Stadsbiblioteket Podcasts
-
I och med det nya året har det återigen blivit dags att fira Public Domain Day, den dag då alla verk som blivit gamla nog för att räknas som "fria för all användning" skall läggas till listan. I år sällar sig bl.a. Sherlock Holmes sista äventyr (vilket innebär en speciell twist), stumfilmen Metropolis samt Virginia Woolfs 'To the lighthouse'.
Dessutom diskuterar vi vår tids tekniks möjlighetsgörande av ändlösa testkopior och i vilket skede en textmassa blir till roman, arvet efter 'Glee', ändlös AI-Seinfeld och mycket mycket mer.
Välkomna!
www.instagram.com/kulturbarnenBounca ljudfiler
Kulturbibliteket i Stadsbiblioteket
Bounce/WAV/pdf
Vinylbutiker
Sigtunastiftelsen
Public Domain Day
Metropolis
Queen - Radio Ga Ga
C-3PO
Sherlock Holmes
Arthur Conan Doyle
Enola Holmes
Benedict Cumberbatch
Glee
Veep
Julia Louis-Dreyfus
Ryan Murphy
Super Bowl
Gwyneth Paltrow
The Politician
Baksmällan
Jonah Hill
Martin Scorcese
Francis Ford Coppolla
Kompisar med talang
Twitch
Endless Nothing
AI-Seinfeld
ChatGPT
Under the banner of heaven
Andrew Garfield
Nelson Ball - ’54’
Louise Glück - ’Vinterrecept från kollektivet’
-
Är författarskapet ett sätt att ha samtal man i verkligheten inte kan ha? Har alla samma rätt till känslan melankoli? Vem skriver man till?
I detta avsnitt tar Amanda och Emma avstamp i Édouard Louis författarsamtal på Stadsbiblioteket i Malmö och pratar om hans syn på sin barndom, sitt författarskap och litteraturen i sig. Klass, frigörelse, sorg och nostalgi diskuteras och paralleller dras till andra boksuccér som Shuggie Bain och Ett litet liv.
Antikapitalistisk podd om kroppen, språket, kulturen och politiken. Vi experimenterar, observerar och pratar. Görs av föreningen Krakel i Malmö. Läs mer om oss på www.krakelkrakel.com.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ni som brukar skicka iväg julkort till folk kan med fördel ta er till stadsbiblioteket och se den lilla utställningen av svenske illustratören och tomtemålaren Jan Bergerlinds alster. Det och mycket mer handlar det om i veckans Kulturmagasin.
Redaktör: Tua Åström
-
Izabella Rosengren är frilansande vetenskapsjournalist med klimat och hållbarhet som specialområden. Hon har en masterexamen i naturgeografi och undervisar i journalistik vid Lunds universitet.
Izabella är också författare till den nyutkomna boken Hetta - om människas i en varmare värld.
Vi träffades på fiket på stadsbiblioteket i Lund den 13 oktober för att prata om hur den stigande värmen påverkar samhället och oss människor psykiskt och fysiskt och vad vi kan göra för att hantera hettan. -
I oktoberupplagan av Örnen och Kråkans poesipod diskuteras vad som lockar i att använda staden som geografisk markör i poetiska sammanhang, om vad Göteborgs klasstruktur innebär för poesin, om det egentligen finns någon göteborgsk poesi och mycket mer. En rad lokala poeter och några av stadens mytomspunna poetkollektiv passerar revy. Våra gäster, poeterna Louise Halvardsson, Elise Ingvarsson och poesibibliotekarien Miriam Lannge Lidin delar med sig av lokal poesikännedom i ett samtal inspelat på Stadsbiblioteket Göteborg. Poden är originalpublicerad på sajten Örnen och Kråkan som står under ansvarigt utgivarskap. Läs mer om aktuell poesi på svenska på www.oprnenochkrakan.se
-
Sommarspecial! Vid beröm gör vi flera.
Axel har varit med i Första Dejten, Edvin har en spaning om lastbilschaufförer och Anton Gideskog gästar som expert på Linköpings universitet.
Syntolkning för icke Linköpingsbor: Skänninge är för oss vad Sala är för Stockholm, vad Finspång är för Nörrköping osv osv....
Gäst: Anton Gideskog
Omslag: Linus Aretun
Musik: Axel Lundström
Inspelat på stadsbiblioteket i Linköping.
-
. .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
عمل كنان حلال في قضايا الموارد البشرية معظم حياته. وهو الآن شريك وخبير في شركة كبيرة تُعنى بتوظيف الراغبين بالحصول على عمل وتسهيل تواصلهم مع الشركات.
يقول كنان حلال: في المقام الأول تشكل اللغة العقبة الأساسية عند بحث المهاجر عن عمل في السويد. لكن أيضاً التصادمات الثقافية تشكل عقبة كبيرة أيضاً عند بحث المهاجرين عن وظائف.
وربما من أهم الطرق لتعلم اللغة هي الإكثار من القراءة.. لكن بركات الضماد الذي يعمل امين مكتبة في مدينة ليدشوبنغ Lidköping يرى أن السويديين لديهم اهتمام أكبر بقراءة الكتب مقارنة بالمهاجرين.
يقول بركات: نرى أن هناك عددًا قليلاً جدًا من الكتب العربية تتم استعارتها من المكتبة.. وهذا امر ملاحظ في معظم مكتبات السويد.
SVENSK TEXT
Detta är en repris av arabisk talkshow
Språket och kulturkockar hinder för att få ett nytt jobb
De två stora bekymren för invandrare som söker jobb är språket och kulturkrockarna. Det säger rekryteringsexperten Kinan Halal. Vi möter även bibliotekarien Barakat Aldammad
Kinan Halal har jobbat med HR-frågor (personalfrågor) i stort sett hela sitt liv. Nu är han delägare och expert på mångfaldsrekrytering på ett stort bemannings- och rekryteringsföretag
-I första hand är det språket som är ett problem när en invandrare söker jobb. Men även kulturkrockarna ställer till det när man söker jobb som invandrare, säger Kinan i veckans arabiska talkshow
En väg till språket är att läsa mycket. Barakat Aldammad jobbar på stadsbiblioteket i Lidköping och tycker sig se att svenskar läser mer än många invandrare
-Vi ser att det lånas ut ganska få böcker på de stora invandrarspråken i Sverige
-
Tiden räcker till för den som använder den, är ett citat om brukar tillskrivas Leonardo da Vinci.
Om Per Bergström:Per Bergström grundade för 20 år sedan bokförlaget Rámus med målet att ge ut en titel. Två decennier senare driver han fortfarande förlaget som ger ut översatt kvalitetslitteratur. Född 1979 i Skövde men har levt mer än halva sitt liv i Malmö där han också är verksam som producent för Författarscenen på Stadsbiblioteket. Har arrangerat poesiuppläsningar från Sätaröd till Stilla havet och har en förkärlek för lyrik, östeuropeisk mat och ett blåvitt fotbollslag.Producent Dmitri Plax [email protected] -
När jag i tonåren diagnostiserades med diabetes kände jag mest besvikelse över att det inte var tuberkulos som hade drabbat mig.
Om Per Bergström:Per Bergström grundade för 20 år sedan bokförlaget Rámus med målet att ge ut en titel. Två decennier senare driver han fortfarande förlaget som ger ut översatt kvalitetslitteratur. Född 1979 i Skövde men har levt mer än halva sitt liv i Malmö där han också är verksam som producent för Författarscenen på Stadsbiblioteket. Har arrangerat poesiuppläsningar från Sätaröd till Stilla havet och har en förkärlek för lyrik, östeuropeisk mat och ett blåvitt fotbollslag.Producent Dmitri Plax [email protected] -
I det nordöstligaste hörnet av Slovenien, där mobiltelefonen konstant pendlar mellan att slå över från slovenskt till ungerskt nätverk för att sedan hoppa vidare till kroatiskt, ligger Jeruzalem.
Om Per Bergström:Per Bergström grundade för 20 år sedan bokförlaget Rámus med målet att ge ut en titel. Två decennier senare driver han fortfarande förlaget som ger ut översatt kvalitetslitteratur. Född 1979 i Skövde men har levt mer än halva sitt liv i Malmö där han också är verksam som producent för Författarscenen på Stadsbiblioteket. Har arrangerat poesiuppläsningar från Sätaröd till Stilla havet och har en förkärlek för lyrik, östeuropeisk mat och ett blåvitt fotbollslag.Producent Dmitri Plax [email protected] -
. .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
عمل كنان حلال في قضايا الموارد البشرية معظم حياته. وهو الآن شريك وخبير في شركة كبيرة تُعنى بتوظيف الراغبين بالحصول على عمل وتسهيل تواصلهم مع الشركات.
يقول كنان حلال: في المقام الأول تشكل اللغة العقبة الأساسية عند بحث المهاجر عن عمل في السويد. لكن أيضاً التصادمات الثقافية تشكل عقبة كبيرة أيضاً عند بحث المهاجرين عن وظائف.
وربما من أهم الطرق لتعلم اللغة هي الإكثار من القراءة.. لكن بركات الضماد الذي يعمل امين مكتبة في مدينة ليدشوبنغ Lidköping يرى أن السويديين لديهم اهتمام أكبر بقراءة الكتب مقارنة بالمهاجرين.
يقول بركات: نرى أن هناك عددًا قليلاً جدًا من الكتب العربية تتم استعارتها من المكتبة.. وهذا امر ملاحظ في معظم مكتبات السويد.
SVENSK TEXT
Språket och kulturkockar hinder för att få ett nytt jobb
De två stora bekymren för invandrare som söker jobb är språket och kulturkrockarna. Det säger rekryteringsexperten Kinan Halal. Vi möter även bibliotekarien Barakat Aldammad
Kinan Halal har jobbat med HR-frågor (personalfrågor) i stort sett hela sitt liv. Nu är han delägare och expert på mångfaldsrekrytering på ett stort bemannings- och rekryteringsföretag
-I första hand är det språket som är ett problem när en invandrare söker jobb. Men även kulturkrockarna ställer till det när man söker jobb som invandrare, säger Kinan i veckans arabiska talkshow.
En väg till språket är att läsa mycket. Barakat Aldammad jobbar på stadsbiblioteket i Lidköping och tycker sig se att svenskar läser mer än många invandrare.
-Vi ser att det lånas ut ganska få böcker på de stora invandrarspråken i Sverige
-
Följ med till Haparanda och möt författaren Bengt Pohjanen som är ständigt aktuell för nya generationer läsare. Ett program av Thella Johnson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ordinarie säsong av Lundströms Bokradio startar 19 februari. Fram till dess sänder vi en serie specialprogram. Det här programmet sändes första gången i januari 2020.
Bengt Pohjanens självbiografiska berättelser om livet och människorna vid den svensk-finska gränsen och om att leva i en värld med flera språk har översatts och väckt igenkänning världen över. Thella Johnson möter Pohjanen på Stadsbiblioteket i Haparanda för ett samtal om att skriva på tre språk - meänkieli, svenska och riksfinska, om att skildra politiska och religiösa strömningar i Tornedalen och om barnets utsatthet i ett samhälle präglat av konflikter.
Ett program av Thella Johnson.
Producent: Fredrik Wadström
Slutmusik i programmet: Nadezjda Vasiljeva "Net jazyka" (Utan språk) efter Bengt Pohjanens dikt "Jag är född utan språk".
Skriv till oss! [email protected]
-
Passivitet är inte så uppskattat i vår tid. Men den som håller sig stilla kan vara mer lyhörd än den handlingskraftige. Zara Kjellner stannar upp i den danska författaren Helle Helles sällskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det är sensommar och börjar bli kallt i luften. Jag ligger stilla i min soffa. Kajorna har flyttat tillbaka till det stora trädet på innergården och skriker nu dag och natt. En kvinna röker cigarett efter cigarett i fönstret mitt emot. Dagarna är långsamma, liksom slutna i sig själva. En morgon cyklar jag till Stadsbiblioteket och lånar fyra böcker av den danska författaren Helle Helle. Jag lägger mig i soffan igen och läser, och sedan läser jag oavbrutet i fem dagar. En hel arbetsvecka går åt till att läsa. Efter ett tag existerar ingenting utanför min lägenhet, kajorna, kvinnan på andra sidan, och Helle Helle.
I den första romanen jag läser, Om detta borde jag skrivas i presens, flyttar den unga Dorte in i ett hus bredvid tågrälsen. Dorte ska egentligen till universitetet men går mest planlöst runt i området, i huset eller i äppelträdgården. Då och då tar hon tåget in till Köpenhamn, men istället för att åka till universitetet går hon i timmar i gallerior. Man skulle kunna beskriva Dorte som en sorts dagdrivare, hon rör sig ofta utan mål och jag föreställer mig att hon går ganska långsamt. Men samtidigt är hon allt annat än loj, även de minsta rörelserna registrerar hon, omgivningen skannas och skannas, och när hon inte lyckas gå av tåget vid rätt station är det för att hon som besatt har iakttagit flugan som dunsat i tågfönstret.
Att befinna sig så här många dagar instängd i min lägenhet är egentligen ingenting ovanligt. Ofta fastnar jag i något på morgonen och tar mig inte helt ur det förrän sent på kvällen. Det kan vara en tanke, en text, eller något mer svårgreppbart. Men under Helle Helle-dagarna är jag bara fast i läsandet, helt oförmögen att röra mig bortom det.
I den andra boken jag läser, Om du vill, går en man och en kvinna på varsitt håll vilse i en skog. De vet ingenting om varandra när de söker skydd under en tältduk mellan granarna och medan det mörknar i skogen börjar de tala med varandra. Kvinnan, mycket likt Dorte, berättar att hon spenderar mycket tid med att betrakta sin omgivning, hon lever ett ganska ensamt liv trots människorna runt henne. Kvinnan i skogen liksom Dorte går att beskriva som en observatör, som ständigt betraktar och registrerar sin omvärld. Ett tillstånd som påminner en hel del om skrivande.
I den tredje boken jag läser dyker så en författare upp. I Ner till hundarna har en kvinnlig författare tagit bussen till ändhållplatsen och blir där sittande när två förbipasserande bjuder in henne till sig på en kopp te. Samtidigt blåser det upp till storm utanför och bussen tillbaka in till staden ställs in. Författaren stannar hos de två under obestämd tid och en sorts mellantillvaro vecklar ut sig. De eldar i kaminen, äter fläskkotletter, löser korsord och går varje dag ut med två stora hundar. Ingenting avbryter eller hotar den slutna världen, författaren gör sig allt mer hemma hos de två främlingarna och snön den bara faller och faller.
Den fjärde dagen måste jag bryta min Helle-bubbla för att handla wienerbröd. Helles kvinnor äter nämligen ständigt wienerbröd. Och är det inte wienerbröd, som alltid är något torra, så är det stekt lever eller ostmackor där vaxet på osten skärs bort med en kniv. Maten är genomgående äcklig, något ångestframkallande, men bara på ett vagt molande sätt. Wienerbrödet frasar gott trots att ha blivit lite mosat i påsen. Jag lägger mig i soffan och fortsätter att läsa.
”Nu måste vi absolut börja äta råkost” säger Tine till sin syster Jane som just börjat arbeta på parfymavdelningen på Tysklandsfärjan och dagarna igenom äter godis från taxfreen, i den fjärde boken jag läser, Rödby – Puttgarden. Systrarna lever i en sorts ständig transit, de arbetar båda på färjorna som går mellan Danmark och Tyskland, varje dag och natt fylls fartygen med nya passagerare som slussas mellan de två kuststäderna men på systrarnas parfymavdelning vilar samma lite solkiga doft av rosor i luften. Janes kollegor väntar ständigt, på männen med stora plånböcker, på kunderna eller på de kasserade påsarna godis de får äta efter dagens slut, men Jane väntar egentligen inte på något, romanen, liksom de övriga skildrar bara ett liv som mest råkar likna väntan.
På fredagen måste jag tillbaka till biblioteket. Jag tvättar håret och tar sedan cykeln. En lång kö rinner ut på Odengatan, när jag kommer in skäller en man genast ut mig, hänsynslöst, menar han, att stinka parfym på ett bibliotek. Jag ursäktar mig och skyndar sedan snabbt vidare till Helle Helle-hyllan och lånar allt jag ännu inte läst.
I Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man steker Susanne fläsk i ett sjukhuskök tills hon en dag bestämmer sig för att säga upp sig. Hemma väntar hennes man, författaren, och hennes gravida väninna Ester, som efter att ha insett att hennes man har en annan fått flytta in. Susanne vantrivs snabbt med att bara vanka runt hemma, så för att sysselsätta sig med något börjar hon flacka omkring på stan, med uppgiften att hålla sig borta tills hon blir saknad.
Men hur länge hon än flackar omkring så är det aldrig tillräckligt. Det är aldrig någon som saknar henne där hemma. Hon skaffar därför ett städjobb för att sysselsätta sig och medan hon städar andra människors hem fantiserar hon om hur det hade kunnat vara att leva ett annat liv.
Helle Helle skriver: ”Det fanns två saker som Susanne brukade föreställa sig och som alltid gav henne tröst, den ena var tanken på ett liv med en man hon en gång hade känt. Det var ett okomplicerat och konkret liv. De skulle ha ägnat tid åt beröringar, utflykter och shopping. Det skulle inte ha varit ett brott att fantisera om familjefester eller en ny lampa över matbordet.”
Men Susanne byter inte liv, inte heller Dorte, författaren, kvinnan i skogen eller systrarna på färjorna gör något drastiskt för att förändra sin tillvaro. Helle Helle skapar med sina sävliga kvinnor ett sorts motstånd till idén om personlig utveckling. De arbetar, äter, tar hand om sina nära och somnar. Men trots att tillstånden är relativt statiska blir det aldrig depressivt eller trist.
Om kvinnorna som befolkar Helle Helles världar delar en egenskap så är det just förmågan att fästa blicken, stå helt stilla och vara uppmärksam på sin omvärld.
När Jane blir uppraggad av en elektriker på färjan och får följa med honom till Tyskland blir hon så rädd för att gå vilse att hon stannar på hotellrummet. Där träffar hon en annan elektriker som är hemma från jobbet med halsfluss och tillsammans med honom vecklar en sorts tillvaro ut sig på det ödsliga hotellet i den anonyma tyska staden.
Helle Helle skriver: ”Det var något pojkaktigt och oskyldigt över honom. Jag kände mig fullständigt trygg i hans sällskap. Han bjöd mig på jordnötter. Vi satt där på rummet och tuggade utan att säga något, men det kändes aldrig pinsamt.”
Zara Kjellner
Musiken i inslaget är "Allt vi passerar är på väg hem" från Ljungens lag av Råå.
-
En historielektion i vykortsform bjuds man under oktober månad på i stadsbibliotekets utställningsrum.
-
Svensk arkitekt som nått internationell ryktbarhet för Stadsbiblioteket i Stockholm och Skogskyrkogården.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Se mer
