Italien Podcasts

  • Ingen tid att ödsla – glädjetåget gasar rakt in i hjärndödhetens värld! Jonatan har trillat över en 84-årig gubbe som är helt besatt av att pinka revir för att hålla vildsvin på avstånd. Det landar i en urspårad diskussion om att den urin-älskande pensionären snart kan få ligga med kateter, agera oljekälla och leva som en kung på Saudiarabiens landsbygd. Niclas har noterat att en stad i Italien har ett kreativt och förnedrande sätt att straffa sina klantigaste politiker på. Hur hade vi kunnat anamma det i Sverige? Bisarra förslag utlovas! Vad hade hänt om våra mest kända partiledare och ministrar exempelvis fick offentliga tarmsköljningar, tvingades leva som uteliggare eller tvingades lämna barnen för en dekadent ensam-resa till Amsterdam över jul? Ena poddmakaren har märkt att det finns slående många sjöar med snuskiga namn i vårt land. Det blir därför, så klart, ett quiz kring vilka som finns på riktigt eller är påhittade. Vi dissekerar dessutom fallet med en kvinna som är fullkomligt livrädd för överviktiga personer. Hur hade hon kunnat ”botas” så att panik och tårar inte blev följdeffekten av att se en koloss på avstånd? Superdumt och irrelevant – häng med!

  • I dagens avsnitt av Magiska Godnattsagor får vi följa med på en spännande saga med titeln "Skelettet och spöket", som önskats av Vide från Bara i Skåne. Sagan handlar om ett skelett och ett spöke, som träffas och blir vänner i en gammal kyrka. De leker och har roligt tillsammans varje natt, men en storm kommer och spöket försvinner. Det blir en spännande resa där skelettet ger sig ut på jakt efter sin vän, och tillsammans hittar de en lösning på hur de kan fortsätta att ha roligt tillsammans.

    Under avsnittet kommer vi också att lära oss fakta om Italien. Så sätt på hörlurarna och följ med på en spännande resa med skelettet och spöket!

    Stötta podden och få tillgång till nya sagor även lördagar och söndagar!⁠⁠ ⁠Gå med i ⁠⁠Magiska Godnattsagor-klubben! ⁠⁠ Skicka gärna in egna förslag på vad nästa saga ska handla om via ⁠⁠⁠⁠⁠www.magiskagodnattsagor.se⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss på ⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠.

    Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt.

  • Idag ska vi få följa med på en Erasmusresa till Italien. I slutet av mars begav sig en liten delegation med 3 lärare och 1 rektor från Lingua Montessori i Lund ner till Italien och Scuola Don Oreste Benzi i Forli en bit från Bolonga. Vi ska få höra lite om deras resa och upplevelse, men också hur man förbereder sig för att ta emot 34 italienare i Lund i mitten av maj. Vill ni veta mer om Erasmus? Klicka här.

    Montessoripodden produceras för Montessori Förskolor och skolor i Sverige AB. Du kan läsa mer om oss på www.montessorisverige.se. När du har lyssnat, ge gärna podden ett betyg i din poddspelare, och glöm inte att följa Montessoripodden på facebook eller instagram.

  • SKICKA IN ERA KLIPPS & STORYS TILL [email protected]

    skickas INTE i Dm:s

    -

    Stötta oss på Patreon och upplev podden i längre och mer exklusivt format!

    https://www.patreon.com/grasrotter

    -

    Följ oss på sociala medier!

    Har ni frågor angående fotbollen eller vill veta våra åsikter? Skriv till Jonathan eller Joel på insta!

    @grasrotter

    Joel @Joelsturesson

    Jonathan @Jonathanjonsonn

    Simon @Simonramso

    -

    Podden klipps och produceras av Simon Ramsö @ Ramsö Studios

    KONTAKT

    [email protected]

  • Vi pratar om Ykkönen och damernas nationella liga som nu inleds. Vi konstaterar att bollförbundet släpper en ny klädkollektion, att Haka öppnar en ny läktarsektion och att Subway har ett krångligt kösystem. William har varit på en ny fotbollsresa i Italien och berättar om matcherna och intrycken därifrån, såsom blottade könsorgan i Bergamo och Kevin Strootmans vredesutbrott på en Comosupporter.

  • I det här avsnittet pratar vi om vad du behöver tänka på om du resar med hund... till Italien.

    Vi har också ett stort urval av andra föreläsningar LIVE ONLINE och kurser på Hundens Hus Play

    Vill du gå fysiska kurs eller är du intresserad av någon yrkesutbildningen? Gå in på www.hundenshus.se

  • Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne.

    Så jobbar andra länder mot gängkriminalitet

    Gängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig.

    Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen.

    I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse.

    I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.

  • Hennes frispråkiga dikter bröt med alla litterära och sociala konventioner. Marjaneh Bakhtiari reflekterar över den iranska poeten och filmaren Forough Farrokhzads poesi, liv och död.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2018.

    En skapande kvinna behöver inte bara ett eget rum. Hon behöver även möjligheten och friheten att lämna det rummet och komma tillbaka frivilligt och ostraffad. Annars är det inget rum, utan ett fängelse.

    I århundraden har iranska kvinnor hållits inomhus av en rad olika ursäkter som: själviska, kulturella och religiösa. Det är bara de senaste 160 åren som kvinnor börjat förhandla om gamla gränsdragningar både innanför och utanför hemmet.

    Längre bort från en kvinnas förväntade plats och språk gick det, och går fortfarande inte att komma

    Farzaneh Milani, professor vid University of Virginia i Charlottesville, skriver i boken ”Words Not Swords” – Ord inte svärd – om iranska kvinnliga författare och friheten i att röra sig.

    1977, när Milani själv var student och ville skriva om poeten Forough Farrokhzad hittade hon bara skvaller om poetens skandalösa frigjordhet. De analyser och den kritik som hon var ute efter fanns inte.

    40 år senare ser det annorlunda ut bland annat tack vare Milani själv som i sin bok tittar på hur iranska kvinnors skrivande påverkats av att under så lång tid ha förvisats till hemmets privata sfär.

    Milani skriver om klassiska persiska kärleksdramer och de knep manliga författare har använt för att skriva om kvinnliga protagonister. Hur träffas ens de älskande i en värld där kvinnans plats är i slutna rum och fri rörlighet en manlig angelägenhet? Ofta genom orden. De blir kära genom att få berättat för sig hur nån ser ut. Eller så får de en vision. Ser sin älskade först i en dröm, sen i verkligheten. Vinden blir en oslagbar budbärare. Den tar sig lätt förbi alla hinder och gränser ända in i de annars så förbjudna kvinnorummen.

    Och vad som än händer under berättelsens gång, oavsett om kvinnorna varit motsträviga eller aktivt sökt sin kärlek, till och med lett arméer för att nå honom, så är slutet alltid lika ortodoxt. Hon är fortfarande mirakulöst nog oskuld, han är överlycklig att hon är det, de gifter sig och alla återgår till sina roller bakom stängda dörrar.

    Hon älskar friheten men sörjer samtidigt dess konsekvenser: förskjutning, hemlöshet, isolation.

    Så ser det inte ut när Forough Farrokhzad skriver. Hennes första dikt ”Synden” handlar om en utomäktenskaplig kärleksaffär som hon inte ber om ursäkt för. ”Jag har syndat, en synd full av lust”, skriver hon 1954, 19 år gammal i ett land där man aldrig hört nåt liknande. Kärleksaffärer var inget nytt i den persiska lyriken. Men ett diktjag som är kvinna. En kvinna som varken är frustrerad eller ångerfull och som med ett enkelt rakt språk skriver om erotik och lust. Så öppet dessutom. Längre bort från en kvinnas förväntade plats och språk gick det, och går fortfarande inte att komma.

    Farrokhzad objektifierar istället för att identifiera mannen. Älskaren. Han som dikten igenom förblir en fysisk varelse skapad för hennes begär. En älskarinna som pratar om synd men inte om botgörelse. Det var både nytt och, såklart, skandalöst. Hon bröt mot könsroller, sociala konventioner, den traditionella lyrikens språk, ramar och regler. Hon skrev historia och fördömdes. Det blev skilsmässa. Hon förlorade vårdnaden om sin treårige son i ett land där moderskap är ett privilegium, ingen rättighet.

    Djupt deprimerad lämnade hon Iran. Under drygt ett år reste hon i Italien och Tyskland. Den geografiska distansen och det andrum den innebar från kritiken breddade hennes tankevärld medan det hemma tisslades och tasslades om vilka hedonistiska eskapader en ensam kvinna på resande fot kunde tänkas syssla med.

    Ett år senare, 1956, publicerades Farrokhzads första diktsamling ”Fången”.

    Hon var då 20 år gammal och rastlös. Dikterna, livet, kroppen måste hela tiden vara i rörelse. En stilla kropp är en död kropp. Att flyga med fåglarna och rusa mot solen, en nödvändighet. Det handlar om överlevnad. Hon skriver: ”Minns flykten/Fågeln är dödlig”.

    Hon reser mycket. Slutar aldrig skriva poesi, men börjar även översätta tysk litteratur. Hon gör en internationellt prisad dokumentärfilm ”Huset är svart” om en spetälskekoloni och adopterar en son därifrån. Det är som om hon inte kan låta bli att bryta mot konventioner. Hon lär sig redigera. Skriver reseskildringar, nåt bara iranska män gjort före henne. Och hon går igenom depressioner och perioder av extas och livsbejakelse.

    Hon skriver om kärlek, lust och rörelse. Om att sakna sin biologiske son. Om öppna fönster, vägar och hav. Och om hastighet. Det rörliga är det centrala i många av dikterna. Hon älskar friheten men sörjer samtidigt dess konsekvenser: förskjutning, hemlöshet, isolation. Och det är mellan dessa tillstånd, mellan livsglädje och självmordstankar, vi ofta får syn på henne i dikterna. I extas, mani och flygning, och i sorg och fångenskap. Men de bipolära impulserna blir aldrig motpoler i dikterna. Istället drar hon in oss in en värld av både mörker och ljus men framför allt av överlappande skuggor. Flytande gränser. Rum utan väggar.

    Farrokhzad skrev under 1950- och 1960-talen. En tid då Iran gick igenom ett traumatiskt skifte med konflikter mellan det traditionella och det moderna. Mellan män och kvinnor och den kris i könsrollerna det innebar. Och så förskjutningen av gränsen mellan det privata och det offentliga. Normer och tabun ifrågasattes. De två mest populära romanerna, Den blinda Ugglan och Prinsen handlar båda om män i kris och kvinnor som inte var som kvinnor brukade vara: stilla i ett hem. Fromma. Tysta och förföriska.

    Det gick fort.

    Otåligt ville shahen modernisera landet. Iran skulle slitas loss från allt det österländska och formas om efter väst. In med flickorna i skolan. Ut med dem i arbetslivet sen. Bygg nattklubbar istället för moskéer. Av med slöjan, på med minikjolen. Fort, fort, fort.

    Milani beskriver hur landets slitningar speglas i Farrokhzads dikter. Av egen erfarenhet visste poeten hur lätt viljan till förnyelse kan väga mot gamla traditioner. Medan makthavarna gladde sig åt all framgång, skriver Farrokhzad om grannar som planterar maskingevär i sin trädgård. Om barnen i grannskapet som fyller sina ryggsäckar med små bomber. Detta, drygt 20 år innan revolutionen 1979, och kort innan sin egen död i en singelolycka där hon körde, som vanligt, alldeles för fort. Hon var då 32 år gammal och hade gett ut 4 diktsamlingar.

    De moderna samhällen som hon besökt utomlands och som var ett drömmål för shahen hemma i Iran var inget som Farrokhzad hade bråttom till. Det var inte där friheten låg. Där såg hon istället människor som vandrar från ”exil till exil”.

    Enda tillflykten, den enda plats där hon kunde hoppas och drömma, var i poesin. Den gav henne skydd, men också hjärtesorg. Hon kallar poesin för en blodtörstig gudinna när hon saknar sin son som allra mest: ”Annat än två tårfyllda ögon/ Vad har du gett mig?”

    frågar hon.

    Det kostar att vara en modern kvinna i ett konservativt land. Och för att vara den föregångare som Farrokhzad var, räcker det inte att ha talang. Då hade många fler kvinnor publicerats långt tidigare. Nej, det krävs en vilja, ett begär, så starkt att precis allt annat än ett liv tillägnat poesin blir ohållbart.

    Hennes symboliska död; i fart och på väg, och det faktum att hon inte hann mogna vare sig som kvinna eller poet, har cementerat bilden av Farrokhzad som den eviga rebellen. Den rastlösa poeten har lika paradoxalt som typiskt nog förvandlats till en ikon. Fångad i beundrares bild av henne. Själv hade hon mer elastiska och gränslösa drömmar om framtiden. Hon såg den persiska lyriken som en trädgård där hon planterade sina bläckfläckiga fingrar. Där poet, läsare och språk sträcker sig mot solen, inte trots, utan tack vare varandra. Nåt som hon själv aldrig fick uppleva. Hon vars namn betyder evigt ljus.

    Marjaneh Bakhtiari, författare

    Litteratur

    Farzaneh Milani: Words not swords – Iranian women writers and the freedom of movement. Syracuse University Press, 2011.

    Forough Farrokhzad på svenska

    Mitt hjärta sörjer gården. Översättning: Namdar Nasser, Anja Malmberg, Lisa Fernold. Lindelöws, 1996.

    Bakom fönstret skälver natten. Översättning: Namdar Nasser. Modernista, 2021.

  • Europafotbollen tas ner där enbart två engelska klubbar är vidare till kvartsfinal och vi diskuterar om det är en slump eller om man ska lägga någon värdering i det.

    Vi pratar den osannolikt jämna bottenstriden och går även igenom Englands grupp till matcherna mot Italien och Ukraina.

  • To feel like home or like a foreigner

    Hej hej! Här pratar jag med min pappas sambo Tina! Vi pratar om orden "sambo" och "särbo", om den skånska dialekten, om att bo i Italien, och att flytta till en ny del av Sverige. Mycket intressant!

    --------------------

    Detta är bara första delen av samtalet! Om du vill höra hela samtalet (och läsa transkriptet) behöver du bli patron på 10€-nivån (Tier 10€) – klicka här!

    --------------------

    For English, scroll down!

    --------------------

    Gillar du den här typen av lite svårare avsnitt? Vill du lära dig hur man förstår "vanlig" svenska? Vill du nå en avancerad nivå så att du kan använda material som är för svenskar? Böcker, serier, poddar, etc.

    Då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer!

    --------------------

    Do you enjoy this a bit more difficult kind of episodes? Do you want to learn to understand "regular" Swedish? Do you want to reach an advanced level so that you can use native material? Books, series, podcasts, etc.

    Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more!

    -------------------

    Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish LinguistFacebook: Swedish LinguistWebsite: www.swedishlinguist.com

    -------------------

    Ett smakprov (sample) på transkriptet:

    Okej, men hallå där, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag så har jag ett samtal med en gäst. Och det är såklart alltid kul, dels för att det är kul att prata med personer, men också för att det blir en annan typ av poddavsnitt. Så det är lite svårare, men den här typen av avsnitt är perfekt när man vill lära sig att förstå svenskar i vardagen. Så om du vill lära dig förstå vad svenskar säger när dom bara pratar helt vanligt, då är det perfekt att lyssna på samtal, helt enkelt.

    Och det finns såklart transkript till det här avsnittet om du är patron. Du kan gå till www.patreon.com/swedishlinguist, eller gå till min hemsida www.swedishlinguist.com. Men det här avsnittet är ett specialavsnitt, så du får bara höra halva avsnittet, och andra halvan, det är för patrons på 10€-nivån.

    Så den vanliga nivån är 5€ per månad. Då får du transkript varje vecka till nya poddavsnitt. Om du är patron på 10€-nivån, då får du också hela det här avsnittet och hela andra specialavsnitt, och du får tillgång till discord-servern, alltså ett chattrum där du kan skriva med mig och dom andra patronsen på 10€-nivån. Och du får en övning i uttal varje vecka. Så det är 10€-nivån, okej. 5€-nivån, det är för bara transkript.

    Så, yes, och jag ska tacka några nya patrons, det är Carey, Veronika, Vasiliki, Janice, Manroop, och Shinade, och någon som bara skrev sin mejladress, så jag tänker inte säga mejladressen för det kanske inte är så bra. Men tack till er för att ni stödjer den här podden.

    Okej, så innan vi börjar, innan vi börjar lyssna, så ska jag bara förklara några ord och berätta lite vad vi pratar om för att det ska bli lättare för dig att förstå, och lättare för dig att följa med i samtalet.

    Så jag pratar med min pappas sambo, alltså min pappas partner. Så, ordet “sambo”, det betyder att det är en partner som man inte är gift med, men som man bor ihop med. Så man bor tillsammans, man är alltså “sam-bo”, man bor tillsammans, man är sambo.

    ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

  • Avsnitt 156 av Podcast Juventus Club Svezia med gästen Filip Brodd, romanista som tidigare skrivit för Roma-redaktionen på SvenskaFans och därefter arbetat för Svensk Elitfotboll med Stryktipset och Europatipset och därefter på Bettingstugan. Vi snackade upp söndagskvällens Roma - Juventus men tog även hans relation till Juventus, diskuterade spelare som Paulo Dybala, Lorenzo Pellegrini, Chris Smalling, Leonardo Spinazzola mot Luca Pellegrini, Rick Karsdorp, Nicolo Zaniolo och Leandro Paredes samt klubbarnas Europa League-spel. Vi tog även upp att Serie A tappat i kvalitet, Champions League och the Super League samt inhemskt kontra utländsk ägarskap i Italien.

    Stöd gärna podden du med, bli patron: https://www.patreon.com/podcastjuventusclubsvezia

    Intro/Outro Podcast Juventus Club Svezia, skapad av: Roger Myrehag - Oboogie Music

  • Afrikas demografiska explosion fortsätter, och nu börjar allt fler araber också vakna upp inför riskerna att de står inför ett folkutbyte när miljoner svarta söker sig norrut. Samtidigt arbetas det från flera håll, inte minst ryskt, för att kontrollera politik och naturtillgångar på den afrikanska kontinenten.Vi tittar i detta avsnitt också närmare på ännu ett underligt påstående från Aftonbladets Anders Lindberg. Enligt honom är “identitetspolitik” något som importerats från “extremhögern” i USA, men han ser en ljusning när Elly Schlein valts till ledare för socialdemokraterna i Italien. Vem är hon egentligen?Dagens Svegot sänder direkt varje vardag 10:00. För att få tillgång till alla avsnitt i efterhand behöver du bli stödprenumerant. Lös en stödprenumeration på https://www.svegot.se/support.

  • Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.


    Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.


    Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.


    Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.



    Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.


    Musik: Italiens nationalsång Fratelli d’Italia framförd av United States Navy Band

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Modevärlden är full av mäktiga familjer, men den mäktigaste av alla är den franska modefamiljen Arnault med pappa Bernard Arnault i spetsen och hans fem barn med toppjobb i företaget strax bakom.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det finns förstås olika typer av familjeföretag inom mode. I Italien är till exempel många modemärken uppkallade efter just familjer som grundat dem – som till exempel Gucci, Prada, Versace, Missoni och Fendi. Och flera av dem drivs och ägs fortfarande av familjemedlemmar.

    Men det mest iögonfallande exemplet på en modern och mäktig modefamilj – eller, den mäktigaste av dem alla – är som sagt den franska familjen Arnault. Pappa Bernard är styrelseordförande och VD för världens största lyxkonglomerat, LVMH. Det vill säga den jättegrupp i vilken 75 olika varumärken, som bland annat Moët et Chandon, Louis Vuitton och Dior-ingår.

    Nyligen konstaterade finanstidningen Forbes att Bernard Arnault idag är världens rikaste man. Och för några veckor sedan utsåg han sin dotter Delphine Arnault till den allra högsta chefen för just Dior. Ja, alla hans fem barn har faktiskt toppjobb på pappas företag.

    I veckans program tittar vi närmare på fler kända modefamiljer. Vi pratar med Antonia Häller som växte upp i ett familjeföretag inom klädbranschen. Att hon skulle ta över efter sin pappa var aldrig en självklarhet. Hon var osäker på om hon skulle klara av att axla rollen som företagsledare. Men en rad händelser fick henne att tänka om.

    Vi tittar också närmare på familjeföretagets utmaningar och fördelar. Och så pratar vi med Jonathan Unge om att stolt äga sitt kulturbarnskap.

    Veckans gäst är Nellie Topalidis, Mikas modellagentur.