Jenny Teleman Podcasts
-
Sara Lafolie från Svenska barnboksinstitutet kommer till studion för att berätta om årets Barnboksprovning. Dessutom intervjuar vi Lars Andersson och åker hem till bokcirkeln i Visby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bokprovningen, som noggrant går igenom föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker, har gjorts sedan 1993.
LARS ANDERSSON OM VAD MAN KAN GÖRA SOM FÖRFATTARE OCH FÖRÄLDERVad har då litteraturen själv för ansvar för att bli läst? Och författarna? Lars Andersson, som nyligen kommit ut med sin 36:e roman, har en skarp uppmaning. Dessutom berättar han för vår reporter Jenny Teleman om hur det känns när en son med Downs syndrom börjar att läsa.
HEMMA HOS BOKCIRKELN "TRE KVINNOR" I VISBYTre kvinnor från gotländska Visby har sedan två år tillbaka läst och diskuterat böcker, oftast böcker de inte tycker särskilt mycket om och oftast med nån bebis närvarande. Nu är Caroline Svensson, Linnea Wigforss och Sara Kurland med och korar vinnaren av Sveriges Radios romanpris.
TREDJE NOMINERADE POETEN TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS
Vår reporter Helene Alm besökte dem.Lyrikpriset är det äldsta av Sveriges Radios priser och har sedan delats ut sedan 1958, då Nelly Sachs blev den första mottagaren. Som uppladdning inför Litteraturveckan i P1, som börjar på måndag, sänder vi den här veckan korta uppläsningar ur varje nominerad poets utgivning. Pristagaren utses av en jury.
"BEEF" – EN AV DE MEST HYLLADE TV-SERIERNA PÅ LÄNGE PÅ NETFLIX
I dag: Christoffer Bergström, som debuterade 2022 med samlingen "Avstånd".I tv-serien Beef på Netflix hamnar två trafikanter i en våldsam trafikincident – som båda vägrar att släppa. Det leder till hämndaktion efter hämndaktion som till slut riskerar att rasera båda deras liv.
Vår filmkritiker Joakim Silverdal gav den en fyra i betyg i Kulturnytt i morse. Vad är det då som är så bra med Beef?, frågar vi honom i ett samtal om konflikt och komik.
ESSÄ: OM RESANDETS VÄLSIGNELSERMänniskan är en resande varelse och efter pandemi har förstås resorna ökat - både i antal och i distans. Kanske funderar du som lyssnar just nu på om och vart du ska färdas i sommar. Då kan det vara värt att bli påmind om varför vi reser, samt vilken sorts resor som får störst betydelse.
Anna Blennow är inte enbart poet och docent i latin, utan en tågresenär av rang som dessutom forskat på guideböcker till Rom. Nu får hon guida oss genom en historia av resor.Programledare: Cecilia Blomberg.
Producent: Mattias Berg. -
I Ami-Ro Skölds nya film slåss samtidsmänniskan om mat och minuter. Men friheten hägrar bland de hemlösa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter skildringen av ärftligt våld i "Granny's Dancing on the Table" (2015) är Ami-Ro Sköld tillbaka med "Butiken" – en mörk samtidsskildring baserad på regissörens egna erfarenheter av både hemlöshet och löneslaveri. Våldet är minst lika närvarande den här gången, och precis som i förra filmen gestaltas delar av historien med leranimationer. Som vore verkligheten alltför brutal för att återges utan filter? Hör Ami-Ro Skölds egna tankar om samhället och filmkonsten i P1 Kultur.
ÖVERSÄTTAREN SOM OMÄRKLIGT GICK UR TIDEN"Sveriges bäste översättare död, ingen märkte det." Så löd rubriken i Norrbottenskuriren den 27 december 2022. Ingvar Björkeson hade översatt allt ifrån Homeros till Baudelaire, och det bättre än de flesta enligt många. Ändå skulle det dröja över ett halvår innan omgivningen, utanför den närmaste familjen, noterade hans frånvaro. Författaren och kritikern Lars Hermansson tecknar ett minnesporträtt över en betydande men skygg kulturpersonlighet.
VERKET SOM VÄRKER: "DREAMS" AV FLEETWOOD MACKI Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. För Lena Hirvonen i Göteborg är det Stevie Nicks låt Dreams från 1977 som värker, och hon förklarar inte bara varför - utan bjuder också på ett eget framförande. Reporter: Jenny Teleman.
ESSÄ: ATT VARA DEN SISTA SOM MINNSLänge blir våra minnen fler, med tiden. Men någonstans vänder det och minnena blir istället färre men mer dyrbara. Vad är det egentligen vi minns? Och varför? Kulturredaktionens Katarina Wikars genomför en privatarkeologisk utgrävning av de inre arkiven i dagens essä.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mårten Arndtzén -
Det menar Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg i sin analys av den 14-årige hjälten i SVT:s julsaga. Idag går vi djupt in i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"JAG HAR NÄRT EN KOMMUNIST VID MIN BARM".Så lyder ett av det mest berömda citaten ur "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton". Yppat av pappa Tyko Jonsson, när det står klart att hans son stulit julklappar från rika människor och gett dem till fattiga människor.
Men var står egentligen Karl-Bertil rent politiskt? Hör Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg, som menar att Karl-Bertil "saknar all marxistisk skolning".
Tomas Ramberg tror också, att om det blivit en del 2 av sagan så skulle vi fått se Karl-Bertil radikaliseras kraftigt i sitt politiska handlande.
ATT DYRKA ROBIN HOOD OCH DE RIDDERLIGA IDEALENVad är det egentligen som formar den unge Karl-Bertils världsbild? Att hans idol är Robin Hood står utom allt tvivel, men är det också "ridderliga ideal" som driver hans rättvisepatos och orsakar en familjekris på självaste julaftonskvällen? Vad är egentligen "ridderliga ideal"? Hör Jonas Lindwall, intendent på Livrustkammaren.
HUR GÖR MAN EN TÄNDSTICKSTAVLA AV BODENS FÄSTNING?En av presenterna som Karl-Bertil stjäl och ger till en fattig är Farbror Arthurs tändstickstavla av Bodens fästning. En present som byrådirektör HK Bergdahl blir väldigt glad över att få slippa i sitt hem. Men vad är Bodens fästning? Och hur gör man en tändstickstavla? Den som kan svara på båda frågorna är Elisabet Hesseborn, kulturmiljöspecialist på Statens Fastighetsverk.
MÖT PER ANDRÉN - KARL-BERTILS RÖST I 47 ÅRNär sagan skulle göras sökte Tage Danielsson efter en ung kille i målbrottet som skulle ge röst åt Karl-Bertil. Valet föll på Per Andrén. Vad minns han från inspelningarna? Fick han stjärnstatus bland sina tonåriga kompisar? Och vilken är hans egen favoritreplik i sagan? Per Andrén är hedersgäst i P1 Kultur.
KLASSIKERN: DICKENS MEDELÅLDERSKRIS GAV OSS "EN JULSAGA"1843 kom den ut, Charles Dickens "En julsaga". Historien om den gränslöst girige affärsmannen Ebenezer Scrooge, som omvänds till godhet efter att ha uppvaktats av spöken på julaftonsnatten. Jenny Teleman leder oss in i sagan, guidar oss genom den den, och för oss varligt ut ur berättelsen i dagens Klassiker.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Ulph Nyström -
Till julen 1843 kom den ut sagan som alla läste, som bär sitt budskap om julglädje utanpå rocken. Det här är inte boken att leta undertext i. Eller?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Där satt han, Englands mest uppburne författare Charles Dickens och bet sig fundersamt på nagelbandet. Vid 31 års ålder var livet perfekt. Den unga drottning Victoria låg och sträckläste hans Oliver Twist till långt in på nätterna och han sålde som smör, finare kunde det liksom inte bli.
Men ändå … Alla bara talade om pengar nuförtiden. De som hade några. Rastlöst bläddrande i en rapport om barnarbete och nödbostäder bland de fattigaste kom han på det: Kanske en julsaga om orättvisa?
Så föddes han, figuren Ebenezer Scrooge, en trästelt vresig, obeskrivligt girig gammal herre, kurande över sina guldmynt, för snål för att att ens tända i spisen. Julen avskyr han. Och allt annat med. Men en natt får han besök av julens tre andar …
Vad vann Scrooge och julen på den natten? Och vad förlorade kanske vi undrar Jenny Teleman i denna jul-Klassikern.
-
Joyce Carol Oates roman "Blonde" från 2000 om Marilyn Monroes liv skildrar Norma Jeans väg till storhet och undergång genom många blickar som alla vill ha något av henne. Men hur är Oates egen blick?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många år före metoo fick de slemmiga mansfingrarna i Hollywood litterär form i Joyce Carol Oates ”Blonde”. Oates putsar det glänsande kristallprismat ”Marilyn”. V ser våra egna fantasier mångfaldigas i oändlighet och avslöjas alla som fluktare när vi stirrar på Marilyn och tjuvlyssnar på hennes andlösa haranger.
Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har läst om en klassisk roman. Uppläsare är Jenny Teleman och översättare Ullla Danielsson. Marilyn Monroe sjunger ”I wanna be loved by you”.
-
De sista rösterna är fortfarande inte räknade, men mycket pekar mot ett maktskifte. Vad kommer det att innebära för kulturpolitiken? Vilka frågor kommer att bli viktiga och var kommer det bli svårt att komma överens?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtal med Arvid Hallén, Oikos; Linnea Dubois, Timbro samt Daniel Suhonen, Katalys.
VI MINNS JEAN-LUC GODARD (1930 – 2022)
Den nyskapande regissören Jean-Luc Godard är död. Han ses som en av föregångarna inom den franska Nya vågen. Hans debutfilm "Till sista andetaget" var en odåga när den kom, utan respekt för filmens konventioner. Nu räknas den till en av nyckelfilmerna inom den franska nya vågen. Hör filmkritker Mårten Blomqvist om Godards mästerverk.
HYLLAD TV-SERIE OM IMMIGRANTERFARENHET
Netflix-serien "Mo" är baserad på den amerikansk-palestinska komikern Mo Amers verkliga liv och uppväxt i Houston Texas. Samtal med filmkritiker Emma Engström och Wanda Bendjelloul.
MER DEBATT OM BROTT OCH STRAFF – NU OCKSÅ PÅ TEATERSCENEN
Ett tema som genomsyrat årets valrörelse är brott och straff – nu fortsätter diskussionen på teaterscenen: "Nordic crime" av Mattias Andersson på Dramaten. Jenny Teleman har sett välbekanta tv-snutar konfronteras med det svenska vardagsvåldet.
Programledare: Saman Bakhtiari
Producent: Eskil Krogh Larsson -
Det finns en älskad popsång från 1966 om en engelsk dam som levde och dog utan att någonsin visa sitt riktiga ansikte för någon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jenny Teleman har lyssnat på låten "Eleanor Rigby"med den legendariska refrängen "Look at all the lonely people." Detta har hon gjort med Ian MacDonalds pophistoriska klassiker om The Beatles alla texter "En revolution i huvudet" i handen.
Hur gick det till när låten skapades? Och vilket ansikte hade egentligen Eleanor Rigby? Och var förvarade hon det?
-
I P1 Kulturs påskkrönika guidar Jenny Teleman till film och scenkonst som lättar trycket över bröstet i en pressad tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ett ord i tiden. Jenny Teleman har fastnat för "domedagsskrolla".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När man suttit i veckor och skrollat nyheterna nonstop, hukat med instängda småbarn i källarhål i Ukraina, sugit i sig fragment av förtvivlade, nedsparkade gatuprotester i Moskva och lyssnat på Natoexperter tills huvudet brinner, och så har eventuellt hela dan gått. Då kan det komma fram en redig bekant och säga snällt: "Men sluta nu att domedagsskrolla."
Ett nytt ord som dyker upp allt oftare i hetsigt nyhetsläge. Och lite blyg blir jag när någon omtänksamt ber mig sluta och i stället titta lite på krokusen, för vem vill vara en domedagsskrollare? Det låter ju stört, infantilt, kontaktlöst.
Men att verkligen domedagsskrolla det är något annat. Det är att konstant leta efter och hamna bland nyheter främst skyfflade via sociala medier som förstärker just din största skräck. Bekräftar att precis allt är på väg mot den. I fel riktning. Som att till exempel bara läsa klimatnyheter om Kinas kolgruvor utan att hitta en enda nyhet i flödet om lyckad omställningsteknik. En världsbild som utifrån dina klick ger allt fler texter och klipp som säger att till exempel trafficking, barnarbete, svält, pandemier, korruption är hela berättelsen om världen.Domedagsskrollande kan till exempel snabbt bekräfta att en viss religions utövare håller på att ta över hela världen! Vilken religions som helst. Det är ingen helt lyckad metod och definitivt läge för krokuspaus.
Negativa nyheter är ett annat begrepp. En dynamik som har att göra med att nyhetssändningar ofta rapporterar det mest dramatiska, det jävligaste som skett den här veckan.Det är för att det är välkänt svårt att göra motsvarande snabba svep över det bästa som hänt den här veckan, eftersom det är längre bågar i den goda utvecklingen. Samt att journalistens uppdrag är att skildra och ifrågasätta vilket gör nyheter om till exempel inrikespolitik definitivt är nästan monotont problemorienterade kan det tyckas.
Det här kan vara lite tjatigt och det finns sajter, ska sägas, där man kan prenumerera på så kallade good news, goda nyheter. Fast, det är väldigt många enskilda hundvalpar som räddas ur brunnar i dem och det kan bli lite snett.
Men tillbaka då till anklagelserna om att domedagsskrolla när man hetsäter fria, självständiga redaktioners rapportering om kriget i Ukraina. Det här att vilja veta allt så gott det går, ha nitton olika korrespondentperspektiv i örat under ansvarig utgivare och kontrollerade källor. Att krama den notisblippande mobilen dygnet runt som trösttrasa, förklaringssnöre och verklighetsanknytning är i all sin fasa och smärta inget domedagsskrollande det är att paradisskrolla sin fria press.
Nåt att drömma om i Ryssland. Något att slåss för i Ukraina.Så tjata inte på mer på pappa när hon vill titta på nyheterna. Igen.
-
Zlatan Ibrahimovi är en ikon inom svensk fotboll. Nu är filmen om hans uppväxt här: Jag är Zlatan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Filmen ”Jag är Zlatan” bygger på succéboken med samma namn.
Möt pojkarna som spelar fotbollslegendaren som barn och tonåring. Och hör Radiosportens Richard Henriksson och P1 Kulturs Jenny Teleman diskutera en film med "fotbollsscener i världsklass".
Programledare: Lisa Bergström.
-
Efter Rysslands invasion av Ukraina för tre veckor sedan har intresset för ukrainsk litteratur och musik ökat, flera projekt strävar nu efter att sprida den ukrainska kulturen. Vilken skillnad kan det göra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P1 Kultur besöker vi Lviv där initiativtagarna till appen "Ukranian live" byggt upp en databas med partitur av ukrainska kompositörer – lätta att ladda ner för alla de orkestrar runt om i världen som just nu vill spela ukrainsk musik.
Översättaren Kate Tsurkan jobbar just nu frenetiskt med att översätta ukrainskspråkig litteratur för den ska kunna spridas över världen. P1 Kultur ringde upp henne för att fråga hur det hjälper Ukraina att vi läser ukrainska böcker just nu.
AMAT LEVIN OM DEN SVARTA HISTORIENJournalisten Amat Levin, aktuell med boken Svart historia – om den afrikanska kontinentens och svarta människors historia – är gäst i dagens P1 Kultur.
VECKANS ORD: DOMEDAGSSCROLLADen här veckan har Jenny Teleman läst oändliga spaltmeter av mörka och dystra nyheter och valt veckans ord: Domedagsscrolla
ESSÄ: THOMAS PYNCHON OCH TEKNOLOGINS HERRAVÄLDEEpoken som som inleddes efter andra världskriget kallades för raketåldern. Författaren Mattias Hagberg funderar på det faktum att det där vapnet som gav namn åt en hel epok aldrig oskadliggjordes.
Programledare: Morris Wikström
Producent: Eskil Krogh Larsson -
Hon är en av de mest utskällda barnboksfigurerna i Sverige. Anklagad för att vara äckligt god, generande präktig och löjligt snäll. Varför är Kulla-Gulla som hon är? Jenny Teleman har svaret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Jag har så länge bett om ursäkt för Kulla-Gulla" Så sa Martha Sandwall-Bergström i en tidningsintervju när kritikerna varit extra elaka. "Men jag ville att sådana människor skulle finnas. Flickorna skulle läsa om henne och bli som hon. Sen skulle jag lämna min stackars flicka till dem. Det var år fulla av gråt för mig och min skadade dotter. Och Kulla-Gulla var en tröst åt mig själv."
Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut mellan 1945 och 1951 och var flickböcker som avskyddes av kritikerna men älskades av läsarna.
En saga på rullande småländska om statarliv och godsherre-mentalitet, hunger, solidaritet, kärlek och hat som omvärderats från "sentimentalt dravel" till "Vilhelm Moberg för barnen".
-
Kenneth Kvarnström har premiär på nytt dansverk, Carl-Johan Malmberg löser lyckans gåta, Jenny Teleman och Gunnar Bolin diskuterar Ricky Gervais sorgsna komedi "After Life"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
KENNETH KVARNSTRÖM PÅ SCEN IGENDANS. På torsdag har koreografen Kenneth Kvarnström premiär på ett nytt dansverk i Falkenberg. I "pianotopografier" återanvänder han kraften i rörelsen. "Jag har blivit äldre och måste se till att energin inte försvinner ut, istället ska den tillbaka in - i en cirkel eller en loop", säger han. Kenneth Kvarnström är gäst i P1 Kultur.
CARL-JOHAN MALMBERG OM ATT LÄSA MARCEL PROUSTLITTERATUR. Genom att återskapa det förflutna, kan litteratur befria oss från själva tiden. Det menade den franske författaren Marcel Proust. I år är det etthundra år sedan han dog, 51 år gammal. Författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg har skrivit en omfångsrik bok med den lockande titeln "Lyckans gåta". En bok om hans erfarenheter av att läsa "På spaning efter den tid som flytt". P1 Kulturs Anna Tullberg träffar Carl-Johan Malmberg för att ta reda på om man eventuellt kan bli just en lyckligare människa av att läsa Proust.
RICKY GERVAIS GÖR HUMOR AV SORG I "AFTER LIFE"TV. Nyligen släpptes säsong tre av Ricky Gervais sorgsna komediserie "After Life" på Netflix. Serien lär har setts av hundra miljoner hushåll över hela världen. Ricky Gervais har skrivit och regisserat och spelar huvudrollen som journalisten Tony som förlorat sin fru i cancer. Varför är det så roligt när Tony är ledsen? P1 Kulturs Jenny Teleman och Gunnar Bolin diskuterar Gervais komiska kompetens.
ESSÄ: HENRICH SCHLIEMANN OCH SAMTIDENOBS. I år är det 200 år sedan Heinrich Schliemann föddes. Schliemann var en av 1800-talets mest omsusade personer. En enorm språkbegåvning som levde ett äventyrligt liv som bland annat innefattade att gräva fram det historiska Troja. Runt om i dagens Aten finns flera spår av Schliemann och hans gärning. Det är i de spåren författaren Jan-Henrik Swahn vandrar i den här essän.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Anna Tullberg -
Eva Franchells bok "Väninnan", en inifrån-skildring av maktens korridorer på Rosenbad, kom 2009. Nu har "Väninnan" haft teaterpremiär. Jenny Teleman har sett den. och Eva Franchell är vår gäst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
THE ALPINIST – BERGSKLÄTTRAREN SOM DANSAR PÅ BRANTA KLIPPVÄGGARMarc Andre Leclerc är unik. Han klättar för sin egen skull. Han söker inte andras bekräftelse. Och han klättrar där det egentligen är omöjligt att klättra, där ingen annan klättrar. Nu kommer en dokumentärfilm om honom, ”The Alpinist”, och vi har intervjuat regissören Peter Mortimer.
I bioaktuella filmen Spencer får prinsessan Diana kritik av sin make, prins Charles, för att hon inte underordnar sig, inser att hon måste vara två olika personer – en privat och en officiell, att hon måste göra saker som hon hatar för att monarkin och folkets kärlek bygger på hennes förmåga att låtsas. Så – vad är det brittiska kungadömet för typ av fiktion? Frågan går till Jenny Alexandersson, hovreporter på Aftonbladet.
Revolutionens stridsfartyg är på väg mot det lilla brukssamhället Grusviken - det är anslaget i boken ”Pansarkryssaren”. Molly Johnson från Hofors i Gästrikland var bara 24 år när hon 1955 debuterade med den modernistiska romanen. Idén till boken fick hon när hon cyklade hem från Folkets Hus i Hofors, efter att ha sett Einsensteins film ”Pansarkryssaren Potemkin”.
-
Jussi Björlingmuseet i Borlänge stängdes permanent 2021 nu flyttar minnet av världstenoren in på biblioteket istället. Men trots internationella protester hade museet väldigt få besökare - kommer det att komma fler nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med Katarina Wikars och Anna-Karin Ivarsson i den tredje och sista delen i reportageserien ”Bergslagen inifrån”.
ARBETARFÖRFATTAREN EDOUARD LOUIS TILLBAKA MED MODERSSKILDRING
Den franske arbetarförfattaren Edouard Louis har tidigare skrivit sin egen berättelse, sin fars berättelsen och nu har turen kommit till hans moder i den nya romanen ”En kvinnas frigörelse”. Samtal om en av Frankrikes mest uppmärksammade författare just nu.
VECKANS ORD: LUNGOR
Den här veckan ser Jenny Teleman hur skildringar av regnskogen andas i olika takt. Veckans ord är: Lungor.
ESSÄ: EVERT TAUBE SOM KLIMATAKTIVIST FÖRE SIN TID
I takt med att klimathotet blivit allt tydligare, och dess konsekvenser allt mer uppenbara, har också flera olika litteraturteoretiker försökt beskriva hur litteraturen kan gestalta en radikalt annorlunda syn på naturen, där människans behov inte värderas högre än andra arters. I dagens essä undersöker litteraturvetaren Eva Stenskär om Evert Taube var före sin tid.
Programledare: Saman Bakhtiari
- もっと表示する