Calcutta Podcasts
-
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är boksvaten I, landet är Indien och sagan är Frisören och Demonen, hittad av mig i Folktales fron India, sammanställd av A. K. Ramanujan och att sagan från början samlats in i Calcutta på Bengali.
Världsdel: Asien
Huvudstad: New Dehli
Befolkning: ca 1,4 miljarder (!)
-
2. När det här avsnittet släpps så befinner jag mig i Calcutta för att spela in podd, super spännande! I avsnittet pratar vi om vapenlagarna i USA, hur Sverige retat björnen och hur vi navigerar genom livet för att inte trampa någon på tårna.
-
Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVem bestämmer vad ett land ska heta?
Vad finns det för officiella regler kring länders namn?
Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?
Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?
Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?
Varför heter staden Bombay också Mumbai?
Hur har Calcutta blivit Kolkata?
Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.
-
William Makepeace Thackeray (1811–1863) var född i Calcutta, såg som pojke Napoleon på Sankta Helena och besökte som ung Goethe i Weimar. I stort sett hela hans författarskap tillkom under en knapp tioårsperiod från mitten av 1840-talet. I hans romaner utspelar sig fiktionen som regel mot en starkt framhävd historisk bakgrund.
Där tecknas människoöden invävda i och präglade av historiska omständigheter. De tre mest betydande romanerna är Barry Lyndon (1844, senare omarbetad), Fåfängans marknad (1847–1848) och Henry Esmond, Esquire (1852). Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och kännare av brittisk historia och kultur, samtalar med Peter Luthersson. -
om Keith Jarretts mest älskade pianoskiva och de minnen musiken väcker
Kölnkonserten är, med det asketiskt vita omslaget, som gjord för att ligga framme - och spelas. Den har hörts genom sommaröppna fönster, människor har spelat den vid möten och avsked, till och med när barn blivit till. En hörnsten i miljoner människors skivsamlingar.Ändå var det mycket nära att inspelningen aldrig ägt rum. Keith Jarrett var missnöjd med instrumentet. - Pianot på operan i Köln var en katastrof, säger Vera Brandes som arrangerade konserten. Hon berättar också flera tidigare okända detaljer om kvällen i Köln. Varför blev det trots allt en konsert och varför spelade Jarrett som han gjorde den januarikvällen 1975?Hör också om hur Kölnkonserten använts och spelats - från Sverige ända bort till Calcutta i Indien. -Skivan låg på när vi älskade med varandra, berättar Lasse som också tog med musiken till BB nio månader senare.Ett program av Anton Karis.
