sommardal recenserar den danska poeten Ursula Andkjaer Olsens diktsamling Mitt smyckeskrin i översättning av Jonas Rassmusen för poesikritiksajten Örnen och Kråkans publik. Sajten står under ansvarigt utgivarskap. Läs mer om aktuell poesi på svenska på www.ornenochkrakan.se
-
Grodan kallas han på nätet och bakom scenen har han förblivit en dold makthavare i Kina. Jiang Zemin plockades från Shanghai efter massakern 1989 och var därefter Kinas högste ledare under tio år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om Jiang Zemins tid som Kinas högste ledare. Under 1990-talet charmade han västvärldens ledare och fick omvärlden att hoppas på en demokratisk utveckling i Kina. Samtidigt var politiken på hemmaplan hårdför. Under Jiang Zemins tid vid makten inleddes till exempel en omfattande förföljelse av Falun Gong. På 2000-talet tog Hu Jintao över, men Jiang Zemin har utan tvekan behållit ett politiskt inflytande i Kina och är sannolikt ett irritationsmoment för Xi Jinping.
”Tillbaka från de döda” på partikongressenMed sina stora tjocka glasögon och byxorna högt uppdragna har Jiang Zemin blivit en symbol för en försvunnen era som många i dagens i Kina romantiserar. Och nu kan man fråga sig: Kommer en nästan 100-årig Jiang Zemin att dyka upp och visa sig på partikongressen i höst? Senast det begav sig dök han oväntat upp och stal han showen under Xi Jinpings långa tal.
Avsnittet spelades in i september 2022.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare. Lars-Åke Skager, tidigare kommunpolitiker i Göteborg. Börje Ljunggren, tidigare diplomat och ambassadör i Peking.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark -
Alve och Amandus sänder i vårvinterblötsnö. De talar om bokvärde enligt paketering och tjocklek, klankar vidare på Augustpris och Augustprisvinnare. Elitismen flödar in i generös populism och tillbaka. Nämnda namn: Elin Cullhed, Sylvia Plath, Karin Haugen, Göran Sommardal, Johan Jönson, Roberto Bolaño, Karl Ove Knausgård, Linda Boström Knausgård, Göran Greider, Jan Guillou. Tolka detta som ni vill.
-
Kinesiska skådespelare försvinner plötsligt från rampljuset håller president Xi Jinping på att starta sin egen kulturrevolution?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera nya förbud har fått storstjärnor inom film, media och karaoke att tystna eller försvinna helt från rampljuset. Vad händer med kulturen i Kina just nu – och vilka likheter finns det med den historiska kulturrevolutionen på 1960-talet?
Medverkande: Hanna Sahlberg, Björn Djurberg och Göran Sommardal
Programledare: Hélène Benno
Producent: Björn Barr
-
I säsongsavslutningen av Aftonbladet Kulturs podd pratar kritikerna Jack Hildén, Göran Sommardal och Sandra Wejbro med programledare Cecilia Djurberg om tv-serier. Ett oöverstigligt ämne som ändå känns viktigt att försöka angripa, eftersom tv-serierna är en stor del av mångas liv och påverkar vad vi pratar om. Hur utvecklas format och berättande och varför? Vad gör de amerikanska serierna med oss och formar de vår världsbild? Vi bjuder också på tips på både amerikanska, europeiska och kinesiska serier att se på semestern. Procucent & programledare: Cecilia DjurbergMusik: Jens Peterson Berger
-
Att avlocka orden deras hemligheter. Den tyska konstnären Unica Zürn gick vilse i sina anagramdikter, och ritade under sina sjukhusvistelser varelser med ögon som såg tillbaka. Hon levde i Paris tillsammans med konstnären Hans Bellmer, beryktad för sin ledade docka och för sina minutiösa erotiska teckningar.
Poeten Helena Eriksson har tillbringat tiotals år med dessa båda och deras efterlämnade verk. Det har resulterat i boken Någon syr, är det du? En sorts dubbelexponerad konstnärsbiografi där poeten Henri Michaux och konstnären Louise Bourgeois får sina egna stickspår.Ett program av Katarina Wikars där också bokens formgivare Johan Melbi och litteraturkritikern Göran Sommardal medverkar. Som uppläsare hör vi fotografen Annika von Hausswolff. -
Klassikerrummet om Grundgropen av den ryske författaren Andrej Platonov. Maarja Talgre samtalar med Göran Sommardal och Tora Lane om en mycket grym och sorglig berättelse om en grupp arbetare som bygger en grop som ska bli grund för ett hus i det sovjetiska lyckoriket. Men de bolsjevikiska slagorden kommer på skam...
-
Litteraturprogrammet Biblioteket går i graven, men vad spelar det för roll litteraturen har inget slut den är en evig rundgång. Vi har några frågor kvar att ställa. Som: Var tar Lars Norén vägen under Strindbergsåret? Hur är det att försöka vårda minnet av Eyvind Johnson i en vidsträckt kommun i norr som också verkligen gillar idrott? Och hur ska man läsa bra? Anna Tullberg, Louise Epstein, Göran Sommardal, Marie Lundström och Katarina Wikars vinkar adjö med tips, förnumstigheter och sådant vi saknar, vill ha och har läst. Programledare är Jenny Teleman. Och för den som vill lära sig mer om hur själva läsandet går till, och för den som vill lära sig handskas med den eviga upprepningen rekommenderar Biblioteket denna sommarlyssning:
-
Maryse Condé, den karibiska litteraturens grande dame med ett tjugotal romaner bakom sig, har inget specifikt hem. -Jag är hemma överallt och ingenstans, säger hon. Hon delar sin tid mellan Paris och New York men växte upp i Guadeloupe och har bott många år i Afrika. Hon skriver om människor som flyttar från en värld till en annan. Migration, flerspråkighet, sexualitet och etnicitet är hennes stora teman. Hon ser sig själv som en transkolonial författare som hämtar kreativiteten ur rörelse och mångfald. Ulla Strängberg träffade henne i bostaden i Paris äldsta kvarter, dagen före presidentvalet. Är det viktigt varifrån man kommer, och vad betyder kulturskillnaderna? Hur ser hon på främlingsfientligheten idag? Dessutom: Biblioteket återvänder till sin debut med Ann Jäderlund. Den som aldrig har läst ens en diktrad av Ann Jäderlund kunde börja med att kasta ett uppmärksamt öga på titlarna till några av hennes diktsamlingar: som en gång varit äng. Mörka mörkret mörkt kristaller. Eller: Kalender röd levande av is. Blomman och människobenet. Eller någon av hennes diktade och klistrade barnböcker: Ivans bok, Iris bok. Och den senaste boken: Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lika svårt som det är hitta någon omedelbar likhet, lika lätt är att det att finna något sammanhållande. Det är kanske den centrala paradoxen i hennes poesi. Världens oöverblickbara helhet. I det här programmet ska Ann Jäderlund återvända till sina debut från 1985: Vimpelstaden. Tillsammans med Göran Sommardal.
-
Göran Palms tidiga litterära och poetiska verksamhet, som kritiker i BLM och Expressen, som redaktör för tidskriften Upptakt och som poet, kom strax att nästan överflyglas av hans mer politiska och samhällskritiska skriftställarskap. Hit hör kulturkritiska kioskvältare som En orättvis betraktelse, Indoktrineringen i Sverige, Vad kan man göra? och LM-böckerna från Palms undersökande vistelse på LM Ericssons telefonfabrik. Senare har Palm tagit upp den poetiska tråden i sin blankversberättelse om det samtida Sverige: En vintersaga.Men här i Biblioteket ska vi återvända till hans poetiska debut, samlingen Hundens besök. Göran Sommardal var med.
-
Den 6 oktober öppnade Svenska Akademiens ständige sekreterare dörrarna i Börssalen och meddelade att Tomas Tranströmer vunnit 10 miljoner kronor. Hur är det att läsa Tranströmers poesi? Att översätta den? Hur upptäcker man den? Hur kändes det när han debuterade? Kan man låta bli att härma honom? Hur gör man poesin till sin och kan man bli av med den? Kulturradion: Tomas Tranströmer Del 1 av 3 4 samtida poeter ur olika generationer om hur de förhåller sig till storheten Tranströmer. Ingrid Arvidsson, Jan Erik Vold, Staffan Söderblom, Ann Hallström berättar för Göran Sommardal.
- もっと表示する
