Tobias Carlsson Podcasts
-
Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät
Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tobias Carlsson -
Efter drottningens död har flera tidigare presidenter pekat på den nära relationen mellan Storbritannien och USA. Hör om ländernas särskilda band och varför drottning Elizabeth är så älskad i USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
USA:s president Joe Biden kommer att resa till drottning Elizabeths begravning i London i helgen. Genom åren har drottningen träffat 13 sittande amerikanska presidenter. Hon har ridit med Ronald Reagan, dansat med Gerald Ford och fått gå bakom Donald Trump. Efter att prins Harry och hans fru Meghan lämnade sina officiella uppdrag för hovet och flyttade till Kalifornien så har de brittiska kungligheternas liv blivit en följetong även i amerikansk press. Hör vad som händer med det speciella bandet mellan USA och Storbritannien efter drottningens död.
Primärvalen i New HampshireDe sista primärvalen före mellanårsvalet har hållits i New Hampshire och Roger Wilson är på plats och berättar om vem som vann och förlorade. Republikaner antyder nu att den förre presidenten Donald Trump bör använda en del av sina enorma kampanjresurser för att hjälpa de republikanska kandidater som Trump står bakom. Idag har flera av de kandidater Trump uttryckt stöd för betydligt sämre ekonomiska resurser än sina demokratiska motkandidater.
Lindsey Grahams abortförslagRepublikanske senatorn Lindsey Graham har kommit med ett överraskande utspel om att förbjuda aborter efter 15:e graviditetsveckan och vill att det ska kunna bli en federal lag. Hör om reaktionerna på förslaget och vilken chans det har att ta sig igenom kongressen.
Så använder Ukraina vapnen från USAUSA är det land som sänt mest vapen och annan militär utrustning till Ukraina – vapen som nu används i de ukrainska framryckningarna mot de ryska styrkorna. Amerikanska militära bedömare har också slagits av att Ukraina använt dessa vapen på ett oväntat och kreativt sätt vilket bidragit till de militära framgångarna för Ukraina. Det beskrivs i tidningen NY Times som en "McGyver-fiering" av vapnen från USA.
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Roger Wilson, USA-korrespondent och James Savage, chefredaktör the Local
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tobias Carlsson
-
Med minsta möjliga marginal fick regeringen igenom sin vårändringsbudget och allt hängde återigen Kakabaveh. Vem vann mest på budgetbråket?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Amineh Kakabaveh höll på sitt beslut in i det sista och stod sedan för avgörandet när regeringen vårdändringsbudget klubbades i riksdagen. Processen har varit unik, rörig och full av intriger och spel.
Varnar för lågkonjunkturKonjunkturinstitutet och regeringen flaggar för att sötebrödsdagarna definitivt är över och att det kan bli tuffa ekonomiska tider redan i år. Hur illa ställt är det och vad har politikerna att sätta emot?
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Tobias Carlsson
-
Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krävt stopp för militärens oskuldstester och genomfört nakenprotester.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mellanösterns samhällen präglas av patriarkala strukturer och män har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta länder i regionen. Men det finns kvinnor som på olika nivåer revolutionerat och protesterat mot makten.
Flickorna på Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran ställde sig Vida Movahed på ett elskåp och satte sin huvudduk på en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades ”Flickorna på Revolutionsgatan”.
Samira Ibrahim krävde stopp för militärens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militären kränkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militären inför rätta och samma år slutade militären att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmärksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna så friades männen som gjorde testerna.
Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhället. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ändå och sattes därför i fängelse. Hör också om bergsklättraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat träningscenter för kvinnor.
Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild på sin blogg i en protest mot våld och sexism, något som ledde till mängder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare också protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige där hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.
Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin på den ockuperade Västbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.
P1:s Mellanösternpodd uppmärksammar kvinnorna som på olika sätt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:
Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter på Ekot
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tobias Carlsson
-
Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krävt stopp för militärens oskuldstester och genomfört nakenprotester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mellanösterns samhällen präglas av patriarkala strukturer och män har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta länder i regionen. Men det finns kvinnor som på olika nivåer revolutionerat och protesterat mot makten. Flickorna på Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran ställde sig Vida Movahed på ett elskåp och satte sin huvudduk på en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades ”Flickorna på Revolutionsgatan”.Samira Ibrahim krävde stopp för militärens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militären kränkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militären inför rätta och samma år slutade militären att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmärksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna så friades männen som gjorde testerna.Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhället. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ändå och sattes därför i fängelse. Hör också om bergsklättraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat träningscenter för kvinnor.Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild på sin blogg i en protest mot våld och sexism, något som ledde till mängder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare också protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige där hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin på den ockuperade Västbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.P1:s Mellanösternpodd uppmärksammar kvinnorna som på olika sätt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.
Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoğan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper.
Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens ”svarta får” eller ”problembarn”.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TT
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tobias Carlsson
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoğan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper. Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens ”svarta får” eller ”problembarn”.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson
-
Den ryska invasionen i Ukraina har fått Sverigedemokraterna att tänka i nya banor kring både sin försvars- och migrationspolitik. Hör partiledare Jimmie Åkesson i Ekots lördagsintervju.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svensk inrikespolitik har sen den 24 februari dominerats av kriget i Ukraina och de politiska partierna har i mer än en gång fått lägga tidigare principer bakom sig.
I Ekots lördagsintervju frågar vi Sverigedemokraternas partiledare om några sådana exempel, till exempel partiets hållning i frågan om ett svenskt Natomedlemskap men också flyktingpolitiken.
SD säger ja till svensk NatooptionSverigedemokraterna har förflyttat sig från ett tydligt nej till ett Natomedlemskap till att nu säga ja till en så kallad Natooption. Frågan är om partiet kommer sträcka sig till att förespråka ett ja till försvarsalliansen. Inte minst har detta aktualiserats sedan Moderaterna nyligen meddelade att partiet kommer skicka in en Natoansökan vid ett eventuellt regeringsskifte i höst. Står Sverigedemokraterna bakom en Natoansökan som bortser från hur Finland agerar?
Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat nettominus i asylinvandringen men har på grund av den pågående flyktingkrisen nu röstat för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet inom EU. Det innebär att ukrainska flyktingar får välja vilket EU-land de vill fly till och därmed också få tillgång till bland annat sjukvård och sociala rättigheter.
Hur resonerar Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kring den nya flyktingsituationen och vad händer om kriget blir långvarigt?
Om Jimmie ÅkessonNamn: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna
Ålder: 42
Bakgrund: Partiledare för Sverigedemokraterna sedan 2005, invald i riksdagen sedan 2010.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna
Kommentar: Pontus Mattsson, inrikespolitisk reporter på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Parisa Höglund
Tekniker: Tobias Carlsson -
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tror inte att frivillighet kommer att räcka för att få fram bostäder till alla flyktingar som väntas komma från Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäst: Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tobias Carlsson -
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande i det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans Rosenfeldt
I panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Kattis Ahlström, Olof Wretling
Musik: Erland von Heijne
Teknik och redigering: Tobias Carlsson
Producent: Mette Göthberg -
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande i det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans Rosenfeldt
I panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Kattis Ahlström, Olof Wretling
Musik: Erland von Heijne
Teknik och redigering: Tobias Carlsson
Producent: Mette Göthberg -
Vi pratar om matchen mot Elfsborg om konstant otur verkligen är otur, Tobias Carlssons likheter med Philippe Mexés, mardrömslottningen i Champions League. Det blir quiz, vi har med oss Liv som berättar lite om initiativet Queen bees. Och så blickar vi framåt mot helgens match mot Mjällby.
-
Demokraternas försök till ny vallag stoppas i senaten, har de någon plan B? Vi pratar också om valet i New York som kan få långtgående konsekvenser och Bidens möte med Putin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, New York-korrespondent och Billy McCormac, PR-konsult och USA-kännare.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Tobias Carlsson
USApodden
[email protected] -
Den 30:e mars 2021 försvinner 18-åriga Elin från Höör och kort därefter hittas hon dödad. Mordet på Elin följs på bara tre veckor av ytterligare fyra mord på kvinnor och morden leder till en uppmärksammad debatt om mäns våld mot kvinnor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Intervjuerna är gjorda i april och maj 2021. Övriga ljudklipp kommer från lokala P4 stationer, Ekots livesändningar, Expressen och Aftonbladet. Dokumentären färdigställdes den 16 juni 2021.
Dokumentären är gjord av Esfar Ahmad och producerad av Sara Sundberg. Slutmixen gjordes av Tobias Carlsson.
-
Högsta domstolen ger Trumpsidan kalla handen - vad händer nu? Vi pratar också om de vitt skilda sätten att se på pandemin och om valrysaren i Georgia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Fernando Arias, New York-korrespondent och Kajsa Boglind, programledare P4 Världen.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Tobias Carlsson
USApodden
[email protected] - Show more
