Sicilien Podcasts
-
Tips på hur man anlägger en potager. Fransk köksträdgård där blommor och grönsaker mixas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Potager är ett ord som betyder blommande köksträdgård, det vill säga att man kombinerar sin grönsaksodling med blommor.
Lyssnarnas frågor besvaras
Blommor lockar pollinerare som då även pollinerar grönsaker, frukter och bär men det drar också till sig insekter som till exempel rovsteklar, jordlöpare och gallmyggor. Naturliga fiender till många av de kryp som gärna mumsar på grönsakerna. Det drar alltså till sig nyttodjur!
Pernilla Månsson Colt och John Taylor
Pernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet ”Trädgårdstider”. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för ”Ring så spelar vi" i P4 samt SVT-programmet ”Husdrömmar Sicilien” och vid Nobelfirandet.I varje program besvarar Pernilla och John några av de lyssnarfrågor vi fått.
Skicka in din fråga till [email protected]
Producent: Kim Ohlsson
Redaktör: Eva Robild
Ljud och redigering: Niklas Skagerlind -
Henrik Torehammar förflyttar sig mentalt till Socialdemokraternas Botkyrka och undrar om han har hamnat på Sicilien. Torbjörn Nilsson hör Sveriges Nato-förhandlare försöka sälja Turkiets sak med den retoriska figuren “svensk gängkriminalitet”. Och Maggie Strömberg synar epoken Annie Lööf och den karakteristiska avskedsturnén: Vilka politiska framgångar gav egentligen personfixeringen till partiet?
-
Följ med Marie Olsson Nylander och hennes syster Susanne Westerdahl i samtal om precis allting du behöver ha med dig i livet. Marie är designern, stylisten och tv-profilen som bl.a renoverat hus på Sicilien på bästa sändningstid. Susanne har vi lyxen att nu får lära känna ännu mer än de glimtar vi fått genom tv-rutan. Första avsnittet hör du 2 februari!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Stockholmare ska norr om Gävle klär de sig som inför en polarexpedition. Så har tonen på både Twitter och ledarsidor varit efter att Sverige bjöd in EU:s ministerråd till Kiruna och bylsade på sig rejält. Mest uppmärksamhet har Ebba Buschs svindyra jacka fått, så vad säger hon om hånen?
Sen pratar vi om en finsk familj som skapat ramaskri på Sicilien, efter att mamman kritiserat den italienska skolsystemet i en insändare. Inte ska väl en finsk målare komma och läxa upp oss, säger en högt uppsatt italiensk politiker, bland annat.
-
Markoolio om glädjen i att riva ner mamma Irmas älskade hus! Muharrem "Murre" Demirok, föreslås bli Centerpartiets partiledare och vi pratar med honom om Sverigedemokraterna, skallningar och Annie Lööf. Utrikesminister Tobias Billström kallade den upphängda Erdogan-dockan för "skenavrättning", vi pratar om ord vi använder fel! Linnea Wikblad försöker förlåta Margaux och David Druid är från "Scandinavia". Babs Drougge på P3 Nyheter om Ebba Buschs dyra jacka och finska familjen på Sicilien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
-
I årets första avsnitt möter vi Johan Ricci, hängiven odlare av olivträd och andra medelhavsväxter för förutom att odla oliver hemma i sin trädgård är han också en del av en olivodling på Sicilien. Hur ska man sköta om sina olivträd, hur ser ett olivträds årscykel ut? Kan man övervintra olivträd inomhus? Hur sköter man om sitt citronträd och var ska man egentligen övervintra sitt fikon? Vilka sjukdomar eller skadedjur är vanligast och vad gör man åt dem? Svar på alla frågor i dagens avsnitt av Ulrika och Lindas trädgårdspodd!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Bio-trion är tillbaka! Och för att rivstarta denna säsongen inleder dem med filmernas film: Gudfadern (1972). Olivia börjar med en liten anekdot om sin kära far och hans största problem i livet; han ser inte skillnad på Al Pacino och Robert de Niro och som the cherry on the top tror han även att de båda är Sylvester Stallone. Har Olivia ärvt denna idiot-gen? Absolut. Malte vädrar hur hon tio minuter innan sändning frågat om han varit på Sicilien samtidigt som filmen spelades in. Nu till filmsnacket. Edith tycker att Vito Corleone kan liknas med både Ghandi och Martin Luther King Jr eftersom de alla tre förespråkar fred. Trion ställer sig även bakom Michael, det är lätthänt att råka gifta sig i Sicilien trots att man har en flickvän och även lätt att vara en hustrumisshandlare. Malte… Han håller i ett quiz från nätet och trion, som en organism, får reda på vilken karaktär de är ur filmen. Givetvis blev de inte alls nöjda med resultatet. Allt är i sin ordning, trion är tillbaka och om alla vill knulla Al Pacino efter det här? Självklart vill de det.
-
Julspecial med tips och råd om hur du tar hand om växterna inne, sköter vinterträdgården och så tycker Pernilla och John till om när det är dags att slänga ut granen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pernilla tycker egentligen inte julstjärnor är så snygga men i veckans avsnitt berättar hon om några hon gillar och John ger tips på vad du ska tänka på när du sköter dem. Och så får vi veta mer om vad vi egentligen behöver göra i trädgården vid den här tiden på året.
Pernilla Månsson Colt och John TaylorPernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet ”Trädgårdstider”. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för ”Ring så spelar vi" i P4 samt SVT-programmet ”Husdrömmar Sicilien” och vid Nobelfirandet.
Lyssnarnas frågor besvarasI varje program besvarar Pernilla och John några av de lyssnarfrågor vi fått. Denna gång får du bland annat veta vad du ska göra om du planterat vitlöken för tidigt.
Skicka in din fråga till [email protected]
Producent: Kim Ohlsson
Redaktör: Eva Robild
Ljud och redigering: Niklas Skagerlind -
Skådeplatsen stundom på Sicilien, stundom i Böhmen. Om ung hotad kärlek...
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En föreställning med Kungliga Dramatiska teaterns artister.
Översättning: C A Hagberg
I rollerna (i den ordning de förekomma): Kung Leontes av Sicilien – Anders de Wahl, En siciliansk hovman – Olle Hilding, Paulinas hovmästare – Josua Bengtsson, En domare – Carl Browallius, Kung Polyxenes av Böhmen – Lars Hanson, Polyxenes son Florizel – Arnold Sjöstrand, Böhmiske hovherren Archidamus – Torsten Winge, Perditas förmente far den gamle herden – Carl Barcklind, Herdens son – Frank Sundström, Landstrykaren Autolycus – Rune Carlsten,
Tiden som Korus – Harriet Bosse
Leontes gemål Hermione – Anna Lindahl, Leontes och Hermiones dotter Perdita – Signe Hasso, Antigomus hustru Paulina – Hjördis Pettersson, Herdinnan Mopsa – Dora Söderberg
Musik: Lars-Erik Larsson
Regi: Olov Molander
Föreställningens ljudkvalitet har gåtts igenom och mycket av brus, brum och diverse knäppar som orsakats av tidens tand har reducerats av Andreas Aldervi på Sveriges Radio. Föreställningen, som snart är 85 år gammal är en av de i sin helhet äldst bevarade i vårt arkiv, avlyssnas bäst i hörlurar.
Från 1938
-
Hur går det när en ai-baserad textrobot ska skriva manus till programmet? Vi testar Chat-GPT. Vilken psalm i psalmboken är sämst och vilka känns daterade och kan styrkas? Och varför var partiledardebatten så seg?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Chat-GPT - hur funkar det?Det handlar om det uppmärksammade Chat-GPT - det artificiell intelligensbaserade datorprogrammet som alla nu har fri tillgång till. Det kan producera texter som är så originella och välskrivna att hemuppgifter blivit helt meningslösa som kunskapsprov. Det menar gymnasieläraren och doktoranden Erik Winerö.
Vilken psalm i psalmboken är sämst?Vilka psalmer skulle kunna rensas ut i den nya psalmboksrevideringen? Vilka argument finns mot de populära? Kanske stämmer vi upp i Sverige sämsta psalm, tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg.
Dessutom undrar Thomas: var partiledarna för mentalt bakis efter Nobelfesten för att kunna föra en vettig debatt igår?
Bakom kulisserna på White LotusWhite Lotus är årets bästa TV-serie, enligt Thomas, och sista avsnitt släpps idag. Den har fått Thomas att längta till Sicilien.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ronnie Ritterland -
Vi tipsar om nya kokböcker. Mat från Sicilien, Korea, Kina, Ukraina och en ny bok av Ottolenghi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kocken och krögaren Emma Kolback, Menys reporter Nina Frogneborn och programledaren Tomas Tengby har läst och lagat ur nya kokböcker.
Böckerna som det pratas om:
Koreanska grytor av Gustav Kyhlberg
Shelf love av Ottolenghi test kitchen (en bok på engelska)
Vegetariana siciliana av Francesca Maugeri Holmström och Louise Malmros Manfrinato
Mitt kinesiska skafferi av Jimmy Guo
Mamusia av Olia Hercules (med mat från Ukraina)
-
Den första och andra kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur beskrevs på liknande sätt av sin samtid och av varandra. Anna Smedberg Bondesson reflekterar över Selma Lagerlöf och Grazia Deledda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-14.
”Hon var ful, stillsam, tystlåten, anspråkslös. Hon kammade sitt gråa hår ner över panna och kinder på mormödrars vis och såg lika gammal ut som jag, fastän hon bara var 55. Hon var liten med orimligt små, svaga händer, endast huvudet var stort.”
Rösten är Selma Lagerlöfs. Det är januari 1928 och Lagerlöf beskriver i ett brev till sin väninna Ida Bäckman mötet med Grazia Deledda på Nobelfesten en månad tidigare. Samma möte skildras av Deledda i en hyllningsartikel i samband med Lagerlöfs 70-årsdag i november senare samma år:
”Också hennes gestalt, liten, kraftig, med det stora huvudet omgivet av en krans av vitt hår, dragen nästan grova…”. Deledda avslutar med: ”Och våra händer möts med verkligt barnslig uppriktighet som två småflickors, som finner varandra i en rymd och en tid som inte har ålder.”
Det händer, som bekant, att det inte delas ut ett Nobelpris i litteratur. Det hände även 1926. Nobelkommittén enades då om att inga av de nominerade svarade mot kriterierna i Nobels testamente. Grazia Deledda från Sardinien fick sedan det priset ett år försent, som den andra kvinnan någonsin. Den första, 1909, var just Selma Lagerlöf.
Lagerlöf upprättar i brevet en distans till sin sardiska författarkollega: Deledda passade inte in, hon såg ut som våra mormödrar, hon påminde om något urtida. Intressant nog har de här dragen påfallande likheter med den bild av Lagerlöf själv, som en naturbegåvad berätterska, som både har präglats av och präglat litteraturkritiken och litteraturhistorien och som också fortsatte att forma föreställningen om henne, i både utlandet och Sverige.
När Deledda levandegör mötet på Nobelfesten i tidningen Corriere della sera är hon naturligtvis mer positiv – och kanske mindre ärlig – än vad Lagerlöf är i ett privat brev. I vilket fall är det slående hur Deledda tar fasta på beröringspunkterna dem emellan och hon menar, precis som Lagerlöf om henne, att författarinnan i fråga själv är en god representant för de arbetsamma kvinnor hon skildrar. Något urtida och ursprungligt.
Både den svenska och den italienska kritiken omfamnade Lagerlöfs och Deleddas berättelser så länge som de uppfattades just som någon form av autentiskt och folkloristiskt mer eller mindre omedvetet vittnesmål, eller som gestaltning av något sagomättat ursprungligt. Deleddas Sardinien kan här jämföras med Lagerlöfs Värmland, som en italiensk läsare upplever som lika exotiskt som en svensk läsare upplever Sardinien.
Genomgående hos de manliga kritikerna finns en syn på de två författarinnorna som skrivande inifrån en egen erfarenhet. Om Selma Lagerlöf ansågs ge litterärt liv åt den orala berättartraditionens sagoskatter, återgav Deledda den egna traktens muntliga historier om verkliga skeenden. I båda fallen fanns en föreställning om att själva författandet var ett slags omedveten och närmast intuitiv process som gav hembygden röst. Den här synen möjliggör även en sorts omyndigförklarande.
Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.
Deledda hör till de Nobelprisval som har ifrågasatts. Och även i sitt eget hemland Italien har hon förnekats en hedersplats på parnassen. De politiska skälen är minst lika tunga som de estetiska, även om det inte talas lika högt om dem, på grund av Italiens starka förträngningsmekanismer när det gäller sin egen 1900-talshistoria. Att Mussolini gillade henne kan knappast ha gynnat hennes litterära fortlevnad.
Men. Det ser nu ut som om författarskapet är på väg mot en renässans och då inte minst tack vare sin starka existentiella tematik. Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.
Giuseppe Antonio Borgese – (han) som skrev ett raljerande porträtt av Selma Lagerlöfs författarskap när hon fick Nobelpriset 1909 – (han) bär skulden också för förminskningen av Deledda. I en recension från 1911 av två romaner som kom det året, skriver han: ”Grazia Deledda är en renrasig berätterska, som en gammal bondkvinna.”
Påståendet är lika könskodat som när han i artikeln om Lagerlöf två år tidigare skrev: ”Sålunda gick hon det för skrivande kvinnor inte alls ovanliga ödet till mötes: hennes debutroman, Gösta Berling, är den bästa av dem alla”.
Den italienska Selma Lagerlöfkurvan, eller Lagerlöfs Italienkurva, börjar med Nobelpriset 1909 och har sin sista topp i samband med hundraårsminnet 1958. Den mest initierade artikeln från det märkesåret är nog Carlo Picchios essä i litteraturtidskriften La Fiera Letteraria. Om Jerusalem skriver han: ”Kanske skulle vi begå samma misstag i vår perspektivbedömning gentemot de beskrivna Dalabönderna i Jerusalem, om vi satte oss till doms över dem, som Lagerlöf gjorde när hon försökte gestalta folket på vårt Sicilien.”
Carlo Picchio upplever alltså att det skorrar ”falskt” när han läser Lagerlöfs Sicilienskildring Antikrists mirakler från 1897, och den upplevelsen var lika vanlig i den nordiska som i den italienska kritiken. Den har naturligtvis först och främst att göra med att Lagerlöf inte är en sicilianare. Men den beror också på att hon som kvinna inte förväntas ha kunnat förvärva samma kunskap om ett annat land som en motsvarande man skulle kunnat göra.
I Antikrists mirakler tecknas en bild av ett lantarbetande, fattigt och enkelt folk ur ett distanserat perspektiv. Männen på väg hem från fälten beskrivs med Lagerlöfs ord: ”en hel mörk mur af grofva, svarta mantlar och slokhattar”.
Och oavsett om man tycker sig se en schabloniserande tendens eller inte, kan det vara intressant att konstatera att en liknande tendens i så fall också återfinns hos Grazia Deledda, i hennes skildring av de hemvändande sardiska lantarbetarna i romanen L’Edera (Murgrönan), i Ernst Lundquists översättning: ”Männen kommo tillbaka från åkrar och betesmarker, somliga till fots, andra ridande på små vita eller svarta hästar, och de tycktes komma långt ifrån, tysta och trötta som irrande riddare”.
Vi läser alltid genom ett förväntningsfilter. I Lagerlöfs fall innebär det att vi läser in en kulturell distans medan vi i Deleddas bara konstaterar en klassklyfta. Drömmen vore kanske en rymd och en tid utan vare sig ålder eller bakgrund, utan vare sig genusmässig eller geografisk begränsning.
Samtidigt. Vi är ju inte bara begränsade av våra olika fördomar och förväntningar. Vi lever också i en högst politisk verklighet. Och här måste vi visserligen sträva mot att överskrida våra egna snäva perspektiv, men det är inte önskvärt att tänka bort den kontext som gör det alls möjligt att tolka och ytterligare nyansera. Här är kontexten tvärtom nödvändig för att kunna ta ställning. Och när ställningstagandet leder fel, är det lika angeläget att kunna korrigera det, åtminstone i historiens backspegel, som finns där just för att förtydliga.
I essän ”Den eviga fascismen” slår Umberto Eco fast att modet att minnas vår historia är vad som djupast sett gör oss till människor. Eco pekade också på hur intolerans alltid beror på brist på förståelse och att enda botemedlet mot främlingsrädsla är kommunikation och komplikation. Glöm aldrig. Förenkla aldrig heller.
Anna Smedberg Bondesson, litteraturvetare
Litteratur
Anna Nordlund och Bengt Wanselius Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna, Max Ström 2018.
Anna Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa genom litteraturhistorien 1891-1996, Symposion 2005.
Cecilia Schwartz, "Nobelpristagaren som glömdes bort lite för fort", Svenska Dagbladet 6.12.2018.
Anna Smedberg Bondesson, Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien, Makadam 2018.
Umberto Eco, Fyra moraliska betraktelser, översättning av Anna Smedberg Bondesson, Brombergs 1999.
-
Rosanna Rimertz startade sin egen rekryteringsverksamhet för över 20 år sedan. Idag, några år senare är hon en av delägarna i EQ Executive Search och ligger bakom över 2800 tillsatta rekryteringar. Rosanna är Bromma-tjejen som lät sitt driv och sina passioner styra vägen framåt på ett unikt sätt och kanske inte genom den klassiska karriärstegen. Vi får lyssna till hur privatlivet kan prägla karriären som i hennes fall öppnat många dörrar till nya projekt. Hon driver nämligen som sidoprojekt en vingård på Sicilien tillsammans med sin man. Kopplingen mellan just Sverige och Italien har funnits med från början av Rosannas liv vilket vi får höra om i avsnittet. Detta är ett samtal om passion, om driv och om hur de svåra och tragiska händelserna i livet kan göra en ännu starkare. Framförallt om att ta vara på livet och leva det fullt ut.
Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden och Women for Leaders
Programledare: Eva Ekedahl, Kontakt [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Slaget om Monte Cassino är ett av de blodigaste under andra världskriget och var det största som de västallierade utkämpade mot Nazityskland på någon front. Det ägde rum mellan den 17 januari och den 19 maj 1944 runt berget och klostret Monte Cassino i Italien, från Apenninernas centralmassiv via Lirisdalen till kusten vid Tyrrenska havet.
I slutet av 1943 hade de tyska trupperna under ledning av generalfältmarskalk Albert Kesselring lyckats etablera en ny huvudförsvarslinje kallad Gustavlinjen söder om Rom. För de allierade formulerade sig nu ett nytt strategiskt mål med invasionen. Ta Rom, för att sedan kunna landstiga i Frankrike söderifrån.
I detta avsnitt pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Italien och vägen fram till Monte Cassino.
Efter Casablancakonferensen sommaren 1943 bestämde de allierade slutligen att invasionen av Italien skulle genomföras. Målet var att slå ut Italien ur storkriget och samtidigt dra tyska trupper och resurser från östfronten för att underlätta för Stalin. Churchill, som vid det här laget sett sin armé bli utkastad ur Europa vid ett flertal tillfällen, drevs också av en idé om att allierade soldater skulle behövas på europeisk mark för att mota den annalkande röda armén.
Olika åsikter om invasionens nytta skapade också konflikter mellan Eisenhower och Churchill, vilket antydde att det var bra om invasionen kom igång så snart som möjligt så att Eisenhower inte skulle ångra sig. Centralt för företaget var den amerikanska landstigningskapaciteten i form av skepp.
Föreställningen att det skulle bli en lätt operation fick dock snart omprövas. Det första steget lett av Montgomery, Sicilien, avklarades relativt enkelt, men den tyska armén på plats slogs aldrig utan kunde retirera över Messina-sundet och bemanna försvarsställningar längs med den italienska kusten. De allierades överfart över Messinasundet möttes nu av ett hårt motstånd och likaså vid landstigningen av Salerno, strax söder om Neapel, möttes man av en mycket kapabel fiende med förmåga att genomföra effektiva motanfall.
Efter ett tag blev det dock klart att tyngden av den sammanlagda massan skulle fälla avgörandet. De allierades tillgång till luftstridskrafter från Sicilien och de amerikanska slagskeppen utanför Salerno möjliggjorde ett eldunderstöd som i slutändan kunde knäcka tyskt motstånd. De allierade var också överlägsna i både manfolk och pansar. Den tyska armén drog sig undan från Neapel för att krypa upp i bergen och bemanna sina försvarslinjer. Kvar lämnade de ett ruinlandskap och en landsbygd i förfall.
Italien hade vid det här laget utträtt ur kriget och slutit fred med de allierade, Mussolini hade blivit avsatt. Den tyska armén hade dock inte dragit sig tillbaka norr om Rom som förutspått, utan snarare byggt upp en enorm försvarslinje strax söder om Rom i stället, Gustavlinjen. För de allierade formulerade sig nu ett nytt strategiskt mål med invasionen. Ta Rom, för att sedan kunna landstiga i Frankrike söderifrån. Men för att ta Rom behövde man ta sig igenom Gustavlinjen, och framförallt gå igenom Liridalen. Där på en höjd vakade Monte Cassino och bjöd in till en utmaning som skulle bli de allierades kanske svåraste strid i Europa under hela kriget.
Bild: En polsk soldat inne i klostret Monte Cassino i den 18 maj 1944. Wikipedia, Public Domain.
Lyssna på första delen Det våldsamma kriget i Italien 1943-45 (del I)
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?
I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.
Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.
Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.
Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Daha fazla göster
