Marie-Louise Kristola Podcasts
-
Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark -
En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark -
Följ med till Nederländerna där jurister och klimataktivister har tvingat fram skärpt miljöpolitik och hör om Eus klimatpolitik som går längre än svenska politiker hade tänkt sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medan klimatfrågan hamnat i skuggan av andra politiska frågor i Sverige har EU ökat tempot för unionens klimatomställning. När Sverige nu tar över ordförandeskapsposten kommer flera av de viktiga sista pusselbitarna hamna på plats i det övergripande klimatpaketet Fit for 55. Ekots EUkommentator Susanne Palme berättar om vad som har gjorts hittills och om hur klimatomställningen hänger ihop med Ukrainakriget.
Ett land som redan tvingats gå längre än landets politiker hade tänkt sig är Nederländerna. Där tvingade jurister och klimataktivister för ett par år sen sin regering att lägga om klimatpolitiken så att den når upp till målen som landet och EU satt upp. Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besökte nyligen Nederländerna för att se hur det gått.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Johanna Carell -
Utrikeskrönikan 29 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm torsdag.
Från USA kommer bilder på kaoset efter den stora vinterstormen Elliot. Iskalla vindar som slagit ut elförsörjning, blockerat vägar, ställt in tusentals flyg och lett till minst 60 döda. Många av offren har hittats ihjälfrusna i sina bilar, oförmögna att ta sig ut i den starka blåsten och den tjocka, iskalla snöyran.
I medier spekuleras om den så kallade bombcyklonen är en föraning om vad som kan hända om den globala uppvärmningen destabiliserar klimatsystemet så att polarvirveln, karusellen av kall luft som vintertid snurrar runt Nordpolen, försvagas och börjar läcka mer arktisk luft söderut. Det finns studier som pekar åt det hållet, men det är ännu för tidigt att slå fast ett samband, säger forskarna.
Jag tänker på hur hjälplösa vi människor ofta är mot naturens krafter och minns ett citat som följt mig det här året. Det var när FN:s stora klimatrapport presenterades som miljöchefen, Inger Anderson sa: ”Vi måste sluta behandla naturen som en fiende. Sanningen är att naturen kan bli vår räddning, men bara om vi räddar den först.”
Haven, skogarna och marken med sin växtlighet som suger upp koldioxid, renar vatten, skyddar mot översvämning, minskar risken för erosion och jordskred, ger lindring mot hetta. En frisk natur ger oss massor av tjänster gratis, om vi skyddar den. Men just nu gör vi det motsatta. Vi förstör alla ekosystem samtidigt som vi fortsätter att elda på klimatförändringen, vilket gör oss ännu mer utsatta för naturens krafter.
Jag får ofta frågan om jag tror att klimatförändringarna kommer att kunna bromsas. Mitt svar brukar bli att det ser väldigt mörkt ut just nu, men att hoppet ligger i att det finns så många människor som varje dag jobbar med att ta fram kunskap och lösningar på hur vi skulle kunna göra, om tillräckligt många människor en dag bestämmer sig för att det är viktigt.
Den här julen läser jag ”Den uppfinningsrika planeten” av Fredrik Moberg, en bok om hur biologer, arkitekter, ingenjörer och designers samarbetar och försöker efterlikna naturens bästa lösningar för att lösa vår tids utmaningar. Sidorna fylls av skalbaggar som utvinner vatten direkt ur luften, spindlar som spinner trådar starka som stål, japanska höghastighetståg som lånar sin design från kungsfiskarens näbb, självlysande alger som kan förvandla träd till en sorts koldioxidupptagande lyktstolpar. Tänk om vi skulle låta naturen spela litet mer hjälte 2023, och inte bara tilldelas offer-rollen!
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
[email protected] -
Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande:
Skriv till oss! [email protected]
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespndent
Anna-Karin Ivarsson, reporter
Daniel Värjö, reporterProgramledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.
Medverkande:
Martin Emtenäs, journalist och författare
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Lova Eveborn - ungdomsrepresentant
Torbjörn Eberhard - förhandlare för EUSkriv till oss! [email protected]
Reporter: Sara Sällström
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten -
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, tisdag.
Det började som ett vanligt snöfall. Vi blev glada när flingorna föll. Det blir ju så vackert, ljust och tyst när allt bäddas in i det mjuka vita.
Sen började det knaka i skogen. Plötsligt föll inte bara tung snö från himlen, själva träden tappade handlöst sina grenar med ljudliga brak.
Och så var det grannens äppelträd. Det finaste, med de godaste äpplena. Det som gav bästa skuggan. Det som vuxit sig ståtligt i sjuttio år och klarat många oväder. Den här gången blev snön mer än de gamla knotiga grenarna kunde bära. Trädet bröts itu. Det hugger i hjärtat, säger grannen, som ångrar att hon inte gick ut i tid för att försöka borsta bort snön.
Sen kom fler vittnesmål: Någon hade förlorat gamla hundraåriga syrener med vackra, högväxta virade stammar, perfekta klätterträd för alla barnen. Någon vittnade om ett dramatiskt plockepinn av nedrasade grenar över gravarna på skogskyrkogården. En annan om bärbuskar som förstörts, klätter-rosorna, åtta-meters björkarna som på sina håll böjts ända ner till marken.
Men, vad är det som händer? Aldrig betedde sig väl den norrländska granskogen på det här sättet? Bara brakade ihop av ett rejält snöfall?
Jag ringer en trädexpert som varit i branschen länge. Har han sett något liknande? Näe, aldrig på de femtio, sextio år han kan överblicka har ett kraftigt snöfall skadat så mycket träd och växtlighet samtidigt i och runt Stockholm, säger han.
Snökanonen har enligt meteorologerna uppstått när kall luft från Finland dragit in över en ännu varm Östersjö. Det varma vattnet avdunstar och fångas upp av de kalla vindarna och måste sedan trilla ner nånstans. I det här fallet som snö över min och andra trädgårdar. I ett varmare klimat kan atmosfären bära mer vattenånga, det vet forskarna. Men om det betyder fler tunga snösmockor, eller mer regn, det kan de inte säga.
Enligt trädexperten har i alla fall huvudstadens träd prövats hårt de senaste åren. 2018 och 2019 var det torkan, sen kom en blöt vår med mycket vatten i marken som plötsligt frös till is. Och så nu den tunga snön som bryter sönder och lämnar djupa sår.
Men även sargade träd kan läka. Med mycket buntband, el-tape och plastsäckar går det ibland att binda ihop och rädda även gamla äppelträd. Så Maria, om du lyssnar, kom över så ska du få namnet till en riktigt bra arborist.
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
[email protected] -
Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka – både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll.
– Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström.
De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker:
– Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström.
Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig?
– Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström.
Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse?
– Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.
Ny kärnkraft i anslutning till HybritOckså ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats.
– Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.
Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag?
– Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd.
Sällsynta jordartsmetaller och fosforLKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.
Gäst: Jan Moström, LKAB:s vd
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.
Medverkande:
Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter Mona Hambraeus från mötet i Sharm El- Sheik.
Ulrika Francke, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.
Hör också en rapport av Klotets reporter Daniel Värjö från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan?
Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter.
I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.Poddledare
Camilla WidebeckProducent
Peter Normark
[email protected] -
Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.
Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
26-åriga Romina Pourmokhtari (L) är Sveriges nya klimatminister, men kommer jobba på departementet för energi- och näringsfrågor. Till årsskiftet försvinner miljödepartementet. Hör Klimatkorrespondenten Marie-Louise Kristola.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent
Programledare: Niklas Zachrisson
Sändes i Klotet i P1 19 oktober
-
Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.
Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.
Programmet sändes första gången i april i år.
Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.
Skriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
- Vis mere
