Småland Podcasts
-
Idol ..
20 . Idol . Småland . . . .. . .SVENSK TEXTAmena Alsamaei har gjort stor succé som IdolAmena Alsamaei deltar i programmet Idol i svensk TV och spås nu bli en stor artist. I veckans program möter vi också lokföraren Heeman MezaalMed sin spröda stämma har 20-åriga Amena Alsamaei blivit en del av underhållningen på fredagskvällarna i många svenska hem. Hon har blivit en av de mest uppmärksammade sångtalangerna i det populära TV-programmet Idol. I program efter program så hyllar juryns hennes sång och hennes scenframträdandeAmena flydde från Jemen till Sverige för bara två år sedan. Hon bor i Småland, men har hela hösten fått vara i Stockholm för att sjunga i TV. Och hennes framträdanden har delats på olika sociala medier och visats miljontals gångerNu sjunger hon låten Asfour tal min el shobak, på arabiska, i veckans avsnitt av arabisk talkshowI de flesta arabiska länder är det inte särskild vanligt att åka tåg. Därför undrar vi varför Heeman Mezaal valde att bli lokförare Han berättar om hur han på sina tågresor mellan Bagdad och universitetet i Almosel bestämde sig för att jobba med tåg i framtiden. Nu har han gått den specialutbildning som behövs för att bli lokförare -
Det var en gång en podd, och i den podden fanns det sagor,och i podden som det fanns sagor i fanns det varje gång ett tema, och i poddensom det fanns sagor i som varje gång hade ett tema så hade det nu blivit dags förett helt avsnitt med bara tjat-sagor (som de tveksamma säger) eller kedjesagor(som sagoälskarna säger). Mycket nöje i veckans avsnitt av podden som har sagoroch ett tema och som denna vecka har temat tjatsagor
Sagor i det här avsnittet
Ja det var väl bra – hittad av mig i Folksagan i Svergie 3 –berättelserna. Upptecknad av Richard Johansson efter en berättare från Bitternasocken i Västergötland
Rödbetan – hittad av mig här https://en.wikipedia.org/wiki/The_Gigantic_Turnipdär uppges Aleksandr Afanasev som upptecknare. Sagan är rysk.
Hönan Kuckel Muckel – hittad av mig här https://en.wikipedia.org/wiki/Henny_Penny, där uppges att den finns i en mängd olika länder och versioner.
Nyckeln till rike mans port – hittad av mig i Folksagan i Svergie3 – berättelserna, där uppges att den kommer från Hyltén-Cavallius och Stephenssamlingar.
Den lilla, lilla gumman - hittad av mig i Folksagan i Svergie3 – berättelserna, där uppges att den upptecknats av Hulda Berg i Småland, ochatt hon hört den från sin mamma eller mormor
-
Vi kastar oss med stort intresse över Rolling Stone Magazines ranking av de 500 bästa låtarna någonsin och diskuterar topp tio lite extra. Utöver det filosoferar vi över fingertoppskänslan på Hultsfredsfestivalens demoscen och streamingtjänsten som ska konkurrera med Spotify.
Dessutom har Ricky Holmquist lyssnat på märklig tysk musik och njutit av världens bästa band från Småland Avantgardet medan Mikael Mjörnberg lyssnat på Sveriges mest underskattade överskattade band Teddybears och blivit glad av kristen rock.
I vårt hiss och diss-segment ”hög och mög” beklagar vi oss över alldeles för mustiga listor och hyllar ett gammalt örhänge av Avatar.
Musiken som diskuteras i avsnittet hittar ni här: https://open.spotify.com/playlist/0PDUHvLLhwCwq6VARfvzmP?si=82a028323f67436b
Vinjettfoto: Martin Wilson (https://www.facebook.com/fotografmartinwilson)
Vinjettmusik: Systemet (https://www.facebook.com/systemetmusic) -
Coronapandemin har gjort stora avtryck i våra matvanor. En effekt är att konsumtionen av svenska produkter har ökat. Allt fler vill äta svenskt kött och svenskodlade grönsaker.
Men på restaurangerna, där en stor del av våra måltider äts, är det bara en femtedel av allt kött som serveras som är svenskt.
Så hur kan man som gäst veta om köttet är svenskt? Hur kan vi öka andelen svenskt kött på restaurangtallrikarna? Och hur ser restaurangbranschens möjlighet att bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk produktion ut?
MEDVERKANDE
Sofia Alriksson, projektledare och landsbygdsutvecklare vid Hushållningssällskapet i Jönköping.
Claes Lövgren, ansvarig för projektet ”Hållbar fast food i Kronoberg” , Destination Småland
Ulrika Norvell, kvalitetsansvarig Svenskmärkning AB.
Ludvig Jureskog, grundare och operativt ansvarig för restaurangkedjan Jureskogs -
Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.
Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.Programmet gjordes 2021.Reporter: Ester RoxbergProducent: Lotta MalmstedtMusiken är gjord av Philip Ekström.Slutmix: Mattias Miselli -
Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.
Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.Programmet gjordes 2021.Reporter: Ester RoxbergProducent: Lotta MalmstedtMusiken är gjord av Philip Ekström.Slutmix: Mattias Miselli -
I 15 år har han styrt Växjö Lakers.
Från en undanskymd roll i allsvenskan till SHL och sedan tre SM-guld på sju år.
Men vem är egentligen Växjös general manager Henrik Evertsson?
Hans Abrahamsson åkte till Småland för ett långt samtal om chefskap, värvningsstrategi, att växa upp i Veddige, en misstänkt bokstavskombination, totalvägran mot att träna, söndercurlade ungdomar, självförtroende respektive självkänsla, hur han värvade Oscar Alsenfelt i en periodpaus och ett uppmärksammat slagsmål efter guldfesten 2015.
(Del 2/2)
-
I 15 år har han styrt Växjö Lakers.
Från en undanskymd roll i allsvenskan till SHL och sedan tre SM-guld på sju år.
Men vem är egentligen Växjös general manager Henrik Evertsson?
Hans Abrahamsson åkte till Småland för ett långt samtal om chefskap, värvningsstrategi, att växa upp i Veddige, en misstänkt bokstavskombination, totalvägran mot att träna, söndercurlade ungdomar, självförtroende respektive självkänsla, hur han värvade Oscar Alsenfelt i en periodpaus och ett uppmärksammat slagsmål efter guldfesten 2015.
(Del 1/2)
-
Till skillnad från dina förfäders tiger dina vävnader om var du varit, i detta liv. Poeten och latinforskaren Anna Blennow om globaliseringens vittnesbörd i våra kroppar.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Ramlösa Brunnspark, vid den vitputsade gamla Vattenpaviljongen nere i dalgången, ligger en brant klippvägg blottad. Små rännilar sipprar ned för den fuktiga sandstensytan och färgar den lysande orange. Det är Järnkällan, som en gång gav upphov till seden att dricka brunn i Ramlösa från 1700-talet och framåt. Vi bodde nära parken när jag var liten, och att dricka några droppar av vattnet sände ilningar av spänning och farlighet genom mig: den metalliska smaken av vatten direkt från naturen till skillnad från det neutrala, renade vattnet från kranen hemma i köket.Man beräknar att det finns ungefär 400 000 så kallade enskilda brunnar vid permanentboende i Sverige idag, och vid fritidshus ungefär lika många till; borrade, grävda, grunda och djupa. En femtedel av dem bedöms ha otjänligt vatten: bakterier eller förhöjda halter av salter och mineraler som till exempel kalk och nitrat. Men det finns också rika och dyra möjligheter att rena sitt vatten genom olika filter, som kan avlägsna allt ifrån någon enstaka till hela floran av skadliga ämnen.Genom vattnet vi dricker och maten vi äter samlar vi inte bara näring till våra kroppar. Det skapas också ett avtryck inom oss, flyktigt eller beständigt: järnet och kalken behövs i oss såväl som i vattnet och jorden. Samtidigt ansamlas miljögifter från besprutning och industriutsläpp i oss och i naturen i alltmer oöverskådliga mängder. Kroppen tar inte hänsyn till ont och gott när den lagrar.Men just denna egenskap, våra vävnaders förmåga att bevara alltifrån tungmetaller till genetiska strukturer, ställer inte bara till hotande problem kring människans framtid. Den ger oss också möjligheter att kunna förstå mer om människor i det förflutna, många tusen år bakåt i tiden.Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna?Hösten 2016 hittades kvarlevorna av två högresta män i en utgrävning på Köttorget i Falköping. De vilade halshuggna sida vid sida, en bit utanför den tidigmedeltida kyrkogården i närheten. Huvudena hade, makabert nog, placerats mellan de avlidnas knän, något som tydde på att man velat förnedra dem ytterligare. En kol-14-datering av skeletten visade att männen levt någon gång runt år 1000, alltså under vikingatiden. Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna?Inom arkeologin har man under det senaste decenniet börjat använda sig av nya typer av undersökningsmetoder, som i många fall givit omvälvande resultat. Genom förfinade DNA-analyser av mänskliga kvarlevor kan forskarna nu spåra förhistoriska människors vandringsvägar till såväl Europa som Norden. Men det är inte bara DNA som kan berätta om de platser som en människa varit knuten till. I skelett och tänder från människor och djur lagras grundämnet strontium, som i olika hög grad finns i berggrunden på skilda geografiska platser. Det tas upp i kroppen genom mat och vatten, som för länge sedan i princip alltid kom från platsen man bodde på. I tandemaljen hos människor sparas information om var de tillbringat sin barndom, medan strontiumhalterna som lagrats i skelettet byts ut under en tioårsperiod, vilket gör att man kan följa människors och djurs platssignaler över tid.När arkeologerna i Falköping fick tillfälle att göra en strontium-analys av de två halshuggna männen från vikingatiden, kom det överraskande beskedet att männen troligen var uppvuxna i England, något som bara skapade ännu fler frågor och analysmöjligheter kring kontakterna mellan Västergötland och England vid den här tiden. Hade västgötar deltagit i danskarnas plundringståg till England? Kanske var de högresta männen gisslan som förts hit från England och sedan avrättats?Genom att undersöka utgrävningar och fyndmaterial med de nya metoderna får vi nu också kunskaper om hela folkgruppers förflyttningar och förbindelser i långt äldre tidsperioder än vikingatiden. Det som tidigare bara var teorier har nu kunnat bevisas eller förkastas, och kunskapskoordinaterna på vår förhistoriska karta lyses upp av hittills okända nätverkskopplingar. Flera svenska forskningsprojekt har de senaste åren lagt fram helt nya resultat kring några av de största folkvandringsperioderna vi känner till genom historien.Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa det var människor.Tack vare DNA-analyser kunde man se att den jordbrukskultur som etablerades i Norden under yngre stenåldern inte var en sed som planterats hos dem som redan var bosatta här och som levde på att jaga och fiska. Jordbrukarnas genetiska arvsmassa stämde istället i högre grad överens med folk från området öster om Medelhavet, där jordbruket anses ha uppstått för flera tusen år sedan. Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa det var människor.Och de nya analyserna har också kunnat användas som facit till språkens uppkomst och irrvägar. Sedan länge hade språkvetenskaplig forskning tecknat ett släktträd för de europeiska språken som hade sitt ursprung någonstans på stäppen norr om Svarta Havet och Kaspiska Havet. Därifrån skulle de så kallade indoeuropeiska språken ha spritt sig österut till Indien och västerut till Europa, en teori som vilade på antaganden om ljudlagar, besläktade ord och regelmässiga språkförändringar.Språkvetarnas karta visade sig stämma helt överens med vad arkeogenetiska och biologiska undersökningar bekräftade: de indoeuropeiska folkgruppernas härkomst från stäppen och den så kallade Yamnaya-kulturen runt 3000 år före vår tideräkning. Och i nya stora samarbetsprojekt arbetar nu svenska språkvetare och arkeologer med att fördjupa förståelsen om vilka kultur- och miljöförändringar som låg bakom dessa migrationer.Vi människor förflyttar oss fortfarande hit och dit över jordens yta. Alltmer sällan förblir vi på den plats där vi föddes, såväl av fattigdomens och förtryckets tvingande skäl som på grund av globaliseringens och välståndets fria vilja. Men vårt sätt att leva på och av jorden har under det senaste århundradet förändrats i grunden. Maten vi äter kommer inte längre från den faktiska plats där vi bor, såvida vi inte är självförsörjande småbrukare, eller bara äter lokalproducerat och är ägare till någon av de där enskilda brunnarna. Vattnet vi dricker tappat på flaska kommer från Frankrike, Jylland, Bergslagen, Italien.Min barndoms dricksvatten kom varken från Ramlösa eller Helsingborg, utan slussades genom vattenverk först från Ringsjön och senare från sjön Bolmen i Småland. Och maten vi åt kom antagligen från alla andra platser i världen än just där vi bodde, bortsett från en och annan självplockad jordgubbe eller trädgårdstomat.Så medan vårt DNA i många fall fortfarande är mer eller mindre identiskt med människor för flera tusen år sedan, lagrar de flesta inte längre materia i sina kroppar från platsen de bor på. Istället bär vi på avtryck från hela världen genom vårt födointag. Det skulle kunna vara en vacker, till och med befriande tanke, men det är uppenbart inte hållbart för det klimat som ska fortsätta försörja oss med mat och vatten. En framtida analys av våra kvarlevor skulle kunna visa vilka vi är släkt med, men på frågan om var vi befunnit oss under vår livstid skulle svarsfältet stå tomt.Anna BlennowVeta mer:Arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl Göran Sjögren vid Göteborgs universitet leder projektet From correlations to explanations: towards a new European prehistory som studerar bronsålderns migrationer. Miljonsatsning på bronsåldern, GU Journalen 5, 2020, s. 4849.Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, leder projektet LAMP Languages and Myths of Prehistory som studerar de tidiga indoeuropeiska folkens språk och genetik. Språktidningen 5/2015, Om detta talar skeletten.Helena Malmström vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, forskar om arkeogenetik. Föreläsningen DNA och stenålderns människor finns på Youtube via Historiska Museets kanal.Egil Josefson, Två huvuden kortare Falköping under vikingatid, Falbygdens hembygds- och fornminnesförenings årsbok nr 72, 2018, s. 6477. -
I ett enda långt andetag utan punkt eller kommatecken fräser Ann ur sig allt som hände denna nådens natt i Smålands mörker och frost. I något sorts delirium försöker hon få ihop livets lopp i en lång metafor där humrar, ABBA-tarer och Rickard ”Bingo Lotto” Ohlsson och Einstein spelar statister. Revansch - är det människans största motor? Anitha är på middag hos Bindan och hamnar i hållbarhetssamtal och förundran över ABBAs lågmälda comeback. Its showtime in da warzone! Skjut med oss!!!
-
Det här programmet handlar om uttern som är landskapsdjuret i Småland. Det lever mycket i vattnet och är mycket duktigt på att simma.
Inlägget Uttern dök först upp på Radio Fyris.
-
I detta avsnitt gästar Mikaela Finne Ritualen, vilket är lika med att vi kommer prata massor av country . Mikaela har precis släppt sitt andra album vilket vi kommer prata mer om, men i vanlig ordning landar vi även i en hel del sidospår så som: Att flytta till Nashville, The flying burrito brothers, Var ligger egentligen Sveriges Nashville? Från hårdrock till Country, Drive-in-konserter i mörkaste Småland och mkt mkt mera. (Inspelat 18 maj)
-
I höstens första poddavsnitt gästas vi av Kulturparken Smålands konservator Maria Varhelyi. I studion pratar vi om konservering och arbetet på en av museets mer dolda verksamheter, och på Kulturarvscentrum Småland kollar vi in den stora frysen som går ända ner till -34 grader och som ser till att skadedjur hålls långt borta från museets kulturhistoriskt värdefulla föremål.
Maria berättar också om några av de föremål som hon har jobbat med och som kommit att beröra henne allra mest - bland dessa finns hopknycklade skyltar från stormen Gudrun och en gynekologstol från Växjö kvinnofängelse.
Välkommen till en ny poddsäsong med Kulturparken Småland där vi från och med nu släpper nya avsnitt sista måndagen i varje månad.
Musik i avsnittet:
Latché Swing – Hungaria
https://freemusicarchive.org/music/Latch_Swing/demo_2008/Hungaria -
Malin Gustavsson är 30 år men har redan 10 års erfarenhet som mjölkproducent. Att vara ung och engagerad lantbrukare har gett henne mycket positiv uppmärksamhet. Bland annat har hon blivit årets Smålänning. Men att vara ung kan också innebära att man blir bemött med brist på respekt. I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar Malin Gustavsson i Ryssby i Småland för Land Lantbruks reporter Marie Henningsson om livet som ung bonde och även om hur hon ser på lantbrukets framtid.
Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.
-
Vi besöker Ljungby Berättarfestival och spelar in ett liveavsnitt med temat folktro i mörkaste Småland. Som gäst har vi med oss Vibeke Hyltén-Cavallius som berättar en klassisk sägen från Småland. Läs gärna mer om Vibekes berättande på www.admetam.se och om festivalen på www.ljungbyberattarfestival.se.
- Daha fazla göster
