Folgen
-
Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Men är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?
I rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall i svenska medier. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera. Vi låter också några av branschens företrädare berätta om dilemman och utmaningar, samt och lyfter blicken till internationella jämförelser.
Rapporten lanseras vid ett webbsänt seminarium som bland annat diskuterar följande frågor:
Är namnpublicering den viktigaste frågan för medieetikens gränser – eller är det bara den tydligaste? Vad är styrkan och svagheten i ett självreglerande system? Får de som anmäler någon verklig upprättelse? Hur ser utvecklingen ut framåt? Hårdare, mjukare eller mer av samma regler?Medverkande:
Sven Hagströmer, affärsman och tidigare allmänhetens representant i Mediernas etiknämnd Nicklas Håkansson, forskare vid JMG, Göteborgs universitet Lisa Lindberg, journalistikstudent, Göteborgs universitet Caspar Opitz, medieombudsman Karin Olsson, biträdande chefredaktör på ExpressenSamtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare vid Institutet för mediestudier.
-
Med utgångspunkt i den tredje och avslutande delen i rapportserien "Valet 2022", Politik och lokala medier, diskuteras hur mindre, lokala tidningar hanterar balansen mellan riks-, region- och lokalpolitik.
Hur hanterar medierna bevakningen av lokala valfrågor? Finns det skillnader mellan valrapportering på tidningarnas sajter, jämfört med i papperstidningarna? Hur hade medierapporteringen kunnat göras annorlunda?Medverkande:
Katarina Ekspong, chefredaktör, Gäfle dagblad
Bengt Johansson, professor i journalistik vid Göteborgs universitet
Ulrika Beck-Friis, föreståndare vid Institutet för mediestudier.
-
Fehlende Folgen?
-
Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Det är kärnfrågan för den rapport som Institutet för mediestudier presenterade under ett webbsänt seminarium den 7 maj 2024.Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003 och 2020 som i höstas fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering, enligt professor Mikael Granberg, ansvarig för Mediestudiers rapport.Rapporten lanserades vid ett webbsänt seminarium som bland annat diskuterar följande frågor:* Hur uppmärksammades besluten i tidningarna?* Hur hanterar medierna sin dubbla roll av både bevaka och bidra till opinionsbildning?* Hur hade medierapporteringen kunnat göras annorlunda?Medverkande:* Susanna Baltscheffsky, vetenskapsjournalist* Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga Tekniska Högskolan* Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet och författare till Medierna och energipolitiska beslut
-
Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika infallsvinklar.
Medverkande:
* Parisa Liljestrand, kulturminister
* Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local
* Hanna Stjärne, vd Sveriges Television
* Olle Lidbom, medieanalytiker och kommunikationschef Norstedts förlagsgrupp
* Leo Wallentin, ansvarig för Mediestudiers databas över landets redaktioner
* Olle Zachrison, chef för AI- och nyhetsstrategi på Sveriges Radio
Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier.
-
Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, båda professorer i journalistik vid JMG Göteborgs universitet, diskuterar utvecklingen av Medievalsundersökningen som påbörjades 1979 och hur den har förändrats med i och med övergången från traditionella medier till en ökad närvaro online.
Undersökningen syftar till att jämföra mediebevakningen online respektive offline av valrörelsen för att förstå om det fanns signifikanta skillnader i hur informationen presenterades. Resultaten visar att likheterna mellan de båda formerna av mediebevakning större än skillnaderna, trots den ökade online-närvaron. De övergripande temana är mycket lika.
De diskuterar även frågor som rör den framtida inriktningen av Medievalsundersökningarna, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen av digitala plattformar och alternativa mediekanaler. Diskussionen berör behovet av att balansera traditionell metodologi med innovativa tillvägagångssätt för att fånga upp nya trender utan att förlora förmågan att jämföra över tid.
Professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck samtalar med Institutet för mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis utifrån sin undersökning Valnyheter online och offline.
-
Spelar det någon roll för läsaren, lyssnaren och tittaren var journalisten, som skriver och fyller nyhetsmedierna med innehåll, själv bor? Kan skillnader i rapportering förklaras av vad som möter journalisterna på förstukvisten?Mer än varannan svensk journalist bor i Stockholm och allra helst på Södermalm, där det i snitt är 40 meter mellan varje journalist. Trots det bor fler journalister idag utanför innerstan än tidigare. Deras kollegor i övriga landet bor oftare i en villa i en välbärgad tätort än i en lägenhet. Det visar nya siffror från Institutet för mediestudier, som för fjärde gången kartlagt var landets journalister bor.Kartläggningen, som tidigare gjorts 2018, 2015 och 2007, visar också på en dramatisk minskning av antalet yrkesverksamma journalister.I panelen:* Leo Wallentin, ansvarig för kartläggningen* Jenny Wiik, docent i Medie- och kommunikationsvetenskap och forskare vid Lindholmen Science Park.* Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet* Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, Stockholms universitetSamtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier.
-
Institutet för mediestudier presenterar siffrorna för reklamintäkterna hos svenska medier med nyhetsjournalistik. En årlig rapport som görs av IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Seminariet som handlar om mer än bara ekonomi, utan också om vilken kommunikation annonsörerna egentligen vill ha med konsumenterna.
Vilken roll spelar inflationen och nya köpmönster? Hur mycket backar annonsintäkterna? Hur ser prognosen ut för 2024?
Deltagare
* Kajsa Holm, analytiker Tidningsutgivarna, TU
* Peter Mackhé, mediestrateg Sveriges Annonsörer,
* Madeleine Thor, vd IRM
Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier. -
I Institutet för mediestudiers nya rapport, Politiken, medierna och nyhetsagendan, analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av journalistiken under valrörelser och inleddes redan efter valet 1979.
Har medierna överlämnat åt politiken att kontrollera vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset?
Granskade medierna de utfästelser som gjordes av politikerna?
Finns det fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej?
Välkommen till ett seminarium som undersöker vilken bild svenska medier ger av politiken under en valrörelse. I panelen finns både forskarna bakom rapporten, samt erfarna inrikespolitiska kommentatorer från några av våra största medier.
Medverkande:Bengt Johansson, professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitetJesper Strömbäck, professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitetKarin Pettersson, kulturchef, Aftonbladet.Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator, SVT
Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier -
Att rapportera från krigs- och konfliktområden är en stor utmaning för journalister. Förutom konkreta svårigheter att bekräfta uppgifter och få tag på intervjupersoner så finns alltid en risk för informationspåverkan. Inför årsdagen för Rysslands storskaliga invasion av Ukraina återvänder medieforskarna Gunnar Nygren, professor i journalistik, och Andreas Widholm, docent i journalistik, till höstens undersökning om hur svenska medier rapporterat från Ukraina.
Hur hanterar medier overifierad information? Vad innebär det att Sverige är en part i konflikten? Samspelet mellan traditionella och nya medier, både när det gäller källmaterial och som distributionsplattform.
I samtalet diskuteras bland annat:Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
Debatten om svenska mediers bevakning av EU är extra angelägen när Sverige under första halvåret 2023 planerar och leder arbetet i ministerrådet. Det pågår ett krig i Europa och klimatmålen är hotade.
Färre svenska korrespondenter i Bryssel – hur märks det? Vilka nyheter möter väljarna inför EU-valen? När blir EU en inrikespolitisk fråga?Välkommen till ett seminarium som debatterar vilken bild svenska medier ger av EU och unionens ökande inflytande över svensk inrikespolitik.
Medverkande:
Pia Bernhardson, utrikeschef SVT
Bengt Johansson, professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet
Annika Ström Melin, EU-kommentator och författare
Göran von Sydow, direktör vid Sieps, Svenska instiutet för europapolitiska studierModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
På Institutet för mediestudiers årsboksseminarium tar vi tempen på några centrala områden för den svenska journalistiken:
Hur många kommuner saknar en lokalredaktion? Ökar eller minskar ägarkoncentrationen i Mediesverige? Historisk återhämtning för reklamintäkterna till journalistik, men håller den i sig? Ett förändrat medielandskap, men vem betalar för journalistiken? Förslaget till nytt mediestöd, vad säger forskarna?Några av slutsatserna från årsboken
Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Samtidigt fortsätter ägarkoncentrationen öka och i nästan varannan kommun finns det nu bara ett mediehus representerat – och då är alla medieslag och små enmansredaktioner inräknade. Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser prognosen framåt dyster ut. Hos yngre konsumenter märks en betalningsvilja för journalistik på nätet.I panelen:
Jan Helin, mediedirektör SVT Carl-Johan Bergman, chef redaktionell verksamhet, Bonnier News Local Leo Wallentin, datajournalist på J++ och nyhetssajten Newsworthy Martin Ahlquist, redaktionschef och stf ansvarig utgivare SvD Olle Lidbom, medieanalytiker, kommunikationschef Norstedts Marie Nilsson, vd Mediavison -
Den 27 oktober presenterade Institutet för mediestudier rapporten Källkritik & krig – propaganda, desinformation och lögner, en granskning av svenska mediers krigsrapportering från Ukraina.
Några saker sticker ut:
• Det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen.
• Faktakollen överlåts till utländska nyhetsbyråer och medier.
• En helt övervägande del av krigsrapporteringen sker på distans.I panelen:
• Andreas Widholm, docent vid JMK, Stockholms universitet, samt Gunnar Nygren, professor emeritus, Södertörns högskola, ansvariga för studien.
• Nivette Dawod, reporter Aftonbladet.
• Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter SVT.Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Hur går återhämtningen för annonsförsäljningen i nyhetsmedierna efter pandemin? Vem är vinnare och förlorare? Och hur ser prognosen ut framöver?
Svaren finns i den senaste upplagan av reklamintäkterna hos svenska medier med nyhetsjournalistik. En årlig rapport som görs av IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Varmt välkommen!
Medverkande:
Madeleine Thor, vd IRM
Johan Taubert, vd Tidningsutgivarna
Anders Malmsten, journalist, författare och grundare av Dagens Medicin.Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Valrörelsen 2022 utspelar sig i skuggan av kriget i Ukraina, en skenande inflation och rekordmånga dödsskjutningar i Sverige. Men vilka frågor uppmärksammar medierna? Och tar väljarna del av samma information oavsett vilka medier de tar del av? Eller ökar klyftorna mellan vad medierna bevakar och de frågor som engagerar väljarna?
Välkommen till ett seminarium som debatterar vad, hur och vilka som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen.
Medverkande:
Marie Grusell, docent i politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet
Emanuel Karlsten, journalist
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Det finns massor av forskning om public service, både här i Sverige och internationellt. Frågan är hur den kunskap som forskningen genererar tas tillvara av politiker, debattörer och journalister? Välkommen till ett samtal mellan några av landets ledande medieforskare kring public service roll i en digital värld, publikens förtroende och konkurrensen gentemot andra mediebolag.
Under seminariet lanseras även Public service: En svensk kunskapsöversikt. Boken är utgiven av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Seminariet arrangeras av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet.
Medverkande:
Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet
Johannes Bjerling, redaktör Nordicom
Maria Norbäck, universitetslektor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Andreas Widholm, docent i journalistik, JMK, Stockholms universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Banden mellan elitidrotten, diktaturer och oligarker är allt annat än oproblematiska – framför allt i fotbollen. Kanske har sportjournalistiken allt för länge blundat för att det faktiskt spelar roll vilka länder som arrangerar de stora mästerskapen eller varifrån pengarna kommer som miljardärerna betalar med när de köper europeiska klubblag. Både mästerskap och fotbollslag kan användas för att rikta strålkastarljuset från totalitära regimer och smutsiga affärer.
En diskussion sportjournalistens ansvar för att utgångspunkt i idrotten även skildra och granska samhällets utveckling i ett ekonomiskt, politiskt och kulturellt perspektiv.
Jesper Enbom, forskare vid Umeå universitet
Johan Croneman, krönikör Dagens Nyheter
Olof Lundh, frilansjournalist TV4 m fl.
Johanna Frändén, Aftonbladet
Anna Setzman, pressansvarig RiksidrottsförbundetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
Kriget i Ukraina ställer svenska redaktioner inför helt nya utmaningar. Hur källkritisk kan reportern direkt i frontlinjen vara? Vad ska och får journalister göra? Vem går att lita på i flödet av mänskligt lidande, politisk retorik, desinformation och propaganda? Chefens svåra beslut i valet mellan rapportering och reportageteamets säkerhet?
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio.
Gunilla von Hall, reporter Svenska Dagbladet
Per Enerud, senior expert på Myndigheten för psykologiskt försvar och fd Moskvakorrespondent
Hans-Gunnar Axberger, professor
Emil Larsson, fotograf SVTModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
När fotbollens supportrar startar egna nyhetssajter, poddar och bloggar för att rapportera om matcherna, förlorar sportjournalisterna monopolet på bevakningen. Parallellt finns det sedan länge en tät dialog mellan supportergrupperna och sportredaktionerna. Det har till exempel påverkat bevakningen av vilka faror publiken utsätts för när bengaliska eldar tänds på läktarna.
Under det här seminariet diskuterar sportjournalister, forskare och polisen vad som händer den oberoende rapporteringen och granskningen när spelplanen för journalistiken ändras.
Erik Edoff, forskare vid Umeå universitet
Jesper Enbom, forskare vid Umeå universitet
Malena Johansson, journalist Dagens Nyheter
Joakim Magné, Sportchef Göteborgs-PostenModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
