Jemen Podcasts
-
Hur ser framtiden ut för denna region? Kommer Syrien, Libanon, Libyen och Jemen att någonsin bli fungerande stater igen? Kommer demonstrationerna i Iran att leda till förändring? Kommer de styrande i Tunisien och Israel att fortsätta försvaga landets demokrati? Finns det ljus? Ja.
Stöd gärna podden genom en insättning via
Swish: 1236790943
Bg-nummer: 5528-2834Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Vänsteraktivist från Kenosha döms till 5 års fängelse för våld mot polis; Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har en delvis klimatfientlig budget; Nya Speakern McCarthy förklarar vilka ledamöter som inte får sitta i kommittéer; Bortglömda hemligstämplade dokument från Biden hittade; FAA:s flygkaos; Yuma i Arizona har spenderat gigantiska summor på illegala invandrares sjukvård; Golden Globes konferencier Jerrod Carmichael betonar sin hudfärg; Arkansas nya guvernör Sarah Huckabee Sanders förbjuder ordet ”latinx” i Arizona och stoppar Critical Race Theory; Allt fler matstölder i New York City; Rånare i Texas stoppas av vapenägare; Arizona tar den ”saudiska” vattenfrågan på allt större allvar; Biden behåller två av Trumps federala åklagare; McCarthy vill utreda Hunter Biden och mexikanska gränsen; Transportminister Pete Buttigieg tar flygplan hit och dit; Amerikanska flottan stoppar iransk båt utanför Jemen; Christopher G. Cavoli, Supreme Allied Commander Europe på svenska Folk och Försvar; Nedläggningen av Keystone Pipeline var en katastrof enligt ny rapport; IS-kvinna från Alabama vädjar om att få komma in i USA igen.
--------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Utrikeskrönikan, 5 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, torsdag.
Förlåt! Jag glömde.
Glömskan. Kan det vara vår största fiende?
Vi åker längs en nyss upptinad grusväg utanför Charkiv. De första värmande vårstrålarna får landsbygden att blomstra paradisiskt, som att ingen ondska i världen fanns.
Bara mullret från artilleri skvallrar om den verklighet vi färdas i. Vi låtsas att det är åska.
Lubna upptäcker ett träkors i en prunkande trädgård. Vi stannar, tar reda på vad som hänt.
Mannen, som är kärvt svårpratad och på vars hus taket helt rasat in av artilleriattacker berättar lågmält att hans fru ligger där, i trädgården, under korset.
Hon låg på den djupfrysta gräsmattan först, det gick ju inte att gräva i tjälen. Hon dog av en rysk granat.
Några hundra meter därifrån svettas Jurij och blossar frenetiskt på sin cigarett. Han har just återvänt efter att ha grävt fram förmultnande, stinkande kroppar från skyddsrum, diken och skyttevärn.
– Det bekommer mig inte säger han, eftersom det är ryska soldater, det värsta är när det är någon man känner, säger han.
En lätt vindpust fångar tag i träden och får löven att rassla melodiskt. Det är minnen som tränger på.
Eller de åldrande mentalt krossade föräldrarna till journalisten Dmytro som är spårlöst försvunnen sedan ryska styrkor tillfångatog honom. Deras enda son, borta. Mamma Halina vill bara krama honom, pussa honom, bjuda honom på soppa, men han är borta och hon skakar av gråt när hon berättar om sin saknad. Utanför huset syns skador av ryskt bombardemang men fåglarna kvittrar som kontrast och nykläckta tufsiga kycklingar leker i gräset som för att visa att livet måste fortsätta.
I Mykolayiv, den välklädda mannen som i förbigående berättar att “alla är borta”, hela familjen. Hustru, barn, barnbarn. Liksom huset. Alla döda. Allt förstört. Hans tårar blöter min kind.
Vi tittar på varandra jag och Lubna, tänker att vi lever i overklighet. I en värld där ondskan vinner.
Eller de små kistorna. För små för att någon ska få ligga där. Där vilar de som borde ha hela livet framför sig. Begravda med sina gosedjur.
Det är minnen, mörka minnen.
Eller flickan jag träffade i Jemen, hon som fått hela bäckenet bortsprängt av en mina och av chocken helt slutat prata. Eller den lilla pojken som dog framför mina ögon när kämpande läkare, inför en förtvivlad mamma, svettades i hyddan som var sjukhus och försökte rädda hans liv.
Ingen pratar om Jemen längre.
Att ett barn dör där var tionde minut, att barn varje dag sprängs av exploderande minor saknar nyhetsvärde. Det är bortglömt.
Glömskan kan vara vår största fiende.
Ibland måste vi slåss mot den. Vi får inte glömma de döende oskyldiga i Jemen.
Vi får inte glömma – Halina, Dmytro, Jurij och mannen som begravde sin hustru i en prunkande trädgård i Ukraina.
Vi får inte glömma- alla namnlösa som betalar med smärta och död.
För om intresset börjar svalna, kanske vi glömmer och om vi glömmer vinner dem som vill oss illa.
Vi får inte glömma vem det var som faktiskt attackerade, som började, som gjort sig skyldig till den största katastrofen i Europa i modern tid.
Vi får inte glömma de som inte vet när de ska få äta nästa gång, för kanske blir det aldrig.
För om vi glömmer slutar vi bry oss och om vi slutar bry oss har vi redan förlorat. Allas viktigaste kamp borde vara den mot glömskan, vår största fiende.
Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent
[email protected] -
Ett nytt år är här, och likaså ett nytt avsnitt av Fredspodden! I detta avsnitt lämnar vi ett omvälvande 2022 bakom oss för att samla ny kraft inför 2023. År 2022 är ett år vi sent kommer glömma. Det är ett mörkt år som präglats av lidande och sorg; vi har ett krig i Europa, efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina; världen präglas av ökad militarisering, polarisering och spänningar; kriget i Jemen har gått in på sitt åttonde år och över två tredjedelar av befolkningen är i akut behov av mat; och i Iran riskerar modiga unga kvinnor, och män, sina liv i kampen för basala mänskliga rättigheter. Vi står inför stora globala utmaningar som följer oss in i nästa år och som kräver att vi fortsätter kämpa för hållbar fred.
Men inte allt är becksvart. I militarismens mörker skymtar ljusglimtar – även när allt känns hopplöst får vi inte glömma det motstånd som också sker: motstånd mot förtryck och orättvisor, mot våld och krig. Vi får inte heller glömma att vi också gör framsteg för freden. I detta avsnitt lägger vi därför fokus på fredsarbetets framgångar och möjligheter, med särskild betoning på ungas deltagande i fredsbyggandet.
Avsnittet gästas av Julius Kramer, Youth, Peace and Security-rådgivare vid FN:s insats i Somalia. Med hjälp av Julius djupdyker vi i agendan för unga, fred och säkerhet och reder ut hur och varför unga måste vara en del av fredsarbetet.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Varför tänker de att det är viktigt att prata om fredsarbetets framgångar? Varför uppkom agendan för unga, fred och säkerhet? Och vad har egentligen unga att bidra med i fredsarbetet? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Jemen har en lång och komplicerad historia som kantas av inbördeskrig, brutna allianser och utländska krafter. Idag är Jemen det fattigaste landet i Mellanöstern och just nu pågår en av världens värsta hungerkatastrofer där? Vad var det som hände?
Gäst: Wilhelm Jaresand, frilansjournalist och medarbetare på Vad Vi Vet.
Fördjupning: Läs mer om Jemens våldsamma historia på https://www.vadvivet.se/jemen/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Jemen har en lång och komplicerad historia som kantas av inbördeskrig, brutna allianser och utländska krafter. Idag är Jemen det fattigaste landet i Mellanöstern och just nu pågår en av världens värsta hungerkatastrofer där? Vad var det som hände?Gäst: Wilhelm Jaresand, frilansjournalist och medarbetare på Vad Vi Vet.Fördjupning: Läs mer om Jemens våldsamma historia på https://www.vadvivet.se/jemen/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
" ". .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
يعمل عبد الله مرعي بشكل مكثف لإبراز صورة المهاجرين وانجازاتهم في المجتمع السويدي من خلال عدة نشاطات بما فيها وسائل التواصل الاجتماعي، كما أنه نشط في جمعية الأمم المتحدة FN ويستعد الآن لدور سياسي في السويد حيث سيدخل الى البرلمان في الانتخابات المقبلة.
كما نلتقي أيضاً في هذه الحلقة بمها الجافي التي تعيش لحظات سعادة غامرة حالياً لحصولها على حق الإقامة الدائمة في السويد منذ شهر واحد فقط.
مها هي شابة من اليمن وقد درست علم النفس في المملكة العربية السعودية، وتعمل حالياً في شركة مساعدة تقدم الدعم للأشخاص ذوي الإعاقة و كبار السن.
في حلقة هذا الأسبوع ستخبرنا مها تفاصيل تتعلق بوظيفتها هذه.SVENSK TEXT
Miri blev årets influenser och Maha berättar om personlig assistans
Abdulla Miri vann priset som årets influenser under International Day of Solidarity with the Palestinian People”. Du möter honom och Maha Al-Jafie som berättar om det svenska assistanssystemet
Abdulla Miri jobbar intensivt för att lyfta invandrare via sin grupper på sociala medier. Han är också aktiv i FN-föreningen och satsar nu på att bli politiker och komma in i riksdagen efter nästa val
Maha Al-Jafie är fortfarande jätteglad över att hon nu, för bara en månad sedan, fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Hon är från Jemen och har studerade psykologi i Saudiarabien. Nu jobbar hon på ett assistansbolag som hjälper människor
-
Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.
Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.
Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell
-
Utrikeskrönika 24 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Istanbul, fredag.
Det är midsommaraftons morgon.
Solen glittrar i Bosporen, på avstånd syns några mörka delfiner leka. De bryter graciöst vattenytan och betraktas av cirklande, skriande måsar. Tarva på fiskar.
I dag vill jag vara en sådan där delfin, som leker tillsynes bekymmerslöst i vattnet.
Vintern och våren har bestått av krig.
Alla dessa människor, förtvivlade, sörjande, utblottade och desperata.
Offer för en oprovocerad Rysk invasion i Europa, ett ryskt roffande av land som inte tillhör dom men som de till varje pris ska ha.
’Det är så hänsynslöst.
Nu har jag landat, funderat, fått det vi sett i Ukraina att liksom sjunka in.
De gråtande människospillrorna kryper innanför skinnet på mig. Deras förtvivlan är så bottenlös och jag kan inte hjälpa, ingen kan hjälpa.
Som 70-årige Kolja.
”Allt är fint” sa han med ironi drypande i rösten när han kom ut från den sönderbombade brädhög som var hans hus. Han grät sedan, floder. Han var en stolt man, stolt och bedrövad, sörjande, på samma gång.
Eller mannen som begravt sin hustru i trädgården.
Tillverkat ett enkelt träkors som märkte hennes krav.
Han var kärv först, ville inte prata. Men sedan kom tårarna där också.
Eller det äldre paret vars son, journalisten, förts bort av ryska soldater. Nu svävar de i ovisshet. ”Lever han”, ”Torteras han”, ”Var hålls han fången”.
De var rädda att de ska hinna dö innan sonen släpps. Om han fortfarande lever.
Jag tänkte skriva om något fint, något vackert. Som kvinnan som planterade blommor vid frontlinjen. ”Också i krig måste det finnas skönhet” sa hon när hon grävde för pioner. Hon sprudlade när hon fick höra att vi var svenskar. ”Mitt barnbarn flydde till Sverige, svenskarna var så snälla mot henne, hon har fått en cykel”
..Men det finns inte så mycket fint i krig, kanske viljan att hjälpa, men den har också brister när allt sätts på sin spets och det blir var man för sig själv.
Möten från de svårast utsatta smittar av sig, sätter sig som en hinna, eller tagg i själen. Där bor redan minnen från Jemen, Syrien, Irak och andra ställen där människor tvingas lida för att andra inte kan komma överens eller drabbats av plötsligt storhetsvansinne.
Nej, nu vill ja ta midsommar- som en delfin i Bosporen. Dyka upp och ner ur vattnet, få kallsupar till jag hostar. Fast lika graciös som Bosporens delfiner kommer jag aldrig att bli, liknar väl mer en valross. Men drömmen om delfinen kommer alltid att vara där, liksom drömmen om fred.
Johan-Mathias Sommarström, Istanbul
[email protected] -
Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.
Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.
Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.
För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.
I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.
I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.
Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.
Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?
Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.
Programledare: Robin Olin
Producent och reporter.
Simon Moser och Anja Sahlberg
-
Nya undervarianter av omikron, BA4 och BA5, sprids snabbare än tidigare. De har dessutom skapat en mindre pandemivåg i Sydafrika. Sydafrika är det land där många nyheter om pandemin upptäckts. Men att rika länder har tankar på att använda justerade vaccin inför eventuella kommande vågor med omikron kan få förödande konsekvenser i världen, enligt forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pandemin tycks gå in i en ny fas, men trots en global nedgång av fall så finns oroande tecken. Omikronvarianten har med sina undervarianter BA4 och BA5 lyckats skapa en mindre tsunamivåg i Sydafrika. Om den kommer att slå i övriga världen beror på när den introduceras i förhållande till hur antikroppsnivåerna ser ut hos befolkningen. Sker det nu eller ligger den på lur till efter midsommar i Sverige?
Världen har nått upp till mer än 60 procent vaccineradeI världen har nu många länder kommit upp i samma nivåer som i Sverige med 65 procent av den vuxna befolkningen som blivit vaccinerad, fast det då handlar om två sprutor istället för tre. Men vissa länder ligger långt efter. Det handlar framför allt om de som har kris eller konflikter som Somalia, Sudan, Sydsudan, Syrien och Jemen. Där har bara 10 procent av befolkningen fått vaccin mot covid19.
Justerade vaccin kan leda till orättvisa globaltMen just nu är efterfrågan på vaccin lågt. EU har 100 miljoner doser som är outnyttjade. När det dessutom finns tankar på att använda justerade vaccin till hösten så kan det innebära att ett A- och B lag skapas kring vaccinen igen, menar forskare.
Medverkande: Salim Abdool Karim,epidemiolog CAPRISA i Durban i Sydafrika, Sören Andersson,enhetschef för vaccinprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Anna-Mia Ekström,
professor i global infektionsepidemiologi, Richard Bergström,Sveriges vaccinsamordnare.Programledare: Annika Östman
Producent: Annika Östman
[email protected] -
Ukraina kallas ibland världens kornbod. Efter Rysslands invasion har stora områden mark blivit obrukbara. Nu varnas för chockhöjda brödpriser och en orkan av hunger i Mellanöstern och Afrika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det gula fältet i Ukrainas blå-gula flagga symboliserar landets böljande gyllene vetefält. Ukraina och Ryssland producerar tillsammans runt 30 procent av världens vete och cirka hälften av all solrosolja, men kriget försvårar både produktionen och exporten. Länder som Egypten och Somalia är beroende av import av vete och andra jordbruksprodukter från Ukraina.
Priset på bröd och mat stigerVärlden över skjuter priserna på basvaror som bröd och matolja i höjden. FN:s generalsekreterare har beskrivit det som att de fattiga ländernas brödkorg nu bombas i Ukraina och att det kan leda till en akut hungerkris. I till exempel krigshärjade Jemen riskerar ännu fler att drabbas av svält och i Västafrika hotar den värsta livsmedelsbristen på tio år.
Brödbrist kan leda till revolutionI Egypten anses brödet vara så viktigt att bröd kallas för samma arabiska ord som liv- ”aish”. Där ledde höjda brödpriser till kravaller år 1977 och ända sen dess har egyptiska regeringar inte vågat ta bort subventionerna på bröd. Protesterna under den arabiska våren handlade också delvis om om att unga ville ha drägliga levnadsvillkor och mat på bordet. Nu varnas för nya folkliga uppror om maten blir ohållbart dyr. Hör hur Ukrainakrisen kan leda till protester och förvärrad hunger i Mellanöstern och Afrika.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondenter, Shaho Mwany Ekot, Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent
Programledare: Helene Benno
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Klas Österman
-
Ukraina kallas ibland världens kornbod. Efter Rysslands invasion har stora områden mark blivit obrukbara. Nu varnas för chockhöjda brödpriser och en orkan av hunger i Mellanöstern och Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det gula fältet i Ukrainas blå-gula flagga symboliserar landets böljande gyllene vetefält. Ukraina och Ryssland producerar tillsammans runt 30 procent av världens vete och cirka hälften av all solrosolja, men kriget försvårar både produktionen och exporten. Länder som Egypten och Somalia är beroende av import av vete och andra jordbruksprodukter från Ukraina.Priset på bröd och mat stigerVärlden över skjuter priserna på basvaror som bröd och matolja i höjden. FN:s generalsekreterare har beskrivit det som att de fattiga ländernas brödkorg nu bombas i Ukraina och att det kan leda till en akut hungerkris. I till exempel krigshärjade Jemen riskerar ännu fler att drabbas av svält och i Västafrika hotar den värsta livsmedelsbristen på tio år.Brödbrist kan leda till revolutionI Egypten anses brödet vara så viktigt att bröd kallas för samma arabiska ord som liv- ”aish”. Där ledde höjda brödpriser till kravaller år 1977 och ända sen dess har egyptiska regeringar inte vågat ta bort subventionerna på bröd. Protesterna under den arabiska våren handlade också delvis om om att unga ville ha drägliga levnadsvillkor och mat på bordet. Nu varnas för nya folkliga uppror om maten blir ohållbart dyr. Hör hur Ukrainakrisen kan leda till protester och förvärrad hunger i Mellanöstern och Afrika.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondenter, Shaho Mwany Ekot, Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProgramledare: Helene BennoIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman
-
Mellan 1996 och mitten av 2021 har antalet miljardärer stigit med 1 700 procent och deras samlade förmögenhet med 3 000 procent. De senaste 24 månaderna har det tillkommit 330 nya miljardärer. Och vad gäller dollarmiljardärer, där man alltså är god för minst en miljard dollar, har antalet ökat med 14 varje månad under samma tidsperiod. Antalet dollarmiljardärer är i dag 542, som tillsammans förfogar över 3514 miljarder, vilket är 30 gånger med än 1996 och en fördubbling de senaste två åren.
De svenska dollarmiljardärernas tillgångar i procent av BNP landar på 49 procent. Detta kan jämföras med Ryssland där motsvarande andel är 40 procent, i Indien och USA är det 20 procent, i Frankrike 17 procent och i Kina 15 procent. Sverige toppar ligan alltså. Mäter man jämlikhet har Sverige gått från att ligga i topp, till att ligga på plats 12 – räknat bakifrån. Bara Bahamas, Bahrain, Brunei, Botswana, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Jemen, Laos, Ryssland, Sydafrika och Zambia är mer ojämlika. När blev Sverige ett skatteparadis för superrika?
I sin nya bok – Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (Natur & Kultur)– besvarar ekonomireportern Andreas Cervenka den frågan. Idén föddes när återvände till Sverige efter att ha bevakat Silicon Valley för Dagens Industris räkning mellan 2017 och 2019. Väl hemma igen insåg han att något hade hänt och höll på att hända i Sverige. Inte av någon naturlag, utan till följd av politiska beslut och en Riksbank som stirrat sig blind på ett slags inflationsmått. De senaste 25 åren har inneburit att de som redan ägde aktier, fastigheter eller andra fasta tillgångar har blivit avsevärt mycket rikare, medan lönearbetare, hyresgäster som saknar egendomar har förlorat i relativa tal. Om detta och mycket annat handlar dagens podd.
(Jag arbetar även på en text med utgångspunkt i bland annat denna bok.)
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe - もっと表示する
