Rhodos Podcasts

  • Följ med Tobias Svanelid till Rhodos där spåren efter en av världshistoriens blodigaste belägringar fortfarande finns kvar. Hör om riddarnas sista strid, där johanniterorden försvarade sig mot turkar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    För femhundra år sedan utspelade sig en av världshistoriens blodigaste och mest ikoniska belägringar. Uppemot 70 000 turkiska soldater stod mot 700 korsriddare på den grekiska ön Rhodos i vad som vissa menat var riddarnas sista strid. Tobias Svanelid reser till Rhodos för att se de mäktiga befästningarna och diskuterar belägringen med historikern Dick Harrison och vad striden kom att leda till för såväl johanniterorden som för turkarna.

    Dessutom träffar vi historikern som försöker förklara varför det känns så skönt när svenska skidlöpare vinner mot norrmän i OS.

  • Avsnittet idag handlar om antikens sju underverk och gäst är Allan Klynne, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv och författare till den briljanta boken ”Antikens sju underverk”. Att pyramiderna i Egypten och kolossen på Rhodos är med på listan känner många till, men vilka är de andra underverken? Varför byggdes de och hur försvann de? Och varför togs ett verk bort från listan på medeltiden och ersattes med ett annat? Allt det här får vi svar på i dagens avsnitt.


    Allan Klynnes bok "Antikens sju underverk": https://www.adlibris.com/se/bok/antikens-sju-underverk-9789127166622


    Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541


    Facebook: Bildningskomplexet

    Instagram: Bildningskomplexet

    Twitter: @BenjaminElfors

    E-post: [email protected]

    Musikproduktion: Ivar Edding

    Omslag: Emma Westin/Matthew Sundin


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Jossan har träffat Twilight huvudrollerna och glömt berätta det för Elin så i dagens avsnitt berättar hon allt om den händelsen. Elin berättar att hon träffat en kille på Rhodos som gjorde allt för att få ta del av hennes följarskap på Instagram och Jossan berättar om ett hemskt övergrepp som hände på en klubb i Marbella. Vi avslutar avsnittet med en rolig historia om Jossans pappa! Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • I dagens avsnitt är Jossan i Marbella och Elin på Rhodos och vi poddar på länk. Vi återberättar livepodden och hur vi kände inför, under och efter. Vi pratar också om vad som hände efter då Jossan bland annat hamnade i en situation både med Newkid och Tusse. Vi pratar också om Jossans situation med Nick just nu och att det är SÅ JÄVLA VIKTIGT med solskyddsfaktor Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Dagens avsnitt är ett prata ikapp avsnitt och det börjar med att Jossan har insett att hon lever och tar hand om sig själv bättre nu när hon bor och lever ensam. Hon har även pratat med en spådam och fick helt sjuka saker till sig om någon i sin närhet och sin relation. Elin har bokat en resa till Rhodos och är supertaggad för det och Jossan drar direkt till Marbella efter livepodden. Och Elins one night stand har lyssnat på podden…. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • I avsnitt 16 har vi med Christian från ett mötesrum på Rhodos, medans Fredrik myser i studion.

    Vi snackar om getter i bergen, den omtalade påfågel attacken och Christian förklarar hur man äter färglagd luft! 

    Fredrik har reviderat planen för cykelformen och berättar samtidigt att man kan köpa sig fart, om man vill springa fort. 


    Insamlingen till MS-fonden har även nått över 70% och Christian ger en uppdatering på läget. 


    Följ också Julia Berg Foto på Instagram.


    Glöm inte heller vår Instagram, IngetVilohemPodden


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Översättaren och författaren Isabella Nilsson, känd som nonsensprinsessan, betraktar i denna essä mänskligheten lite grand från sedan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Texten är inläst av Sveriges radios Christina Höglund. Essän sändes första gången 2020.

    På mänsklighetens tid visste nästan alla vad en alliteration var, men nästan ingen visste att det hette så. Exempel på alliterationer som fanns på mänsklighetens tid var Anonyma Alkoholister och Allt åt alla. Det som gör alliterationer värda att nämna är att de bara fanns på mänsklighetens tid. Här är fler saker som bara ältpå mänsklighetens tid: ananasringar, analblekning, alienation.

    På mänsklighetens tid var barn mänsklighetens framtid. Ibland existerade barn också i realtid men det var inte lika omtyckt. Fakta om barn var att de tillverkade en stor del av mänsklighetens leksaker. Detta kallades barnarbete om det skedde på en fabrik och Walldorfpedagogik om det skedde på en lågstadieskola.

    På mänsklighetens tid skrattade mänskligheten mindre än förväntat. Troligen eftersom så många människor visade sig lida av clownskräck. Andra saker som fick människor att hålla sig för skratt var: cellförändringar, celluliter och cyanid.

    På mänsklighetens tid ansågs vållande till annans död vara ett mycket grovt brott. Men ibland, om vållandet skedde i mycket stor skala och kallades för vapenexport, då var det helt okej.

    Eftersom nuet var så flyktigt på mänsklighetens tid var det mesta som hände på mänsklighetens tid en efterhandskonstruktion. Även förhandsspekulationer förekom och byggde då på tidigare efterhandskonstruktioner.

    På mänsklighetens tid fanns fantasin. Det bästa med fantasin var att den fick verkligheten att kännas mer möjlig att uthärda. Det sämsta med fantasin var att den fick verkligheten att kännas mer löjlig att uthärda.

    På mänsklighetens tid fanns gravitationen. Den funkade bra på äpplen men gjorde livet tungt att bära. Gravitationen kallades också för tyngdlagen eller lagen om alltings jävlighet.

    På mänsklighetens tid ville människorna att hoppet skulle tända ett ljus i mörkret. Det var därför framtiden alltid tedde sig så nattsvart på mänsklighetens tid, för att hoppet skulle ha någonting mörkt att lysa i.

    På mänsklighetens tid var det vanligt att man bara inbillade sig. Exempel på människor som bara inbillade sig var: hypokondriker, paranoiker, författare. När hypokondriker och paranoiker bara inbillade sig kallades det för inbillningssjuka. När författare bara inbillade sig kallades det för inbillningskraft.

    På mänsklighetens tid fanns inte tomten. Särskilt påtagligt blev hans ickeexisterande i jultider. Därför kom tomten att starkt förknippas med julen och människorna kallade honom för jultomten.

    På mänsklighetens tid ställde man ofta till det. Ibland ställde man till med kalas, ibland ställde man till med kaos. Skillnaden mellan kalas och kaos var ofta en fråga om inställning. Men man kallade det tillställning.

    På mänsklighetens tid skiljde man på liv och litteratur. Såhär i efterhand har forskarna dock inte kunnat upptäcka någon skillnad.

    På mänsklighetens tid gick högmod före fall. Efter en människas fall krävdes i regel ett helt annat sorts mod. Detta mod kallades armod.

    På mänsklighetens tid fanns naturen. Den var en svuren fiende till kulturen, som den ansågs parasitera på.

    På mänsklighetens tid var det coolt att vara oberörd, vill säga: berörd av bokstaven O. I led med detta utvecklades bruket att helt enkelt sätta ett o framför ett ord man ville använda, när man ville låta cool och oberörd. Exempel: väldigt coola ljud kallades för oljud, väldigt coola djur kallades för odjur, väldigt coola lägenheter kallades för sanitära olägenheter o.s.v.

    På mänsklighetens tid fanns PR-maskineriet å ena sidan och poesin å andra sidan. PR-maskineriet och poesin var ofta varandras baksidor. När de var på samma sida kallades hopslagningen för propaganda.

    På mänsklighetens tid befann sig bokstaven Q oftast på sydligare breddgrader, där den var mycket efterfrågad: Que? Quien? Quel? Quelle?

    På mänsklighetens tid tyckte man mycket om att resa. Till exempel runstenar och till Rhodos. När människorna var på resande fot var de antingen på väg hem till det de längtat bort från, eller på väg bort från det de längtat hem till. Summan av dessa transportsträckor kallades ”livets resa”.

    På mänsklighetens tid var simultankapacitet en uppskattad egenskap. Simultankapacitet var förmågan att kunna göra två saker samtidigt. Ibland förväntades människor göra två helt inkompatibla saker samtidigt, t.ex. byta stödstrumpor på en hemtjänsttagare på Kaprifolvägen 27 och samtidigt lägga om ett bensår på en annan hemtjänsttagare på Länsmansgatan 5b. Inom företagshälsovården kallades sådana omöjliga uppgifter för ”utmaningar” och åtgärdades i normalfallet med en inspirationsdag där en bokaktuell extremsportare föreläste om mindfulness.

    På mänsklighetens tid läkte tiden alla sår. När levnadsår lades till levnadsår uppstod därför en sorts ärrbildning. Denna ärrbildning kallades i folkmun för allmänbildning.

    På mänsklighetens tid gick undergångsstämningen oftast över efter en stund. Det var bara sista gången den inte gick över, och även då gick den över till slut.

    På mänsklighetens tid fanns verkligheten. Den användes framförallt till att framkalla overklighetskänslor. Fakta om verkligheten var att den hade ett eget folk och överträffade dikten. En liknande grej som också fanns på mänsklighetens tid var ”den bistra verkligheten”, men den var mest till för grävande journalister.

    På mänsklighetens tid fanns wellpapp. Det var, well, papp.

    På mänsklighetens tid var X symbolen för ett kryss. Ett kryss var en markering som betydde olika saker beroende på var i livet man befann sig. Befann man sig i barndomen sattes krysset på en hemlig karta och markerade förekomsten av en piratskatt. Befann man sig i vuxenlivet sattes krysset i ett självskattningsformulär och markerade då hur nedstämd man känt sig de senaste 14 dagarna. Troligen skulle krysset mitt i ordet ”vuxen” symbolisera just detta mer självcentrerade kryssande i tillvaron.

    På mänsklighetens tid fanns ytan. Den fanns för att människorna skulle misstänka att det låg något dolt under den. Ytor som befann sig under andra ytor kallades för djup. När ytan fanns under ytan på en person kallades den ytlighet.

    På mänsklighetens tid fanns ett hästdjur som hette zebra. Zebran var i svartvitt och långrandig. Som en tidig Bergmanfilm ungefär.

    På mänsklighetens tid bildade många bäckar små en hel å. Det var troligen dessa många bäckar små som bildade ån i ordet ångest.

    På mänsklighetens tid var det coolt att säga "Äsch det löser sig". Människor som inte sa "Äsch det löser sig" klassificerades som ältare. De flesta ältare var allältare, men även växtältare förekom. Dessa kallades också för idisslare. Under största delen av mänsklighetens tid var köttältarna ganska sällsynta men deras antal ökade på slutet, när köttskammen bredde ut sig i samhället.

    Det som vi idag mest tänker på när vi tänker på mänsklighetens tid är kanske önsketänkandet, som ju var väldigt unikt för denna tid. Mänsklighetens tid lämnade mycket att önska, t.ex:


    Krya på dig och lycka till!

    Isabella Nilsson, författare och översättare

    Inläst av Christina Höglund på Sveriges radio.

  • I säsongens sista avsnitt får vi lära känna underbara Fredrik Nylén - från misärmånaden i USA till dansare på Rhodos och till slut Hela Sverige bakar där karriären satte igång på riktigt. Hur är det att bo i en kyrka, går det att vara FÖR glad, och vad är det som är så speciellt med kardemummabullar? I vårens säsongsavslutning får vi lära känna geniet bakom Fredriks fika! 

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?


    I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias’ Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.


    I reprisen av det nymixade avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.


    Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.


    Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?


    Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?


    An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.


    I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Pinot Noir! Denna underbara druva som av många automatiskt förknippas med Bourgogne men som har en helt annan känsla och innebörd för oss som älskar den i Nya världen-tappning! I ett sprudlande och härligt pratigt avsnitt provas två olika Pinot Noir från Nya världen! Gäst är Sarah som driver Instagram-kontot Vinrekommendationer. Vi diskuterar Nya världen kontra Gamla världen och eventuella problem med den uppdelningen och själva begreppen. Vi diskuterar också många andra spännande ämnen. Hur länge ska man exempelvis lagra Pinot från Gamla och Nya världen? Är det någon idé att lagra vin med skruvkork? Finns det bra vin på Rhodos? Kan ett vin verkligen kosta hur mycket som helst och var går gränsen för rimligt prissatta viner? Vi hyllar Systembolagets hemsida och diskuterar även hur man kan reagera om man bjuds på dåligt vin. Många spännande samtalsämnen avhandlas engagerat och i rask takt!

    Get bonus content on Patreon

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Underbara Matilda Borgström gästar och är otroligt bjussig i podden! Vilken typ av kontakt hade hon och Simon över Sociala medier innan de träffades på Rhodos? Och vad känner hon runt frågan Elvira ställde genom urnan? Är dem vänner idag?


    Allt det - och mer! I Rosceremoni Podcast med Lisa Englund och Amanda Koskela


    Produktion i samarbete med Acast.

    Jingel: Tropico


    Klippare & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlag

    www.silverdrakeforlag.se

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I denna veckans avsnitt är det en betydande svart ros i centrum! Vad tycker Lisa och Amanda om resonemanget runt den svarta rosen? Och ville inte Victoria låta Alexandra åka den långa flygningen hem från Rhodos ensam? Det finns en huvudperson i veckans avsnitt som nämns om och om igen - och ni vet vem diskussionerna rör sig om.


    Produktion i samarbete med Acast.

    Jingel: Tropico


    Klippare & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlag

    www.silverdrakeforlag.se

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Dagens avsnitt är en favorit i repris! Kulan har åkt på en risig mage nere i Kenya och vi tänkte därför ladda upp inför nästa veckas avsnitt. Men under tiden serverar vi en snaskig rerun

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Lyssna på vår sammanfattning och anledningen till att varken Lena eller Madeleine vill tillbaka till Rhodos.

    --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/resepodd/message
  • Vi befinner oss mitt i sommaren, solens årstid. Vad passar då bättre än att spendera lite tid med Helios, den antika grekiska personifikationen av solen? Helios hade sällan en särskilt framträdande roll i jämförelse med de andra gudarna. Det betyder dock inte att han var helt obetydlig. Utan honom kunde inte solen färdas över himlavalvet och skänka oss sitt ljus. Från sin gyllene vagn såg Helios allt som skedde på jorden, och särskilt det som skedde på Rhodos, hans alldeles egna ö.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.