Erdoan Podcasts
-
I helgen sa Turkiets president Erdoan att Finland kan få gå med i Nato UTAN Sverige - men hur mycket av det han säger är verkliga hot och hur mycket är politiskt spel? För att svara på det har vi med oss Turkietexperten och chef för Turkietstudier på Stockholms universitet Paul Levin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
-
Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.
I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.
Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?
– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.
– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.
För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?
– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.
En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?
– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.
Vad tänker du på då?
– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...
Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?
– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.
Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?
Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?
– Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?
– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.
Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?
– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.
Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Relationen mellan Sverige och Turkiet var redan ansträngd när en docka föreställande president Erdoan hissades upp i en stolpe utanför Stockholm stadshus i början av januari. Hör Ekots försvarsreporter Mats Eriksson om hur det går med Sveriges ansökan till försvarsalliansen Nato.
Med ljud från SVT Nyheter.
Medverkande: Mats Eriksson
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Producent: Susanna Hållbus
-
Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoğan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.
Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.
Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoğan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.
Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoğan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.
Hör varför Erdoğan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i Turkiet
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
-
Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoğan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoğan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoğan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoğan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
-
Om finansministerns time to shine- budgetpromenaden och allt som kan hända under den 400 m långa sträckan. Om Sveriges kanske minst rafflande tävling just nu - vem som ska bli ny partiledare för Centerpartiet. Om att Sverige togs emot med pompa och ståt men hur ska Sverige ta emot Erdoan för att han inte ska kunna säga nej till vår Natoansökan och om varför regeringen släpper nyheter på helger. I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in 11 november 2022.
-
Turkiets president kräver att Sverige agerar hårdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska väpnade YPG-milisen i Syrien som ”tvivelaktig” på grund av nära band till den terrorstämplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoğan försöker få världen att terrorklassa också YPG så har gruppen varit den starkaste väpnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-länders nära samarbete med kurdiska miliser i Syrien har länge varit ett rött skynke för Erdoğan och nu försöker han pressa både Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur långt Sverige är berett att gå för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien håller sen länge tusentals utländska IS-krigare och deras familjer inlåsta i fängelser och läger. Nu hotar kurdiska företrädare att inte längre hålla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoğans krav.
Erdoğan kräver att personer utlämnas från SverigeTurkiet har krävt att Sverige lämnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns många olika uppgifter om hur många det handlar om och om det ens är möjligt att utlämna dem. Vid en pressträff rättade Erdoğan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav på att 73 personer utlämnas. Den senaste tiden har kraven på utlämningar inte framförts lika tydligt från Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begärt att Sverige inte har några restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien år 2019 avslog Sverige ansökningar från företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frågan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svängt i frågan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har när det gäller att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.
Medverkande: Revend Shexo, reporter på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern
Introduktion: Johar Bendjelloul
Programledare och producent: Katja Magnusson
Tekniker: Jari Hänninen
-
Turkiets president kräver att Sverige agerar hårdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska väpnade YPG-milisen i Syrien som ”tvivelaktig” på grund av nära band till den terrorstämplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoğan försöker få världen att terrorklassa också YPG så har gruppen varit den starkaste väpnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-länders nära samarbete med kurdiska miliser i Syrien har länge varit ett rött skynke för Erdoğan och nu försöker han pressa både Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur långt Sverige är berett att gå för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien håller sen länge tusentals utländska IS-krigare och deras familjer inlåsta i fängelser och läger. Nu hotar kurdiska företrädare att inte längre hålla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoğans krav.Erdoğan kräver att personer utlämnas från SverigeTurkiet har krävt att Sverige lämnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns många olika uppgifter om hur många det handlar om och om det ens är möjligt att utlämna dem. Vid en pressträff rättade Erdoğan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav på att 73 personer utlämnas. Den senaste tiden har kraven på utlämningar inte framförts lika tydligt från Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begärt att Sverige inte har några restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien år 2019 avslog Sverige ansökningar från företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frågan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svängt i frågan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har när det gäller att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.Medverkande: Revend Shexo, reporter på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternIntroduktion: Johar BendjelloulProgramledare och producent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen
-
Natoanslutning och Ukraina är fortsatt de viktigaste frågorna i svensk utrikespolitik. Men den nya utrikesministern vill också fokusera mer på Norden, Baltikum och EU kanske på bekostnad av FN.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den moderate utrikesministern Tobias Billström, som tidigare var migrationsminister i alliansregeringen, säger att han just nu rekalibrerar utrikesförvaltningen. Inför statsminister Ulf Kristerssons möte med Turkiets president Erdoğan på tisdag tar Tobias Billström avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD. De har länge varit NATO:s och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien. Sverige har tidigare stött YPG och PYD men den nya regeringen har en annan syn på de båda kurdiska organisationerna, som Turkiet betraktar som terrorister.
"Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, säger Tobias Billström. Är då det överordnade värdet Sveriges relation till Turkiet just nu? "Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato och vikten av att vi når framgångar i de förhandlingar som pågår mellan Turkiet å ena sidan och Sverige och Finland å den andra och det är viktigt att vi har ett gott förhållande i de här delarna", säger Tobias Billström.
Mer fokus på närområdet i nya regeringens utrikespolitikUkraina och svensk Nato-anslutning ligger kvar som de viktigaste prioriteringarna i svensk utrikespolitik. Men jämfört med den förra regeringen vill den nya regeringen lägga en större tyngdpunkt på samarbetet inom Norden och Baltikum och EU. Man måste prioritera och det går inte att vara närvarande överallt, säger Billström. Betyder det då att regeringen kommer att lägga mindre kraft på FN-systemet? "När det gäller hur vi organiserar oss för att ta hand om FN-frågorna kan jag inte utesluta att det blir förändringar, men det arbetet pågår just nu", säger Tobias Billström.
Gäst: Tobias Billström (M), utrikesminister
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Lotta Linde Rahr -
Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan – Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoğan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoğan beskriver som ”terrorister”. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoğan?
Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoğanEfter att SVT i satirprogrammet ”Svenska nyheter” gjort inslaget ”Vetoturken” där Erdoğan bland annat kallas för ”dåre”, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit ”förolämpande uttalanden” om Erdoğan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.
Erdoğans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoğan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoğan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoğan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoğans höga spel.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalist
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Elvira Björnfot
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan – Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoğan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoğan beskriver som ”terrorister”. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoğan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoğanEfter att SVT i satirprogrammet ”Svenska nyheter” gjort inslaget ”Vetoturken” där Erdoğan bland annat kallas för ”dåre”, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit ”förolämpande uttalanden” om Erdoğan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoğans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoğan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoğan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoğan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoğans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SVT har återigen väckt ont blod i Turkiet, efter att satirprogrammet Svenska Nyheter hånat president Erdoğan under vinjetten "Kurdiska Nyheter". Den här gången har den turkiska statsmedian dessutom lyckats dra in demonstrationer för kvinnors rättigheter i Iran i Natokäbblet.
Sen pratar vi om nylanseringen av Paradise Hotel, som kritiska fans kallar för "Borås Hotel" och "PK Hotel" på sociala medier. Nu kritiseras även programmets nya "supersamtycke" av straffrättsexperten Dennis Martinsson, som menar att produktionen har en skev syn på samtycke.
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.
Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoğan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper.
Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens ”svarta får” eller ”problembarn”.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TT
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tobias Carlsson
-
Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoğan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper. Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens ”svarta får” eller ”problembarn”.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson
-
President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Recep Tayyip Erdoğan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan ”simit” på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till ”Recep Tayyip Erdoğan stadium”.
Erdoğans politiska karriärErdoğan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoğan var 2001 en av grundarna av det konservativa ”Rättvise och utvecklingspartiet- AKP”. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoğan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoğan Turkiets förste folkvalde president.
Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoğans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoğan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska ”Gulenrörelsen” fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.
Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar Bendjelloul
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare Turkietkorrespondent
Producent: Katja Magnusson
Teknik: Hanna Melander
Musik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain
- Mehr anzeigen
