Småland Podcasts

  • Entreprenören och investeraren Sara Wimmercranz gästar Framgångspodden för att prata om sitt spännande entreprenörsliv! Hon är en av grundarna till Footway, har suttit i ledningen på LensWay och numera driver hon riskkapitalbolaget BackingMinds tillsammans med Susanne Najafi. Hon ses även som en av drakarna i SVT:s Draknästet.

    Vi pratar om hur hon redan som barn i Småland hittade sin entreprenörsanda och om hur hon idag brinner för att hitta investeringsmöjligheter som andra missar. Vi pratar också om vilka branscher hon tror på i framtiden, hur du gör den perfekta pitchen, kommer igång med ditt företag, skapar lojalitet hos kunder och massor av annat. Kort och gott ett väldigt inspirerande och lärorikt avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!

    Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se
    Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ
    Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros
    Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se
    I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/
    I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips
    I betalt samarbete med Samsung:
    https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/
    https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/

  • Entreprenören och investeraren Sara Wimmercranz gästar Framgångspodden för att prata om sitt spännande entreprenörsliv! Hon är en av grundarna till Footway, har suttit i ledningen på LensWay och numera driver hon riskkapitalbolaget BackingMinds tillsammans med Susanne Najafi. Hon ses även som en av drakarna i SVT:s Draknästet.

    Vi pratar om hur hon redan som barn i Småland hittade sin entreprenörsanda och om hur hon idag brinner för att hitta investeringsmöjligheter som andra missar. Vi pratar också om vilka branscher hon tror på i framtiden, hur du gör den perfekta pitchen, kommer igång med ditt företag, skapar lojalitet hos kunder och massor av annat. Kort och gott ett väldigt inspirerande och lärorikt avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!

    Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se
    Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ
    Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros
    Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se
    I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/
    I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips
    I betalt samarbete med Samsung:
    https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/
    https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/

  • Extrasändning ”Småland har varit ett mörkt håll för futsal” I dagens extrasändning så har vi en intervju med Östers futsal nsvarig Eric Dernergård. Eric berättar bland annat om hur Östers futsalsatsning startade och vad målsättningen är för framtiden.   

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Under 18- och 1900-talen växte nya nationer upp som svampar ur jorden, och många av dem försvann lika snabbt. Vart tog de vägen? Kristoffer Leandoer tar med oss till några av dem i denna essä.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det händer att man ser prins Lekas långa och aningen vemodiga gestalt på Tiranas gator, en prins utan land, tronarvinge i ett kungarike som inte längre är ett kungarike och i praktiken inte varit det sedan år 1939, då Lekas farfar kung Zog I tog den albanska guldreserven och flydde undan italienarna till en bekväm men livslång exil.Under de oroliga åren efter kommunismens fall återvände prinsens far, vapenhandlaren Leka Zogu, till Albanien i hopp om att återinföra monarkin, men nedröstades med stor majoritet i en folkomröstning 1997. Såna planer när knappast sonen, den blide prins Leka. Han kan röra sig genom stan obesvärat till fots medan republikens officiella styresmän förflyttar sig till och från jobbet i skottsäkra bilar med blinkande blåljus. Det har sina poänger att vara statsöverhuvud i ett kungarike som inte längre finns i världen utanför historieböckerna.Länderna som inte finns är på många sätt roligare att tänka på än länderna som finns. Och då menar jag inte i första hand konstnärliga projekt som Elgaland-Vargaland, Ladonien eller Kjartanistan. Inte de fiktiva Tintinländerna Bordurien och Syldavien och inte heller Ursula LeGuins vackra centraleuropeiska skapelse Orsinien. Utan länder som faktiskt utropat sin självständighet i den här världen, hissat sina flaggor, tryckt sina frimärken bara för att nästan omgående hamna under hjulen på historiens triumfvagn. För vilken sorts historia kan vara intressantare än den som aldrig riktigt blev av, den som Hugh Trevor-Roper år 1981 skisserade i sin numera klassiska föreläsning History and Imagination: de missade avtagsvägarnas historia, de krossade drömmarnas och förlorade illusionernas; historien om hur det kunde ha blivit.Landet som jag bor är generöst i detta avseende. Trots att här bott människor som talat albanska sen urminnes tider har Albanien bara funnits som självständig stat sedan 1912, och har på den korta tiden invaderats och på andra sätt hotats till sin existens ett flertal gånger. Och trots att Albanien är mindre än Småland kan vi innanför landets nuvarande gränser hitta flera försvunna statsbildningar. Den brittiske historikern Norman Davies "Vanished Kingdoms. The History of Half-Forgotten Europe" är en 830 sidor tjock bjässe till bok, men inte ens i dess 35 sidor långa namnregister får de här länderna plats. Så försvunna är de. Vilket kanske är lika väl, för de vittnar inte bara om de egna invånarnas drömmar och förhoppningar, utan även om grannländernas hungriga blickar på en nyfödd nation.Den 28 november 1912 höjde Ismail Kemal den albanska flaggan från en balkong i kuststaden Vlora i södra Albanien och utropade landets suveränitet. Strax utanför Vlora ligger den karga ön Sazan, vars strategiska läge som lås i Adriatiska havet genom historien gjort den till åtråvärt byte för pirater och sjömakter, trots att ön saknar eget vatten. Under första världskriget ockuperades ön av italienarna, som byggde en ubåtsbas där år 1922, samtidigt som man nödtorftigt maskerade sin ockupation med egen frimärksutgivning som bevis på autonomi. Ur militär synpunkt förblev Sazan en attraktiv plats: under kalla kriget låg här en sovjetisk ubåtshamn, samt en fabrik för tillverkning av biologiska och kemiska vapen, fram till år 1961 när Enver Hoxha klippte förbindelsen med Sovjet. Därefter drevs anläggningen vidare med kinesisk hjälp. Då levde 1500 soldater på den ogästvänliga och numera helt obebodda ön. Kanske tänkte de på Odysseus, som enligt Homeros i sju års tid hölls fången på denna ö av den blint förälskade nymfen Kalypso.Söder om Vlora ligger den lilla kuststaden Himara med ungefär tretusen invånare. En strandpromenad, ett fiskeläge. En bit upp i bergen finns gamla Himara en befäst stad med gott om kyrkor, byggd utom räckhåll för pirater och andra fiender från havet. Numera vill de flesta bo på gångavstånd till vattnet, så trots den hänförande utsikten har husen uppe i den gamla staden fått förfalla och många är rena ruiner. En av dessa ruiner får jag särskilt utpekad för mig: I det här huset bodde kaptenen av Himara, här utropade han den fria republiken Himara!Jag vet ju att de till stor del grekiskspråkiga invånarna i Himara har ett eget politiskt parti, och att man sätter en ära i att tänka självständigt och fritt. Men det förefaller som ett stort och vådligt steg för en sömnig småstad, även under det kaos som rådde i glappet mellan balkankrig och världskrig, när den färska nationen Albanien ännu sökte former för sitt statsskick, att utropa sig till en autonom republik.Ändå skedde det. Kaptenen av Himara hette egentligen Spyros Spyromilios och var en grekisk militär, frihetskämpe och orosande. Under namnet Kapten Bouas ledde han en friskara på trettiofem man i den makedonska frihetskampen. Överallt där det bråkas på Balkan dyker han upp, inblandad i statskupper, skärmytslingar och krig. Under balkankrigen slåss han med albansk gerilla och besätter sin födelsestad Himara för grekisk räkning. På direkt order från Aten att evakuera vägrar han och utropar i stället den 9 februari 1914 den fria republiken Himara, vars oavhängighet varar i knappt tre veckor. Den 28 februari, i Gjirokaster längre inåt landet, utropas nämligen den Autonoma republiken Norra Epirus, där Himara bara ingår som en del. Denna något större stat hinner erkännas av stormakterna, få president och egen flagga: en svart dubbelhövdad örn som breder ut sina vingar mot ett vitt kors på blå botten, mycket stiligt. Denna flagga får vaja över Norra Epirus i knappt 8 månader, fram till den 27 oktober 1914, när grekiska armén invaderar hela området och upplöser regeringen. Men då har första världskriget brutit ut och Europakartan kommer ändå inte att se likadan ut efteråt.Ännu längre inåt landet, nära gränsen till nuvarande Nordmakedonien, ligger Korça, med sina 75 000 invånare Albaniens åttonde största stad. Under första världskriget befriades Korça från bulgarisk ockupation av franska styrkor, och de fyra år fransmännen var kvar satte så djupa spår att Korça än idag kallas Lilla Paris. Staden hade också ingått i Autonoma republiken Norra Epirus, men under fransmännens beskydd vaknade andra drömmar till liv, och i december 1916 utropade Themistokli Gërmenji den Autonoma albanska republiken Korça, också försedd med egen flagga, en kombination av trikoloren och den albanska flaggan. Korçarepubliken varade fram till 15 juni 1920, när fransmännen drog sig tillbaka: utan dem i ryggen hade man inte en chans att bevara självständigheten. Men på tre och ett halvt år sattes viktigare avtryck än flaggor och frimärken. Korça är fortfarande en stad som värnar om utbildning, konst och kulturliv. Den första albanskspråkiga skolan grundades i Korçarepubliken ett viktigt steg på vägen mot genuint oberoende. Här startades också det franskspråkiga lyceum där Albaniens blivande diktator Enver Hoxha inte bara själv gick, utan även senare hade tjänst som fransklärare.Under en kort period av oro och stora drömmar i början av förra seklet var ingen plats i Albanien för liten för att hissa egen flagga och trycka egna frimärken. Idag drömmer man snarare om välstånd, resor och EU-medlemskap vare sig man är prins eller pizzabagare så är det vidare gränser man vill ha, inte snävare.Kristoffer Leandoer

  • I det här avsnittet pratar vi om regionen Marche, som man skulle kunna benämna som Italiens Småland. Det blir självklart vintips från området och dessutom berättar vi vilken druvsort som kan smaka lite som tuggummit Jenka. Gäst i studion är högaktuella författaren, innehållsproducenten och poddaren Benjamin Andrée.

  • Idol ..

    20 . Idol . Småland . . . .. . .SVENSK TEXTAmena Alsamaei har gjort stor succé som IdolAmena Alsamaei deltar i programmet Idol i svensk TV och spås nu bli en stor artist. I veckans program möter vi också lokföraren Heeman MezaalMed sin spröda stämma har 20-åriga Amena Alsamaei blivit en del av underhållningen på fredagskvällarna i många svenska hem. Hon har blivit en av de mest uppmärksammade sångtalangerna i det populära TV-programmet Idol. I program efter program så hyllar juryns hennes sång och hennes scenframträdandeAmena flydde från Jemen till Sverige för bara två år sedan. Hon bor i Småland, men har hela hösten fått vara i Stockholm för att sjunga i TV. Och hennes framträdanden har delats på olika sociala medier och visats miljontals gångerNu sjunger hon låten Asfour tal min el shobak, på arabiska, i veckans avsnitt av arabisk talkshowI de flesta arabiska länder är det inte särskild vanligt att åka tåg. Därför undrar vi varför Heeman Mezaal valde att bli lokförare Han berättar om hur han på sina tågresor mellan Bagdad och universitetet i Almosel bestämde sig för att jobba med tåg i framtiden. Nu har han gått den specialutbildning som behövs för att bli lokförare

  • Det var en gång en podd, och i den podden fanns det sagor,och i podden som det fanns sagor i fanns det varje gång ett tema, och i poddensom det fanns sagor i som varje gång hade ett tema så hade det nu blivit dags förett helt avsnitt med bara tjat-sagor (som de tveksamma säger) eller kedjesagor(som sagoälskarna säger). Mycket nöje i veckans avsnitt av podden som har sagoroch ett tema och som denna vecka har temat tjatsagor

    Sagor i det här avsnittet

    Ja det var väl bra – hittad av mig i Folksagan i Svergie 3 –berättelserna. Upptecknad av Richard Johansson efter en berättare från Bitternasocken i Västergötland

    Rödbetan – hittad av mig här https://en.wikipedia.org/wiki/The_Gigantic_Turnipdär uppges Aleksandr Afanasev som upptecknare. Sagan är rysk.

    Hönan Kuckel Muckel – hittad av mig här https://en.wikipedia.org/wiki/Henny_Penny, där uppges att den finns i en mängd olika länder och versioner.

    Nyckeln till rike mans port – hittad av mig i Folksagan i Svergie3 – berättelserna, där uppges att den kommer från Hyltén-Cavallius och Stephenssamlingar.

    Den lilla, lilla gumman - hittad av mig i Folksagan i Svergie3 – berättelserna, där uppges att den upptecknats av Hulda Berg i Småland, ochatt hon hört den från sin mamma eller mormor

  • Vi kastar oss med stort intresse över Rolling Stone Magazines ranking av de 500 bästa låtarna någonsin och diskuterar topp tio lite extra. Utöver det filosoferar vi över fingertoppskänslan på Hultsfredsfestivalens demoscen och streamingtjänsten som ska konkurrera med Spotify.

    Dessutom har Ricky Holmquist lyssnat på märklig tysk musik och njutit av världens bästa band från Småland Avantgardet medan Mikael Mjörnberg lyssnat på Sveriges mest underskattade överskattade band Teddybears och blivit glad av kristen rock.

    I vårt hiss och diss-segment ”hög och mög” beklagar vi oss över alldeles för mustiga listor och hyllar ett gammalt örhänge av Avatar.

    Musiken som diskuteras i avsnittet hittar ni här: https://open.spotify.com/playlist/0PDUHvLLhwCwq6VARfvzmP?si=82a028323f67436b

    Vinjettfoto: Martin Wilson (https://www.facebook.com/fotografmartinwilson)
    Vinjettmusik: Systemet (https://www.facebook.com/systemetmusic)

  • Coronapandemin har gjort stora avtryck i våra matvanor. En effekt är att konsumtionen av svenska produkter har ökat. Allt fler vill äta svenskt kött och svenskodlade grönsaker.
    Men på restaurangerna, där en stor del av våra måltider äts, är det bara en femtedel av allt kött som serveras som är svenskt.
    Så hur kan man som gäst veta om köttet är svenskt? Hur kan vi öka andelen svenskt kött på restaurangtallrikarna? Och hur ser restaurangbranschens möjlighet att bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk produktion ut?
    MEDVERKANDE
    Sofia Alriksson, projektledare och landsbygdsutvecklare vid Hushållningssällskapet i Jönköping.
    Claes Lövgren, ansvarig för projektet ”Hållbar fast food i Kronoberg” , Destination Småland
    Ulrika Norvell, kvalitetsansvarig Svenskmärkning AB.
    Ludvig Jureskog, grundare och operativt ansvarig för restaurangkedjan Jureskogs

  • Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.

    Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.Programmet gjordes 2021.Reporter: Ester RoxbergProducent: Lotta MalmstedtMusiken är gjord av Philip Ekström.Slutmix: Mattias Miselli

  • Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.

    Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.Programmet gjordes 2021.Reporter: Ester RoxbergProducent: Lotta MalmstedtMusiken är gjord av Philip Ekström.Slutmix: Mattias Miselli


  • I 15 år har han styrt Växjö Lakers.
    Från en undanskymd roll i allsvenskan till SHL och sedan tre SM-guld på sju år.
    Men vem är egentligen Växjös general manager Henrik Evertsson?
    Hans Abrahamsson åkte till Småland för ett långt samtal om chefskap, värvningsstrategi, att växa upp i Veddige, en misstänkt bokstavskombination, totalvägran mot att träna, söndercurlade ungdomar, självförtroende respektive självkänsla, hur han värvade Oscar Alsenfelt i en periodpaus och ett uppmärksammat slagsmål efter guldfesten 2015.
    (Del 2/2)


  • I 15 år har han styrt Växjö Lakers.
    Från en undanskymd roll i allsvenskan till SHL och sedan tre SM-guld på sju år.
    Men vem är egentligen Växjös general manager Henrik Evertsson?
    Hans Abrahamsson åkte till Småland för ett långt samtal om chefskap, värvningsstrategi, att växa upp i Veddige, en misstänkt bokstavskombination, totalvägran mot att träna, söndercurlade ungdomar, självförtroende respektive självkänsla, hur han värvade Oscar Alsenfelt i en periodpaus och ett uppmärksammat slagsmål efter guldfesten 2015.
    (Del 1/2)

  • Till skillnad från dina förfäders tiger dina vävnader om var du varit, i detta liv. Poeten och latinforskaren Anna Blennow om globaliseringens vittnesbörd i våra kroppar.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Ramlösa Brunnspark, vid den vitputsade gamla Vattenpaviljongen nere i dalgången, ligger en brant klippvägg blottad. Små rännilar sipprar ned för den fuktiga sandstensytan och färgar den lysande orange. Det är Järnkällan, som en gång gav upphov till seden att dricka brunn i Ramlösa från 1700-talet och framåt. Vi bodde nära parken när jag var liten, och att dricka några droppar av vattnet sände ilningar av spänning och farlighet genom mig: den metalliska smaken av vatten direkt från naturen till skillnad från det neutrala, renade vattnet från kranen hemma i köket.Man beräknar att det finns ungefär 400 000 så kallade enskilda brunnar vid permanentboende i Sverige idag, och vid fritidshus ungefär lika många till; borrade, grävda, grunda och djupa. En femtedel av dem bedöms ha otjänligt vatten: bakterier eller förhöjda halter av salter och mineraler som till exempel kalk och nitrat. Men det finns också rika och dyra möjligheter att rena sitt vatten genom olika filter, som kan avlägsna allt ifrån någon enstaka till hela floran av skadliga ämnen.Genom vattnet vi dricker och maten vi äter samlar vi inte bara näring till våra kroppar. Det skapas också ett avtryck inom oss, flyktigt eller beständigt: järnet och kalken behövs i oss såväl som i vattnet och jorden. Samtidigt ansamlas miljögifter från besprutning och industriutsläpp i oss och i naturen i alltmer oöverskådliga mängder. Kroppen tar inte hänsyn till ont och gott när den lagrar.Men just denna egenskap, våra vävnaders förmåga att bevara alltifrån tungmetaller till genetiska strukturer, ställer inte bara till hotande problem kring människans framtid. Den ger oss också möjligheter att kunna förstå mer om människor i det förflutna, många tusen år bakåt i tiden.Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna?Hösten 2016 hittades kvarlevorna av två högresta män i en utgrävning på Köttorget i Falköping. De vilade halshuggna sida vid sida, en bit utanför den tidigmedeltida kyrkogården i närheten. Huvudena hade, makabert nog, placerats mellan de avlidnas knän, något som tydde på att man velat förnedra dem ytterligare. En kol-14-datering av skeletten visade att männen levt någon gång runt år 1000, alltså under vikingatiden. Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna?Inom arkeologin har man under det senaste decenniet börjat använda sig av nya typer av undersökningsmetoder, som i många fall givit omvälvande resultat. Genom förfinade DNA-analyser av mänskliga kvarlevor kan forskarna nu spåra förhistoriska människors vandringsvägar till såväl Europa som Norden. Men det är inte bara DNA som kan berätta om de platser som en människa varit knuten till. I skelett och tänder från människor och djur lagras grundämnet strontium, som i olika hög grad finns i berggrunden på skilda geografiska platser. Det tas upp i kroppen genom mat och vatten, som för länge sedan i princip alltid kom från platsen man bodde på. I tandemaljen hos människor sparas information om var de tillbringat sin barndom, medan strontiumhalterna som lagrats i skelettet byts ut under en tioårsperiod, vilket gör att man kan följa människors och djurs platssignaler över tid.När arkeologerna i Falköping fick tillfälle att göra en strontium-analys av de två halshuggna männen från vikingatiden, kom det överraskande beskedet att männen troligen var uppvuxna i England, något som bara skapade ännu fler frågor och analysmöjligheter kring kontakterna mellan Västergötland och England vid den här tiden. Hade västgötar deltagit i danskarnas plundringståg till England? Kanske var de högresta männen gisslan som förts hit från England och sedan avrättats?Genom att undersöka utgrävningar och fyndmaterial med de nya metoderna får vi nu också kunskaper om hela folkgruppers förflyttningar och förbindelser i långt äldre tidsperioder än vikingatiden. Det som tidigare bara var teorier har nu kunnat bevisas eller förkastas, och kunskapskoordinaterna på vår förhistoriska karta lyses upp av hittills okända nätverkskopplingar. Flera svenska forskningsprojekt har de senaste åren lagt fram helt nya resultat kring några av de största folkvandringsperioderna vi känner till genom historien.Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa det var människor.Tack vare DNA-analyser kunde man se att den jordbrukskultur som etablerades i Norden under yngre stenåldern inte var en sed som planterats hos dem som redan var bosatta här och som levde på att jaga och fiska. Jordbrukarnas genetiska arvsmassa stämde istället i högre grad överens med folk från området öster om Medelhavet, där jordbruket anses ha uppstått för flera tusen år sedan. Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa det var människor.Och de nya analyserna har också kunnat användas som facit till språkens uppkomst och irrvägar. Sedan länge hade språkvetenskaplig forskning tecknat ett släktträd för de europeiska språken som hade sitt ursprung någonstans på stäppen norr om Svarta Havet och Kaspiska Havet. Därifrån skulle de så kallade indoeuropeiska språken ha spritt sig österut till Indien och västerut till Europa, en teori som vilade på antaganden om ljudlagar, besläktade ord och regelmässiga språkförändringar.Språkvetarnas karta visade sig stämma helt överens med vad arkeogenetiska och biologiska undersökningar bekräftade: de indoeuropeiska folkgruppernas härkomst från stäppen och den så kallade Yamnaya-kulturen runt 3000 år före vår tideräkning. Och i nya stora samarbetsprojekt arbetar nu svenska språkvetare och arkeologer med att fördjupa förståelsen om vilka kultur- och miljöförändringar som låg bakom dessa migrationer.Vi människor förflyttar oss fortfarande hit och dit över jordens yta. Alltmer sällan förblir vi på den plats där vi föddes, såväl av fattigdomens och förtryckets tvingande skäl som på grund av globaliseringens och välståndets fria vilja. Men vårt sätt att leva på och av jorden har under det senaste århundradet förändrats i grunden. Maten vi äter kommer inte längre från den faktiska plats där vi bor, såvida vi inte är självförsörjande småbrukare, eller bara äter lokalproducerat och är ägare till någon av de där enskilda brunnarna. Vattnet vi dricker tappat på flaska kommer från Frankrike, Jylland, Bergslagen, Italien.Min barndoms dricksvatten kom varken från Ramlösa eller Helsingborg, utan slussades genom vattenverk först från Ringsjön och senare från sjön Bolmen i Småland. Och maten vi åt kom antagligen från alla andra platser i världen än just där vi bodde, bortsett från en och annan självplockad jordgubbe eller trädgårdstomat.Så medan vårt DNA i många fall fortfarande är mer eller mindre identiskt med människor för flera tusen år sedan, lagrar de flesta inte längre materia i sina kroppar från platsen de bor på. Istället bär vi på avtryck från hela världen genom vårt födointag. Det skulle kunna vara en vacker, till och med befriande tanke, men det är uppenbart inte hållbart för det klimat som ska fortsätta försörja oss med mat och vatten. En framtida analys av våra kvarlevor skulle kunna visa vilka vi är släkt med, men på frågan om var vi befunnit oss under vår livstid skulle svarsfältet stå tomt.Anna BlennowVeta mer:Arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl Göran Sjögren vid Göteborgs universitet leder projektet From correlations to explanations: towards a new European prehistory som studerar bronsålderns migrationer. Miljonsatsning på bronsåldern, GU Journalen 5, 2020, s. 4849.Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, leder projektet LAMP Languages and Myths of Prehistory som studerar de tidiga indoeuropeiska folkens språk och genetik. Språktidningen 5/2015, Om detta talar skeletten.Helena Malmström vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, forskar om arkeogenetik. Föreläsningen DNA och stenålderns människor finns på Youtube via Historiska Museets kanal.Egil Josefson, Två huvuden kortare Falköping under vikingatid, Falbygdens hembygds- och fornminnesförenings årsbok nr 72, 2018, s. 6477.

  • I ett enda långt andetag utan punkt eller kommatecken fräser Ann ur sig allt som hände denna nådens natt i Smålands mörker och frost. I något sorts delirium försöker hon få ihop livets lopp i en lång metafor där humrar, ABBA-tarer och Rickard ”Bingo Lotto” Ohlsson och Einstein spelar statister. Revansch - är det människans största motor? Anitha är på middag hos Bindan och hamnar i hållbarhetssamtal och förundran över ABBAs lågmälda comeback. Its showtime in da warzone! Skjut med oss!!!