Dramaten Podcasts
-
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker.
Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv.
Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Lars in de Betou.
Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Hur skapas en berättelse för scen och hur jobbar manusförfattaren för att bygga handling, spänning och levande karaktärer?
Vi har träffat manusförfattaren Filip Alexanderson för att att prata mer om hur han utvecklar ett manus, bygger den dramatiska bågen och får till ett riktigt bra slut.
Filip Alexandersons senaste pjäs “Siri på spänd lina”, på Soppteatern, utspelar sig i cirkusmiljö. Du kommer få höra mer om hur Filip Alexanderson jobbade med huvudpersonens drömmar och dilemma, de detaljerade miljöskildringarna från cirkusens värld och hur det är att skriva monolog. Vi pratar också om han balanserat mellan det kärleksfulla och det stereotypiska, vad han gör om han kör fast och varför det kan vara bra att inte försöka vara så originell.
Filip Alexanderson har tidigare arbetat som skådespelare på Dramaten, gett ut ett antal romaner som översatts och blivit tv-serie samt skrivit och regisserat flera hyllade pjäser. Bland dem finns “Kafkas Arkiv” på Reaktorhallen KTH, “På jakt efter bibliotekstjuven” och “Siri på spänd lina”.
Programledare: Beata Wickbom.
Producent: Jens Back.
Mixning: Stray Dog Studios.
Podden görs med stöd av Kulturrådet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker. Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Lars in de Betou. Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Kulla-Gulla på Kulturhuset Stadsteatern har blivit en uppsättning med många fysiska element. I ett nära samarbete har regissör, koreograf och ensemble utvecklat ett eget rörelsespråk som kompletterar – och ibland ersätter – den talade dialogen. Vi har träffat koreograf Catharina Allvin för att att få en insyn i hur en koreograf jobbar, hur idéer utvecklas och allt sedan repeteras in!
Hör mer hur Catharina Allvin har jobbat med skådespelare och dansare för att utveckla ett nytt, unikt tecken- och kroppsspråk. Hur skissar hon sina idéer och hur vågar hon ta ut svängarna?
Catharina är dansare i botten och har medverkat både i drama, musikal och opera. Hon har arbetat med en rad framstående moderna koreografer såsom Birgit Cullberg, Anna Vnuk och Dorte Olsen. Senaste tio åren har hon även jobbat som koreograf med uppsättningar på Dramaten, Parkteatern och Kulturhuset Stadsteatern. Hösten 2022 var hon aktuell med koreografin för familjeföreställningen Kulla-Gulla i regi av Maria Sid.
Programledare: Beata Wickbom.
Producent: Jens Back.
Mixning: Stray Dog Studios.
Podden görs med stöd av Kulturrådet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nytt år betyder nya böcker och läsupplevelser. Lina Kalmteg guidar till vårens höjdpunkter i bokutgivningen. Bland trenderna ser hon mer ukrainsk litteratur och hur klimatfrågan etablerat sig som tema i skönlitteraturen.
HAR DE ENKLA BERÄTTELSERNA TAGIT ÖVER LITTERATUREN?Håller litteraturen på att förenklas och banaliseras på grund av anpassning till ljudboksformat och tv-serier? Det är farhågor som lyfts i en debatt på landets kultursidor. Samtal med Håkan Bravinger, litterär chef på Norstedts och Marie Pettersson, förläggare på Ellerströms förlag, om berättelsens roll i litteraturen idag.ESSÄ: MOTSTÅNDSRÖRELSEN MOT BERÄTTELSENS HEGEMONIDet är inte första gången berättelsens roll i litteraturen diskuteras. I en essä från 2014 lyfter kritikern Maria Edström fram författaren Lotta Lotass som en motröst till vår tids besatthet vid berättande."MIN BERÄTTELSE": FRÅN RADIO TILL TEATER OCH NU PÅ SKIVARadioprojektet Min berättelse, där människor berättar om deras livsavgörande ögonblick, blev härom åren teater på Dramaten och nu också musik av kompositören Lisa Grotherus.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson -
" ". .
. . .. . " " . .SVENSK TEXTPremiär för Ahmed El Attars nya pjäs på den svenska nationalscenenDen 26 januari är det premiär på Dramaten för arabisktalande teater. Ahmed El Attar sätter upp pjäsen Maktens diskreta charm. Attar och skådespelaren Nanda Mohammad möter du i arabisk talkshowAhmed El Attar räknas idag som en av det arabiska teaterns främsta samtida dramatiker. Redan före pandemin hörde Dramaten i Stockholm av sig och ville att han skulle skriva en pjäs för Sveriges nationalscen. Nu är det snart dags för premiärPjäsen kommer att spelas på tre språk; arabiska, engelska och svenska. Med översättningstexter för den som inte förstår något av språkenPjäsen är en föreställning om kärlek, pengar och familjerelationer. Nanda Mohammad är syrisk skådespelare som nu bor i Egypten. Nu är hon en av många arabiska skådespelare som intar Dramatens scen -
Den brittiske agenten Alec Leamas kallas hem till London i tron att han ska tvingas lämna agentlivet bakom sig, men i mötet med sin chef inser han att det finns helt andra planer för honom.
John le Carrés klassiska spionroman i uppläsning av Alexander Salzberger"Spionen som kom in från kylan" (1963) blev John le Carrés (pseudonym för David Cornwell) genombrott. Med romanen föddes den moderna spionthrillern, där det kalla kriget skildrades utan illusioner och försköningar. "Spionen som kom in från kylan" har kallats den bästa spionroman som någonsin skrivits. David Cornwell arbetade under början av sextiotalet för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland och det var där han fick idén till romanen. David Cornwell avled 2020.Alexander Salzberger är verksam som skådespelare, dramatiker och regissör. Han har arbetat på bland annat Uppsala stadsteater, Kulturhuset Stadsteatern, Dramaten, Teater Moment och Riksteatern.Av: John le CarréOversattare: Hans-Jacob NilssonUppläsare: Alexander SalzbergerProducent: Emma JankeTekniker: Fanny LantzForlag: Albert Bonniers förlagTillgänglig fram till 1 juni 2023. -
Den brittiske agenten Alec Leamas kallas hem till London i tron att han ska tvingas lämna agentlivet bakom sig, men i mötet med sin chef inser han att det finns helt andra planer för honom.
John le Carrés klassiska spionroman i uppläsning av Alexander Salzberger"Spionen som kom in från kylan" (1963) blev John le Carrés (pseudonym för David Cornwell) genombrott. Med romanen föddes den moderna spionthrillern, där det kalla kriget skildrades utan illusioner och försköningar. "Spionen som kom in från kylan" har kallats den bästa spionroman som någonsin skrivits. David Cornwell arbetade under början av sextiotalet för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland och det var där han fick idén till romanen. David Cornwell avled 2020.Alexander Salzberger är verksam som skådespelare, dramatiker och regissör. Han har arbetat på bland annat Uppsala stadsteater, Kulturhuset Stadsteatern, Dramaten, Teater Moment och Riksteatern.Av: John le CarréOversattare: Hans-Jacob NilssonUppläsare: Alexander SalzbergerProducent: Emma JankeTekniker: Fanny LantzForlag: Albert Bonniers förlagTillgänglig fram till 1 juni 2023. -
Den brittiske agenten Alec Leamas kallas hem till London i tron att han ska tvingas lämna agentlivet bakom sig, men i mötet med sin chef inser han att det finns helt andra planer för honom.
John le Carrés klassiska spionroman i uppläsning av Alexander Salzberger"Spionen som kom in från kylan" (1963) blev John le Carrés (pseudonym för David Cornwell) genombrott. Med romanen föddes den moderna spionthrillern, där det kalla kriget skildrades utan illusioner och försköningar. "Spionen som kom in från kylan" har kallats den bästa spionroman som någonsin skrivits. David Cornwell arbetade under början av sextiotalet för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland och det var där han fick idén till romanen. David Cornwell avled 2020.Alexander Salzberger är verksam som skådespelare, dramatiker och regissör. Han har arbetat på bland annat Uppsala stadsteater, Kulturhuset Stadsteatern, Dramaten, Teater Moment och Riksteatern.Av: John le CarréOversattare: Hans-Jacob NilssonUppläsare: Alexander SalzbergerProducent: Emma JankeTekniker: Fanny LantzForlag: Albert Bonniers förlagTillgänglig fram till 1 juni 2023. -
En skådespelare har många rösttekniska utmaningar: rösten ska höras utan att bli högljudd, den ska vara uthållig, bära en hel föreställning och förmedla textens betydelse.
I Sverige finns bara en fast anställd röstcoach och det är EwaMaria Roos, logonom på Dramaten. Själv kallar hon sig röstnörd och brinner för att hjälpa skådespelarna på Dramaten att träna, utveckla och vårda sina röster.
I det här avsnittet får du lära dig mer om hur hon jobbar med andning, övningar och massa olika tekniker.
Programledare: Beata Wickbom.
Producent: Jens Back.
Mixning: Stray Dog Studios.
Podden görs med stöd av Kulturrådet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs.
Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Urban Göranson.
Ljudproduktion: Henrik Nordgren.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna?
Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:Kung Mor av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.(Macbeth) av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.Borkmania av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan."The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH."Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.ESSÄ: OM VAD SOM HÄNDER VID STRANDKANTEN"Mina älskade stränder äts upp av mänsklig dumhet", säger journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén om ett myllrande och fascinerande havsliv och en skrämmande utveckling, i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof -
Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Pia Johansson visste som sjuåring att hon ville bli skådespelare och Margaretha Krook var förebilden: "Det är hennes fullständiga närvaro, den magnifika tekniken i allt hon gör, humor eller drama. "
MARGARETHA KROOK MAGNIFIK OCH FOLKKÄRMargaretha Krook (1925-2001) föddes i Stockholm, men bodde som liten i Norrtälje. Hon spelade skolteater och drömde tidigt om att bli skådespelare, men jobbade först som flygvärdinna några år innan hon började på Dramatens elevskola 1948. Redan året därpå filmdebuterade hon i "Bara en mor" och varvade filmroller med jobb på olika teatrar under hela 50-talet. Tidigt fick hon krävande karaktärsroller som passade hennes spelsätt och det var med en sådan roll, Medea, som hon gjorde succé på TV-teatern. Det ledde till fast jobb på Dramaten och där kom hennes stora genombrott med rollen som Mor Courage. Det var dock inte bara i de tragiska rollerna som Margaretha Krook briljerade, hon gjorde även mycket komedi med stor framgång det blev många underhållningsprogram på TV och hon medverkade i radions "På minuten" i hela 18 år. Margaretha Krook anses vara en av 1900-talets främsta svenska skådespelare och blev mycket folkkär. Hon dog i lungcancer 2001, 75 år gammal.PIA JOHANSSON BEUNDRAR MARGARETHA KROOKS SKÅDESPELARTEKNIKPia Johansson är skådespelare, komiker, regissör och manusförfattare. Hon avslutade sin skådespelarutbildning på Teaterhögskolan i Stockholm 1985 och under många år tillhörde hon den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I dag arbetar hon som frilans och har medverkat i uppsättningar på bland annat Malmö opera och Uppsala Stadsteater. Pia Johansson har gjort stort antal roller, bland annat som Molly i Suzanne Ostens berömda uppsättning av "I lusthuset", Alice i "Dödsdansen", Martha i "Vem är rädd för Virginia Woolf", Golde i "Spelman på taket" och nyligen syster Martha i "Arsenik och gamla spetsar". Pia Johansson har ägnat sig åt improvisationsteater, bland annat på Klara Soppteater, medverkat i en mängd TV- och långfilmer, deltagit i TV4:s "Parlamentet", varit kommentator i "Halv åtta hos mig" och, liksom Margaretha Krook, ofta återkommande i radioprogrammet "På minuten".GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".Producent: Maria Götselius -
.. Dramaten .
26 .. . .. 2022 Örjan Andersson. .SVENSK TEXTMatars fantastiska resa från världens idrottsarenor till DramatenAhmed Matar är, som en av världens bästa parkourutövare, en hyllad idrottsman. Men i år har han också hyllats för sitt skådespeleri på Dramatens, Sveriges finaste teaterscenAhmed Matar är bara 26 år. Han lämnade Gaza för sex år sedan och kom till Sverige. Matar kunde lämna Gaza tack vare att han redan var en av världens främsta idrottare inom parkourSedan han kom till Sverige har han, vid sidan av sin egen träning, engagerat sig hårt för att träna ungdomar och vara en förebild för demVåren 2022 gick han också upp på Sveriges nationalscen för teater. Regissören Örjan Andersson satte upp en pjäs om Matars liv. Om hur han och hans kompisar började med parkour som nioåringar och hela den långa vägen till SverigeNu berättar Ahmed Matar om sitt liv i arabisk talkshow - Mehr anzeigen
