Dramaten Podcasts
-
Janne Josefsson berättar om en idé till en pjäs vilken påminner en del om verkligheten enligt veckans gäst Helena Bergström. Vidare berättar hon om sin delaktighet i Tystnad tagning under Metoo och livet bakom scenen på Dramaten.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gäst i poddens 15:e avsnitt är Ann Bonander Looft, kostymör och stickdesigner. I över 30 år har hon ritat kostymer till film och till de stora teatrarna som Dramaten och Stadsteatern, och till teatrar runt om i Europa.
Anns stickade skapelser växer fram intuitivt utan att följa något mönster. Hon har stickat sedan barnsben och inspirationen hämtar hon överallt ifrån i omvärlden, från konst, människor, en film, en tanke, eller kanske en modebild. De stickade, mestadels bärbara, plaggen som hon säljer i eget namn kombinerar mode, konst och hantverk i ett, och hennes alster har visats i flera utställningar.
Ann föddes i Degerfors -62. Modeintresset väcktes tidigt och tog fart på allvar när hon flyttade till Stockholm som 20-åring och började studera mode, sömnad, konst- och dräkthistoria. I hennes egen garderob hänger en del älskade plaggmodeller eller uttryck från tidig ålder, och en lyckad outfit för henne innehåller oftast något från förr och något hon själv har skapat.
Hör Ann Bonander Looft berätta om hur en kostym på teatern växer fram och hur man tänker kring olika uttryck, färger och material, och om det känsliga och nära samarbetet med skådespelarna. Och hur går det till när en stickning växer fram? Och vad är det egentligen som händer inom henne som stickerska under stickningens många, långa timmar?
⭐ Se bilder på Ann i olika outfits genom livet på @intebaraklader på facebook och instagram.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
För skådespelaren Sofia Helin var "Världen av igår" av Stefan Zweig en helt nödvändig bok under coronapandemins isolering: "Den blev en sådan tröst, jag var tvungen att läsa om den, om och om igen".
Sofia Helin om Stefan Zweig!I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sofia Helin som valt den österrikiska författaren Stefan Zweig och hans "Världen av igår" från 1942. Vad var det i romanen som grep henne så djupt? Och varför drömde hon Stefan Zweig på nätterna?
Skådespelaren och manusförfattaren Sofia Helin utbildades på Teaterhögskolan i Stockholm 1997-2001. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar, bland annat på Dramaten och gjort många tv- och filmroller. Hon slog igenom som Mia i Maria Bloms film "Masjävlar" och har därefter gjort en rad filmroller, till exempel i "Utvandrarna" 2021. Det internationella genombrottet kom med den svensk-danska tv-serien "Bron" 2011-2018, där Sofia Helin hade huvudrollen som kriminalinspektören Saga Norén. 2023 är hon bland annat aktuell i dramaserien "Limbo".
Författaren Stefan Zweig (1881-1942) föddes i Wien och växte upp i en välbärgad judisk familj. Hans hyllade författarskap rymde allt från romaner till operalibretton, noveller, essäer och biografier. Böckerna sålde i miljonupplagor och han var en av mellankrigstidens mest översatta författare. Zweig gick i exil vid nazisternas maktövertagande och i Brasilien skrev han sitt berömda verk, den självbiografiska " Världen av igår - en europés minnen" som berättar om sekelskiftets Wien, första världskriget och 20-talet, nazismens framväxt och vägen fram till andra världskriget. I februari 1942 begick Stefan Zweig och hans hustru självmord.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Det är premiärsäsong på teatrarna och i detta avsnitt möts vi i den violblå timmen mellan två föreställningar på Bertolt Brechts 125:e födelsedag för att prata om några uppsättningar vi sett på sistone: De livrädda av Talajeh Nasiri på Unga Dramaten, Shakespeares Julius Caesar i Jonas Österberg Nilssons version på Uppsala Stadsteater, Lost Lake av Paula Stenström Öhman på Kulturhuset Stadsteatern och Nassim av Nassim Soleimanpour på Riksteatern.
Det blir mycket prat om berättande om berättande och dödsföraktande kikar vi ner i det kaninhål av referenser via T S Eliots The Waste Land som Lost Lake bjuder in till (och går lite vilse).
Medverkande: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (även klipp & red) -
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker.
Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv.
Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Lars in de Betou.
Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Hur skapas en berättelse för scen och hur jobbar manusförfattaren för att bygga handling, spänning och levande karaktärer?
Vi har träffat manusförfattaren Filip Alexanderson för att att prata mer om hur han utvecklar ett manus, bygger den dramatiska bågen och får till ett riktigt bra slut.
Filip Alexandersons senaste pjäs “Siri på spänd lina”, på Soppteatern, utspelar sig i cirkusmiljö. Du kommer få höra mer om hur Filip Alexanderson jobbade med huvudpersonens drömmar och dilemma, de detaljerade miljöskildringarna från cirkusens värld och hur det är att skriva monolog. Vi pratar också om han balanserat mellan det kärleksfulla och det stereotypiska, vad han gör om han kör fast och varför det kan vara bra att inte försöka vara så originell.
Filip Alexanderson har tidigare arbetat som skådespelare på Dramaten, gett ut ett antal romaner som översatts och blivit tv-serie samt skrivit och regisserat flera hyllade pjäser. Bland dem finns “Kafkas Arkiv” på Reaktorhallen KTH, “På jakt efter bibliotekstjuven” och “Siri på spänd lina”.
Programledare: Beata Wickbom.
Producent: Jens Back.
Mixning: Stray Dog Studios.
Podden görs med stöd av Kulturrådet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker. Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Lars in de Betou. Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Chris Bendz pratar sång och musik med Lisa Grotherus, aktuell med ny skiva. Lisa Grotherus har komponerat musik till Min berättelse, ett samarbete mellan Dramaten och Sveriges Radio. Grotherus är prisad jazzartist, klarinettist, kompositör och på senare tid även sångerska - Lyssna!
-
Kulla-Gulla på Kulturhuset Stadsteatern har blivit en uppsättning med många fysiska element. I ett nära samarbete har regissör, koreograf och ensemble utvecklat ett eget rörelsespråk som kompletterar – och ibland ersätter – den talade dialogen. Vi har träffat koreograf Catharina Allvin för att att få en insyn i hur en koreograf jobbar, hur idéer utvecklas och allt sedan repeteras in!
Hör mer hur Catharina Allvin har jobbat med skådespelare och dansare för att utveckla ett nytt, unikt tecken- och kroppsspråk. Hur skissar hon sina idéer och hur vågar hon ta ut svängarna?
Catharina är dansare i botten och har medverkat både i drama, musikal och opera. Hon har arbetat med en rad framstående moderna koreografer såsom Birgit Cullberg, Anna Vnuk och Dorte Olsen. Senaste tio åren har hon även jobbat som koreograf med uppsättningar på Dramaten, Parkteatern och Kulturhuset Stadsteatern. Hösten 2022 var hon aktuell med koreografin för familjeföreställningen Kulla-Gulla i regi av Maria Sid.
Programledare: Beata Wickbom.
Producent: Jens Back.
Mixning: Stray Dog Studios.
Podden görs med stöd av Kulturrådet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nytt år betyder nya böcker och läsupplevelser. Lina Kalmteg guidar till vårens höjdpunkter i bokutgivningen. Bland trenderna ser hon mer ukrainsk litteratur och hur klimatfrågan etablerat sig som tema i skönlitteraturen.
HAR DE ENKLA BERÄTTELSERNA TAGIT ÖVER LITTERATUREN?Håller litteraturen på att förenklas och banaliseras på grund av anpassning till ljudboksformat och tv-serier? Det är farhågor som lyfts i en debatt på landets kultursidor. Samtal med Håkan Bravinger, litterär chef på Norstedts och Marie Pettersson, förläggare på Ellerströms förlag, om berättelsens roll i litteraturen idag.
ESSÄ: MOTSTÅNDSRÖRELSEN MOT BERÄTTELSENS HEGEMONIDet är inte första gången berättelsens roll i litteraturen diskuteras. I en essä från 2014 lyfter kritikern Maria Edström fram författaren Lotta Lotass som en motröst till vår tids besatthet vid berättande.
"MIN BERÄTTELSE": FRÅN RADIO TILL TEATER – OCH NU PÅ SKIVARadioprojektet ”Min berättelse”, där människor berättar om deras livsavgörande ögonblick, blev härom åren teater på Dramaten – och nu också musik av kompositören Lisa Grotherus.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson -
" ". .
يعتبر أحمد العطار اليوم من أبرز الكتاب المسرحيين المعاصرين في المسرح العربي، ولذلك تواصل معه مسرح دراماتن في استوكهولم قبل عدة سنوات، وطلب منه كتابة مسرحية لعرضها على المسرح الوطني في السويد. والآن حان موعد العرض الأول لهذا العمل الفني المسرحي.
تم استخدام ثلاث لغات لتنفيذ هذا العمل المسرحي، وهي العربية والإنجليزية والسويدية، وقد جاء اختيار اللغات من ضمن طبيعة هذا العرض الذي يتناول علاقة حب تنشأ بين فتاة من سورية وشاب من السويد.. كما يرافق العرض ترجمة مكتوبة من خلال شاشة على المسرح، لتكون اللغات الثلاثة واضحة للجمهور الذي قد لا يتحدث اللغات الثلاث في آنٍ معاً.
عرض "السحر الخفي لأعمدة المجتمع"، هو عرض عن الحب والمال والعلاقات الأسرية في العائلات فاحشة الثراء. تشارك في هذا العرض على خشبة المسرح الوطني السويدي، الممثلة السورية المعروفة ناندا محمد مع عدد من الممثلين العرب المتميزين، بالإضافة الى عدد من الممثلين السويديين.
SVENSK TEXT
Premiär för Ahmed El Attars nya pjäs på den svenska nationalscenen
Den 26 januari är det premiär på Dramaten för arabisktalande teater. Ahmed El Attar sätter upp pjäsen Maktens diskreta charm. Attar och skådespelaren Nanda Mohammad möter du i arabisk talkshow
Ahmed El Attar räknas idag som en av det arabiska teaterns främsta samtida dramatiker. Redan före pandemin hörde Dramaten i Stockholm av sig och ville att han skulle skriva en pjäs för Sveriges nationalscen. Nu är det snart dags för premiär
Pjäsen kommer att spelas på tre språk; arabiska, engelska och svenska. Med översättningstexter för den som inte förstår något av språken
Pjäsen är en föreställning om kärlek, pengar och familjerelationer. Nanda Mohammad är syrisk skådespelare som nu bor i Egypten. Nu är hon en av många arabiska skådespelare som intar Dramatens scen
-
En skådespelare har många rösttekniska utmaningar: rösten ska höras utan att bli högljudd, den ska vara uthållig, bära en hel föreställning och förmedla textens betydelse.
I Sverige finns bara en fast anställd röstcoach och det är EwaMaria Roos, logonom på Dramaten. Själv kallar hon sig röstnörd och brinner för att hjälpa skådespelarna på Dramaten att träna, utveckla och vårda sina röster.
I det här avsnittet får du lära dig mer om hur hon jobbar med andning, övningar och massa olika tekniker.
Programledare: Beata Wickbom.
Producent: Jens Back.
Mixning: Stray Dog Studios.
Podden görs med stöd av Kulturrådet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs.
Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Urban Göranson.
Ljudproduktion: Henrik Nordgren.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna?
Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.
KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:”Kung Mor” av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.
”(Macbeth)” av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.
”Borkmania” av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.
LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan.
"The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH.
"Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.
SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen – när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.
ESSÄ: OM VAD SOM HÄNDER VID STRANDKANTEN"Mina älskade stränder äts upp av mänsklig dumhet", säger journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén om ett myllrande och fascinerande havsliv och en skrämmande utveckling, i dagens essä från OBS.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Felicia Frithiof -
Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
- Показать больше
