New York Podcasts

  • Tillsammans med Miranda Gonzales Edner från Amazon Web Service summeringar vi de trender vi tyckte var spännande från vårt besök på världens största retailmässa NRF och alla våra butiksbesök i New York.

  • Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin följde händelserna, den 11 september 2001 via BBC:s arabiska sändningar, när två passagerarflygplan kort tid efter varandra flög in i tvillingtornen på World Trade Center i New York. Aldrig tidigare hade världens skådat ett terrordåd av den magnituden.


    Usama bin Ladin hade genomgått en utveckling från en ung blyg religiös man, som levde i enkelhet trots att han ärvt miljoner av fadern som varit Saudiarabiens främsta byggherre, till en finansiär av jihad mot den sovjetiska ockupationen i Afghanistan för att slutligen planera det största terrordådet i världshistorien.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist som är aktuell med boken Al-Qaidas krig – Historien bakom den islamistiska terrorismen.


    När den saudiska konservatismen wahhabismen och salafismen under 1970-talet parade sig med den radikala egyptiska jihadismen bildades en explosiv mix, en draksådd ur vilken al-Qaida och senare 2010-talets terrororganisation Islamiska staten, IS, växte fram.


    Bakom det spektakulära dådet mot tvillingtornen i New York den 11 september 2001 stod nätverket al-Qaida som grundats av bin Ladin 1988 i kampen mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.


    Al-Qaida vill återupprätta den islamiska civilisationens storhet och att bekämpa de sittande regimerna i muslimska länder, som betraktas som korrupta och beroende av västmakterna. Världsbilden präglas av en föreställning om västmakternas och Israels gemensamma konspiration mot islam.


    Al-Qaida började som ett logistiskt nätverk för att stödja muslimer från hela världen som kämpade mot Sovjetunionen under det afghanska kriget. När sovjeterna drog sig ur från Afghanistan 1989 skingrades organisationen, men fortsatte att motsätta sig vad dess ledare ansåg korrupta islamiska regimer och utländsk (dvs. USA) närvaro i islamiska länder.


    Bild: Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin med sin rådgivare Dr Ayman al-Zawahiri under en intervju med den pakistanske journalisten Hamid Mir i november 2001 i Kabul. Dr. Wikipedia, Cretative Commons.


    Lyssna också på Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult.


    Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I Lundströms vårpremiär dyker vi ner i Julie Otsukas senaste roman "Simmarna". Hör Therese Alshammar och Leif Andrée ta sig an romanen om minnen, glömska och simhallens magi.

    Julie Otsuka fick ett genombrott med romanen "Vi kom över havet" som kom på svenska 2012. Hon är född i Kalifornien 1962, i en familj med japanska rötter. När Marie Lundström träffade henne 2015, hade Julie Otsuka redan börjat skriva på "Simmarna". Boken har en självbiografisk botten, och handlar delvis om en mamma som blir allt mer dement. En bit in i romanarbetet gick mamman bort efter en lång tids sjukdom, berättar hon i en ny intervju i Lundströms. Skrivandet blev ett sätt för mig att hålla henne vid liv. När jag skrev om henne fick jag syn på henne på ett sätt jag aldrig fick medan hon levde, säger hon. Romanen kretsar kring temat om vad som blir kvar av en människa när minnena sviker. Även simning och simhallen har en central plats. Mamma Alice är en van motionssimmare, och konsten att simma lever kvar i henne långt in i demensen. Hon beskriver det så fint, känslan av att få komma i rörelse och ner i vattnet, säger Therese Alshammar, en av Sveriges främsta simmare genom tiderna. Skådespelaren Leif Andrée har även han ett förflutet som elitsatsande simmare i ungdomen. Känslan av komma in i en simhall med den doften och akustiken är magisk, säger han."Simmarna" av Julie Otsuka är översatt till svenska av Helena Fagertun. Skriv till oss! [email protected] Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Nina Asarnoj

  • Victor Waldenström självlärd kockstjärna, kompis med världens bästa kockar, var med och startade Årets kock, tackade nej till toppjobb i Hollywood. Och nu, i sjuttioårsåldern, lufttorkar och fermenterar han i sitt gårdscharkuteri i Skåne.

    Victor Waldenström skulle bli jurist men blev istället kock med hotell och lunchrestaurang. På 70- och 80-talen var han kockstjärna. Lärde känna de stora namnen, som Paul Bocuse, kocken som startade Bocuse D´Or tävlingen som brukar kallas VM i matlagning. I Sverige var Tore Wretman det största restaurangnamnet, krögaren som hade Operakällaren och Riche i Stockholm. Victor och Tore blev vänner i flera decennier. De drog igång det som blev Årets kock, och stod för idén bakom restaurang Aquavit i New York.Victor erbjöds fina jobb i USA men valde att tacka nej. Det småskaliga lockade mer.- Jag har alltid haft en förkärlek till det lilla, säger Victor. Ju mindre desto bättre.Victor är nyligen fyllda 76 år. För fyra år sen öppnade han och hans fru Camilla Grönby gårdscharkuteri med servering utanför Trelleborg. - Ett bra griskött är nummer ett på köttskalan.Victor visar hur de fermenterade och lufttorkade salami och skinkorna blir till. - Hur bra kan en gris ha det? Och hur bra kan ett griskött bli?

  • Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, har flera gånger rest i och rapporterat från konflikternas Afghanistan. Nu har hon läst en annan resenär i området, den norska författaren Åsne Seierstad, och hennes sätt att skildra människor där inifrån.

    INTERVJU MED SIGRID SANDSTRÖM OM LANDSKAP, YTOR OCH DJUPKonstnären Sigrid Sandström ställer ut väldiga abstrakta målningar - ett slags kapslar som, likt naturen, lagrar olika tidsplan. Vi besöker utställningen "Under Tiden" på konsthallen Vandalorum i Värnamo - och samtalar med konstnären om hur hon arbetar och varför.Sigrid Sandström är idag professor i måleri på Bildkonstakademien i Helsingfors. Hon har hela sitt yrkesverksamma liv växlat mellan att undervisa och arbeta i sin egen ateljé. I runt tjugo år bodde hon i USA: Först som elev på amerikanska konstskolor, Cooper Union i New York och prestigefyllda Yale. Sedan blev hon kvar. Hon återvände till Sverige 2010 som professor på Konsthögskolan i Stockholm.- Om jag inte blivit konstnär, hade jag velat bli geolog eller glaciolog, säger hon i inslaget.EN TEATERFÖRESTÄLLNING SOM VARKEN SKÅDESPELARE ELLER PUBLIK VET ETT DYFT OMRiksteatern ger just nu en pjäs som bygger på ett hemligt manus. En skådespelare, olika för varje gång på mängder av större och mindre orter över hela landet, öppnar en kartong och börjar sedan spela det i stunden. Vår reporter Maria Askefjord Sundeby har sett pjäsen som hon inte får berätta om. Och träffat den iranske manusförfattaren Nassim Soleimanpour - liksom Eva Röse, skådespelaren som ställdes inför den här utmaningen på pressvisningen. Och som inte heller kan säga något om vad hon ska spela, eller har spelat.ESSÄ: OM TONÅRINGEN SOM DJURARTAtt bli vuxen är inte lätt. Det handlar i de flesta fall om att testa gränser, att pendla mellan ansvar och frihet och utforska världen i grupp. Något som de flesta människor går igenom helt enkelt. Men inte bara människor. För det verkar vara ett beteende som finns överallt i djurriket, menar kulturjournalisten Malin Krutmeijer i denna essä som sändes första gången 2020.KRÖNIKA: OM DEN VISUELLA KRAFTEN I PROTESTERNA MOT ERDOGANS TURKIETAvslutningsvis funderar Cecilia Blomberg, konstkritiker på Sveriges Radio i snart 30 år, över genomslaget för den hängande dockan och andra kontroversiella manifestationer genom åren.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mattias Berg

  • I traditionsenlig mening är det dags för ett nytt avsnitt om vad vi letar efter på loppisar och auktioner just nu. Det blir en dykning in i stilen vi kallar New Paris där allt är ett konstobjekt, vi vinkar efter taxis i New York och fyller trädgården med klot. Vi ses längst ner i knasiga böslådan i jakt på snäckformade salladsbestick.

    Välkomna!

    www.instagram.com/billgrenwood

  • Ett trauma sätter inte spår bara hos den som upplevt det, utan kan prägla flera generationer. Nazanin Raissi reflekterar över fenomenet som kallas postmemory, eller postminne på svenska.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Fotoalbumets pärmar vilar mot bordet. Jag lösgör det svartvita familjefotografiet bakom det skyddande höljet och vänder på det. Baksidan täcks av text som strukits över med täta cirklar och streck av blå kulspetspenna. Jag lutar ögat mot Agfa-luppen som förflyttar mig närmare. Långsamt drar jag luppen över det blå klottret, som likt tusenåriga svårtydda inskriptioner på pergament, får mig att skymta det förflutna genom nuet. Jag visar fotografiet för min far. Berättar att jag vänder på varje fotografi. Minnen är alltid i kris, säger han. Texten förblir omöjlig att dechiffrera. Jag placerar tillbaka fotografiet i albumet. Människorna här är borta men deras spår kvarstår. Postmemory, eller postminne, beskriver en senare generations förhållande till det personliga, kollektiva eller kulturella trauma som en tidigare generation upplevt. Vi talar här om upplevelser som denna senare generation minns endast genom berättelser, bilder och handlingar. Upplevelser som överförts så djupt och monumentalt att de tycks utgöra minnen i sig själva enligt Marianne Hirsch, professor i litteratur vid Columbia University som formulerat begreppet. Förledet post ska inte tolkas som att vi i den senare generationen lever bortom minnet och att vi upplever det som historia. Nej, tvärtom reflekterar post här att minnet fritt förflyttar sig mellan generationer och människors medvetanden och på så vis blir ett slags gemensamt upplevd biografi. Hirsch utgår från Förintelsen i sin analys men menar att postminne kan uppstå i många olika sammanhang där traumatisk överföring sker. Ofta förs minnena vidare inom en familj, men familjeband är inte nödvändigt för att postminne ska uppstå. Vad som är av betydelse är att kunna identifiera sig med den som erfarit traumat. Identifikationen gör det möjligt för traumat att fortplanta sig, att bli ett minne i en yngre generation, också bortom släktskap. Förutsättningen är att där finns en länk till ett kulturellt eller nationellt trauma som skapar känslan av att det kunde ha varit jag. Till skillnad från minnen relaterade till posttraumatisk stress rör det sig således inte om lagrade och faktiska minnen, utan om ett slags icke-minnen överförda genom kroppens språk. Alltså minnen som saknar en konkret relation till det förflutna och som skapats av tystnad snarare än tal och av det osynliga snarare än det synliga. Postminne är att ärva ett stumt och okänt förflutet. Det kan liknas vid Sigmund Freuds beskrivning av traumat som att ha en främmande kropp i psyket som begär att få bli förstådd. Att växa upp med överväldigande postminnen gör att de egna erfarenheterna riskerar att trängas undan och därmed kan en person indirekt formas av traumatiska händelser tidigare generationer upplevt. Med Hirschs ord händelserna inträffade i det förflutna men deras effekter fortsätter in i nuet. Eller som poeten Solmaz Sharif skriver: Enligt de flesta / definitioner har jag aldrig / varit i krig. // Enligt mina / har merparten av mitt liv / tillbringats där. Postminne är att minnas sina föräldrars minnen som vore de ens egna erfarenheter. Att minnas deras sår. Förefaller det dunkelt? Det är för att det är det. Det mänskliga minnet är ett landskap som till stora delar fortfarande är dolt och fyllt av hemligheter.Muntliga och skriftliga berättelser lämnar spår men fotografier gör något mer. Fotografiet är en miniatyr av verkligheten säger författaren Susan Sontag. Filosofen och kritikern Roland Barthes menar att fotografiet ständigt bär med sig sitt motiv. Det är ett närvarobevis och ger därmed ett löfte om tillträde till det avbildade ögonblicket. Barthes skriver: En sorts navelsträng, som förbinder det fotograferade tingets kropp med min blick: även om jag inte kan ta på det blir ljuset här ett köttsligt element, en hud som jag delar med den som har fotograferats. För Hirsch är fotografiet postminnets främsta medium. Fotografier som överlever trauman, som överlever personerna på bilden, besitter en sällsam förmåga att verka som spöken som hemsöker nuet menar Hirsch. De visar oss att gränsen mellan de döda och de levande i själva verket är mycket tunn. Vi tittar på personerna och de tittar tillbaka. Vi förmår inte lämna varandra i fred.Varje fotografi behöver tid för att existera. Varje fotografi representerar ett bestämt ögonblick. Fotografiet säger det var. Det var en gång ett krig. Det var en gång en familj. Det var en gång en far som i en hastig flykt valde att ta med ett fotoalbum. Fotografier gör mer än att visa scener och erfarenheter från det förflutna, de frigör sig från sin, till synes, tvådimensionella, stumma, fyrkantiga form och blir till fysiska berättelser menar konsthistorikern Jill Bennett. Vittnesmål som går under huden, berör och skakar om betraktaren. Antonio Damasio, professor i neurologi, beskriver våra synupplevelser som något fysiskt det vi känner i våra kroppar när vi ser någonting. När vi tittar på fotografier söker vi mer än information. Vi tittar för att bli träffade, sårade och chockade. Vi tittar för att vi knyter an till döda objekt som aldrig svarar och vi genomsyrar dem med liv. Fotografiet får även en symbolisk roll. Det refererar till betydelser bortom det som faktiskt avbildas. Till familj, hem, tillhörighet, trygghet och till den kontinuitet som brutits och som blöder från en generation till en annan. Därför finns en länk mellan fotografi och kropp som möjligen förklarar fotografiets kraft att överbrygga gapet mellan dem som kom före och dem som kom efter. Konst som har sin utgångspunkt i den tidigare generationens trauma utgör fundamentet för Marianne Hirschs teori. När postminnen ges ny form och placeras i nya sammanhang kan de arbetas igenom för att åter tala med Freud. Inget kan såsom konsten uttrycka sammanblandningen av närvaro och frånvaro, nu och då, liv och död, ambivalens och begär. Allt det stoff som postminnen består av. Kanske kan, genom konsten, postminnen bearbetas. Jag trär på mig de vita tunna handskarna, tar fram fotografiet och lägger det varsamt med baksidan mot skannerns glas. I bildredigeringsprogrammet ökar jag bildens kontrast. Jag förändrar brännvidden och kommer sakta närmare. Bakom kulspetspennans cirklar och streck anar jag bokstäver och ett årtal men informationen förblir kodad. Jag kommer nära men jag kommer inte fram. Från originalfotografiet skapar jag en ny papperskopia. Med en kulspetspenna ritar jag egna cirklar av blått bläck över de redan existerande. Med en sax rispar jag bort de sista synliga spåren av ord. Minnen är alltid i kris.Nazanin Raissi, psykolog och konstnärLitteratur:Barthes, Roland. (1986). Det ljusa rummet. Översättning: Mats Löfgren. Alfabeta. Stockholm, Sverige. Bennet, Jill. (2005). Empathic vision: Affect, trauma, and contemporary art. Stanford University Press. Stanford, California. Cozolino, Louis. (2006). The neuroscience of human relationships. W.W. Norton & Company. New York City, New York.Damasio, Antonio R. (2003) Descartes Misstag. Översättning: Per Rundgren. Natur och Kultur. Stockholm, Sverige.Hirsch, Marianne. (1997). Family frames: Photography narrative and postmemory. Harvard University Press. London, England.Hirsch, Marianne. (2012). The generation of postmemory: Writing and visual culture after the holocaust. Columbia University Press. New York City, New York.Sharif, Solmaz. (2017). Look. Översättning: Ida Börjel och Jennifer Hayashida. Rámus Förlag. Malmö, Sverige.Sontag, Susan. (1977). On photography. Penguin Books. London, England.


  • Det finns en ny marknad för hyperrealistiska sexrobotar. Skräddarsydda från hår- och ögonfärg till storlek och utseende på bröstvårtorna – allt för att bli den perfekta partnern.
    ”Vi är botemedlet mot ensamhet”, säger en robottillverkare.
    Tänk om fler och fler skulle välja att leva med en AI-Barbie i stället för en individ av kött och blod. Vad skulle det göra med idealen, kvinnosynen och de mänskliga relationerna?
    Hur bekymrade ska vi vara – och vem är det egentligen som lägger 125 000 kronor på en sexrobot?
    Det pratar vi om i Aftonbladet Daily.
    Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets utsända i New York.
    Programledare: Olivia Svenson.
    Kontakt: [email protected]

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Allt fler hemliga Bidendokument dyker upp; Migranter som hamnar i New York reser vidare till småstäder; USA förslummas; Demokrater hävdar att Trump har placerat dokument hos Biden; Rörelse vill att biologiska kvinnor som bytt kön till män ska kunna skänka bort kroppsdelar; CDC vill utreda samband mellan hjärtattacker och Covid-vaccin på äldre; Fd NBA-spelaren Enes Freedom Kanter får ett pris på sitt huvud av Erdogan; Speaker Kevin McCarthy vill radera riksrätterna mot Donald Trump; Senator Ben Sasse från Nebraska ersätts av annan republikan; Kubanska flyktingars båtar blir privata husägares ansvar, men Ron DeSantis vill ordna upp det; Amerikansk vänster vill förbjuda gasspisar; Demokrater önskar förändra konstitutionen så att 16-åringar får rösträtt; McCarthy bekymrad för FBI:s rapport om Eric Swalwell; Prins Harry uppmärksammas även i USA; Republikanerna vill driva igenom Born Alive Act för att skydda abortöverlevare.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Fredrik flyger högt, och faller sen djupt ner i den mörka underjorden, bortom New York's tjusiga fasad... och sen upp i himlen igen. Följ gärna med på egen vilja, men... lova att ha ett öppet hjärta!

    Tack för att du lyssnar. Fredrik finns på Instagram, Facebook och Twitter som @fredrikeklundny

  • Det började en kylslagen januarikväll 1978. Hiphop hade ännu inte fastnat på skiva, och discosoulen stod i zenit. När P3 Soul firar 45 år andas vi in ljudet av New York vid några tillfällen under historien. Söt soul som värmer hjärtat, och ett hotfullt malande mörker som speglar vår tid.

    Kontroversiell och nyskapande drill färdades över Atlanten. Från Chicago till London, där den både vitaliserades och svartlistades, för att sedan landa i gängmiljö i Brooklyn. Det var ett tag sedan östkusten hade upplevt något liknande. Men varför blev en UK-influerad drillvariant det bästa sättet att beskriva hur New York ser ut och känns idag?50 år tidigare drömdes det fram ett sött och melodiöst New York-ljudspår med viss bitter eftersmak. Ett läkande, honungslent sound tog staden genom svårigheter och tragedier, och ekar än idag.Vinter i Brooklyn. En excentrisk rappare tömmer sig själv i obrutna ljudvågor på band, och drar sedan lika snabbt som han kom. Ett clowneri glider över i desperation och sorg med kamouflerade politiska insikter.I nedslaget på amerikanska östkusten möter Mats Nileskär bland andra Moments, Alicia Keys, George Kerr, Young Costamado, Bam Bino, Melba Moore, RZA och Ol' Dirty Bastard.

  • Fredrik fortsätter sin inre resa, den här gången hela vägen till New York, och han tar med dig på flyget dit. Städernas stad, där han skapade sig själv, men också där han föll ner i beroendet. New York har en mörk sida, bakom framgångens rus... men han vill också leta efter den vackra frekvensen där med dig.

    Tack för att du lyssnar. Fredrik finns på Instagram, Facebook och Twitter som @fredrikeklundny

  • Republikanen Kevin McCarthy förnedrad i talmansomröstningen.

    Ytterkanten i det republikanska partiet blåser till strid om talmansposten. Under den traditionsenliga omröstningen i representanthuset vägrade de rösta på Kevin McCarthy som talman. Vad händer med kongressen om ingen talman kan väljas?Det har också blivit allt mer prat om den nye republikanske kongressledamoten George Santos från New York. Det visar sig att Santos ljugit om sin bakgrund och sina kvalifikationer och nu kommer krav på hans avgång inifrån det egna partiet.Donald Trumps deklarationerUnder julledigheten offentliggjordes tidigare presidenten Donald Trumps inkomstdeklarationer. Vi tittar närmare på siffrorna och reder ut vilka av dessa som är mest uppseendeväckande.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och Karin Henriksson, författare och journalist.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Tor Sigvardson

  • Ronie Berggren och Björn Norström uppdaterar om det senaste i USA: Idaho-mördaren tillfångatagen; Många woke-filmer från 2022 gick med brakförluster; Många av de illegala immigranterna bär på stora trauman; Appeal Court i Florida dömer att transgenders måste använda badrum för sina biologiska kön; Islamiskt terrordåd riktat mot poliser i New York på nyårsafton; Svartas stöd till republikanerna ökade i mid-terms; Arizona ger föräldrarna makt över barnens könspronomen; Arizona flyger skytteltrafik av illegala migranter iväg ut över USA; Bill Maher fortsätter gå emot woke; Trump behöver inte vittna inför 6-januari-kommittén; Afghanska migranter har förstört amerikanska militäranläggningar i USA för 260 miljoner dollar; Elon Musk förklarar att folk bara sett början på vad han ämnar avslöja; Illinois Safety Act blir nu en realitet som gör delstaten farligare; Kari Lake fortsätter överklaga förlusten i Arizonas guvernörsval; Trevligt på patriotisk golftävling i Arizona.

    --------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir, Kodjo Akolor och David Druid.

    Delstaten New York är i krig med Moder Natur. Så beskriver delstatsguvernören situationen efter att den så kallade bombcyklonen dragit in med rekordkalla temperaturer och rekordmycket snö. Nu letar räddningsarbetare igenom bilar efter döda eller levande människor.Sen pratar vi om epadunk, barbiecore, edgelord och andra ord som tagit sig in på årets nyordslista.