Stina Fagerberg Podcasts
-
Godmorgon världen blickar tillbaka på året som gått med reportage, intervjuer, analys och satir. Vi spanar även framåt mot 2023 tillsammans med Sveriges Radios korrespondenter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Första timmen:
Godmorgon världens tillbakablick på utrikesåret 2022
2022 - Året då den säkerhetspolitiska kartan i vårt närområde ritades om. Samtal med Martin Kragh och Katarina Engberg
Godmorgon världens tillbakablick över det inrikespolitiska året 2022
Den genrelösa populärmusiken som ny trend? Samtal med Tina Mehrafzoon, musikjournalist och programledare på P3
Andra timmen:
Kroatien inför euron och går med i Schengen
Satir med Public Service om året som gått
Sveriges Radios korrespondenter spanar in i 2023
Kåsör Mark Levengood
Programledare: Edgar Mannheimer
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: Cecilia Tengmark -
Julaftonsspecial om jultraditioner från väldens alla hörn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alla har vi våra egna uppfattningar om vad som hör julen till. Samtidigt har våra egna julfiranden rötter i olika traditioner som skiljer sig åt en del runt om i världen men som också har väldigt mycket gemensamt.
Julaftonens P4 Världen innehåller en samling julkort från När och Fjärran. Vi ska få höra om jultraditionerna i USA och Ryssland, Ukraina, Bangladesh och Danmark.Programledare Kajsa Boglind
Tekniker Stina Fagerberg
-
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat sänkta skatter, kraftigt sänkta drivmedelspriser, bidragstak och slopat amorteringskrav. Men flera av förslagen kommer ta flera år att genomföra, om de ens blir av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Américo Fernández, privatekonom, SEB
Pontus Mattsson, politisk reporter Ekot
Jessica Alenius, vd, Drivkraft Sverige
Mikael Westberg, statlig utredare
Åke Bergmark, professor i socialt arbete, Stockholms universitet
Ulrika Vikman, forskare, arbetsmarknadsinstitutet IFAU
Mats Persson, tidigare ekonomisk-politisk talesperson (L)
Susanna Gideonsson, ordförande LO
Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv
Ebba Busch, partiledare (KD)
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Stina Fagerberg -
När Putins styrkor invaderade Ukraina trodde många bedömare på en snabb rysk seger. Vissa i väst ansåg att det inte ens var någon idé att ge Ukraina vapen. Hör varför så många räknat ut Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den senaste tiden har Ukraina gjort en oväntat framgångsrik motoffensiv och drivit ut de ryska trupperna från stora landområden i nordöstra Ukraina. Men sen Rysslands storskaliga invasion inleddes den 24 februari har det funnits militära och politiska bedömare som hävdat att Ukraina kommer att ha svårt att försvara sig och att det bara kommer att förlänga lidandet för civilbefolkningen att skicka mer och tyngre vapen. Vissa debattörer har argumenterat för att det är bättre att låta Ryssland ta över delar av landet och sen inleda förhandlingar. Hör varför både Rysslands president Vladimir Putin och bedömare i väst underskattat Ukrainas motståndskraft och möjlighet att försvara sig.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, tidigare korrespondent i Ryssland, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Stina Fagerberg
-
Storbritanniens drottning Elizabeth är död. Hör om de oväntade omständigheterna som gjorde henne till Storbritanniens regent och om händelserna som skakat det brittiska kungahuset.
Storbritanniens och Samväldets drottning Elizabeth är död. Hon satt på tronen i 70 år.
Om drottning Elizabeth IIDrottning Elizabeth föddes 1926 och fyllde 96 år 21 april 2022.
Tillträdde som drottning som 25-åring när hennes pappa kung Georg VI dog 1952. Kröningen ägde rum i juni året därpå.
Elizabeth II är drottning över Storbritannien och överhuvud i Samväldet. Enligt Nationalencyklopedin omfattar det mer än en tredjedel av jordens landyta och 2,4 miljarder människor (räknat 2020).
Gifte sig med Philip Mountbatten 1947. Prins Philip gick bort 2021, några veckor innan sin 100-årsdag.
Drottning Elizabeth har fyra barn: tronföljaren prins Charles född 1948, prinsessan Anne född 1950, prins Andrew född 1960 och prins Edward född 1964.
Under drottningens 70 år som regent har flera händelser skakat det brittiska kungahuset – hör mer i avsnittet.
Med ljud från BBC och CBS.
Medverkande: Maria Eksedler, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Storbritannien.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Anna Liderot.
Tekniker: Stina Fagerberg och Jacob Gustavsson
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SD större än M
I flera opinionsmätningar har SD gått om M. Om det skulle bli valresultatet, vad betyder det för politiken framåt, exempelvis när det handlar om att bilda en framtida regering? Samtal med statsvetare Jan Teorell.
Försvinnanden som maktutövning
I Mexiko greps nyligen statsåklagaren för oegentligheter kring handläggning av försvinnandet av 43 studenter år 2014. Den nya presidenten har lovat att rensa upp i ett land där försvinnanden har varit vanliga.
Vem bestämmer över fjälljakten?
Efter HD-domen som gav Girjas sameby rätt att bestämma över fjälljakten i sitt område är frågan nu: vem ska bestämma över resten. Ämnet har blivit hett i valrörelsen. Men handlar det egentligen om politik, eller snarare juridik?
Hela programinnehållet:
Timme 1
SD större än M - vad betyder det för politiken framåt?
Allt fokus på partiledarna - varför?
Försvinnanden i Mexiko
Fågelinfluensan härjar i Frankrike
Krönika Göran Rosenberg
Panelen
Timme 2
Fjälljakten - politik eller juridik?
Hat och hot mot Annie Lööf
Satir med Utkantssverige
Behövs fler soldater när Sverige går med i Nato?
Nya flyg till månen
Kåseri Pamela Jaskoviak
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Luise Steinberger
Tekniker: Stina Fagerberg -
För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget.
Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.
I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.
I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.
Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Stina Fagerberg
-
Rättegången mellan Hollywoodstjärnorna Johnny Depp och Amber Heard har knappast undgått någon. Hör om fallet där internet valt sida långt innan domen fallit.
Den 1 juni föll domen där Amber Heard döms förtal. Hon ska betala 15 miljoner dollar till exmaken. Samtidigt finner juryn att Depp i vissa delar förtalat Heard och hon tilldöms 2 miljoner dollar i skadestånd.
Det här avsnittet spelades in innan domen föll.
Skådespelaren Johnny Depp har stämt sin före detta fru Amber Heard för förtal efter en krönika hon skrev i The Washington Post 2018.Rättegången har direktsänts i tv – och i sociala medier rullar lösryckta klipp. Hör om vad vi vet om fallet – och vår fascination av kändisars privatliv.
Johnny Depp och Amber Heard började dejta i början av 2010-talet och gifte sig 2015. Skilsmässan gick igenom 2017.
Om Johnny DeppÅlder: 58
Känd från: Johnny Depp slog igenom 1984 i “Terror på Elm Street” och har sedan dess spelat i mängder av namnkunniga filmer. Bland annat “Edward Scissorhands”, “Fear and Loathing in Las Vegas” och “Pirates of the Caribbean”-filmerna.
Om Amber HeardÅlder: 36
Känd från: Amber Heard har bland annat spelat i “Aquaman” och “The Danish Girl”.
Med ljud från Court TV, Studio Ett, CNN, Tiktok.
Medverkande: Catherine Fulgencio, journalist på P3 Nyheter och Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet.
Reporter: Marina Nilsson Malmström och Susanna Hållbus
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
Tekniker: Josef Reinhold, Stina Fagerberg och Brady Juvier
-
Drottning Elizabeth föddes långt ned i tronföljden nu har hon suttit på tronen i rekordlånga 70 år. Hör om omständigheterna som gjorde henne till Storbritanniens regent och om händelserna som skakat det brittiska kungahuset.
Storbritanniens och Samväldets drottning Elizabeth firar 70 år på tronen.
Om drottning Elizabeth IIDrottning Elizabeth föddes 1926 och fyllde 96 år 21 april 2022.
Tillträdde som drottning som 25-åring när hennes pappa kung Georg VI dog 1952. Kröningen ägde rum i juni året därpå.
Elizabeth II är drottning över Storbritannien och överhuvud i Samväldet. Enligt Nationalencyklopedin omfattar det mer än en tredjedel av jordens landyta och 2,4 miljarder människor (räknat 2020).
Gifte sig med Philip Mountbatten 1947. Prins Philip gick bort 2021, några veckor innan sin 100-årsdag.
Drottning Elizabeth har fyra barn: tronföljaren prins Charles född 1948, prinsessan Anne född 1950, prins Andrew född 1960 och prins Edward född 1964.
Under drottningens 70 år som regent har flera händelser skakat det brittiska kungahuset – hör mer i avsnittet.
Med ljud från BBC och CBS.
Medverkande: Maria Eksedler, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Storbritannien.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
Tekniker: Stina Fagerberg och Jacob Gustavsson
-
Kärnvapentester och covidutbrott i Nordkorea och ny president i Sydkorea. Hur förändrar det ländernas relation till Kina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan vara lite svårt att förstå varför Kina fortsätter ge stöd till Nordkorea som ses som en skurkstat i resten av världen. Och varför stressar man upp sig så över sydkoreansk kulturexport? I veckans Kinapodden i P1 får vi bakgrunden till Kinas komplicerade relation till grannarna på den koreanska halvön som bland annat har rötter i 50-talets Koreakrig som formellt aldrig avslutats.
Medverkande: Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Niklas Swanström, Nordkoreaexpert och chef på Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik samt Björn Djurberg, Pekingkorrespondent.
Programledare: Helene Benno
Producent: Kajsa Boglind
Tekniker: Stina Fagerberg
-
I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jana Puglierin, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, Alexander Krone, tysk befälhavare, Fredrik Egefur, forskare om pacifism, Lova Olsson, politisk reporter på Ekot, Martina Skrak, vänsterpartist, Svante Olson, fd vänsterpartist, Jonas Hinnfors, statsvetare, Martin Smedjeback, aktivist, Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]Reporter: Caroline Salzinger och Simon Moser
Tekniker: Stina Fagerberg och Alma Segeholm
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Om filmerna, romanerna och föreställningarna som idag känns kusligt aktuella eftersom de skildrar krigets psykologi. Hör hur konsten kan användas för att förstå Putins invasion av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar gästerna kriget i Ukraina utifrån varsitt konstnärligt verk. Vi berättar om parallellerna mellan verkligheten och tv-serien ”Folkets tjänare” där Ukrainas nuvarande president Zelenskyj spelar huvudrollen. Hör även om dramafilmen ”Kiborgi” på engelska: ”Cyborgs: Heroes Never Die” som handlar om striderna vid flygplatsen i Donetsk mellan ryskstödda styrkor och ukrainsk militär. Dessutom om hur Vladimir Sorokins roman ”I det heliga Rysslands tjänst” förutspår utvecklingen i Putins Ryssland. Också om kontroverserna runt en balettföreställning om den legendariske dansaren Rudolf Nureyev vid den anrika Bolshoiteatern i Moskva. Vad kan kulturen lära oss om Rysslands president Vladimir Putin och invasionen av Ukraina?
Några lästips om ni inte orkar alla tjocka böcker om Putin:”Det vita gardet”av Michail Bulgakov
”Hadji Murat” av Lev Tolstoj
”Vid glömskans rand” av Sergej Lebedev
”Tiden Second hand” av Svetlana Aleksijevitj
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström tidigare Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Stefan Ingvarsson, Centrum för Östeuropastudier
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Stina Fagerberg
-
Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i Leiden
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reporter: Paloma Vangreecha
Producent: David Rasmusson
[email protected]Tekniker: Stina Fagerberg
-
Det borde ha varit islamister och upprorsmakare som är skadade, inte svensk polis, säger Ebba Busch (KD). Hör henne i Ekots lördagsintervju.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) riktar nu kritik mot de regionala polisledningarna för hanteringen av upploppen i flera svenska städer under påskhelgen.
Hon frågar varför poliserna på plats inte fick order om att gå tillbaka in under upploppen och varför de istället beordrades att retirera. Hon öppnar också för att polisen i situationer som denna använder sina tjänstevapen och skjuter skarpt.
– När vi står i ett läge där någon vill döda den som står för att upprätthålla lag och ordning och skydda oss alla, då måste det vara möjligt för polisen att eskalera till den nivån som krävs, säger hon.
“Problematiskt att Finland leder Natofrågan”Ebba Busch (KD) säger i den del av intervjun som handlar om ett eventuellt framtida Nato-medlemskap att statsminister Magdalena Andersson (S) låter Finland leda Sverige in i Nato.
– Vi borde, oavsett vad vi tycker om ett Nato, ha en livskraftig diskussion mellan partierna om förutsättningarna för ett Nato-medlemskap och vilka krav i kan ställa på Nato, säger hon bland annat.
Om Ebba BuschNamn: Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna
Ålder: 35
Bakgrund: Partiledare för Kristdemokraterna sedan 2015, invald i riksdagen 2018.Gäst: Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna
Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Anna Pandolfi
Tekniker: Stina Fagerberg - Se mer
