Göteborgs universitet Podcasts
-
Världsläget har sällan varit mer komplext än just nu. Stora faktorer har kommit påverka fraktläget. Det hela började med en pandemi som vände upp och ned på logistikbranschen och knappt hade man pustat ut innan vi drabbades av krig, inflation, höga räntor, fulla lager och regionalisering, allt på samma gång!
Mitt i detta stormiga har rederier, speditörer, varuägare och samlastare flutit runt utan att riktigt veta vart man är på väg. Detta ackompanjerat av fraktpriser i fritt fall och kostnader som tenderar att gå åt andra hållet. Framtiden kan upplevas osäker och hur ställer man om?
För att söka klarhet har Containers & Entertainers tagit hjälp av en riktig expert, nämligen ingen mindre än Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Vad är orsaken till den här röran och hur skall man navigera framgent? Hur skall de gå för varuägarna som har bundit sitt kapital i fulla lager? Tillsammans diskuterar vi också ”bullwhipeffekten” - hur man kan likna slimmade logistikkedjor med brobyggeri och vilka som kan komma att bli vinnare på lång sikt.
Peter tycker att media är orsak till inflationen, även om det höga paprikapriset inte drabbar en notorisk ostkakeätare. Linus kommer med en rekommendation som både minskar varuägarnas överlager och skänker gemensam glädje i familjen. Och för en gångs skull får han oväntat stöd i sin notoriska vana att alltid komma sent, eller som Linus själv uttrycker det; ”Just In Time”.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Motivation är en kraftfull positiv drivkraft när den riktas rätt. Så hur stärker vi den på jobbet?
Att vara motiverad och ha ett eget driv inför uppgifter i vardagen hjälper oss och får oss att må bra. Men motivation är inte en egenskap. Det är inte så att vissa är motiverade medan andra är det. Möjligheten att vara motiverad finns inom oss alla.
Hur stärker man motivationen?
Vi ställde frågan hur man kan stärka sin egen och andras motivation till Magnus Lindwall, professor i psykologi på Göteborgs universitet. Han är särskilt inriktad på hälsopsykologi och där ingår också att studera mekanismerna bakom motivation, det som driver oss att vilja utföra aktiviteter och beteenden.
Självbestämmandeteorin (SDT)
Magnus har framförallt forskat på det som kallas självbestämmandeteorin, på engelska Self Determination Theory (SDT). Teorin utvecklades av psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan och finns beskriven i populärformat i boken Why we do what we do – understanding self-motivation. Tillsammans med Olof Röhlander har Magnus Lindwall nyligen gett ut den svenska boken Motivationsrevolutionen – från temporär tändning till livslång låga.
Motivation kommer inifrån
Enligt självbestämmandeteorin är inte motivation något vissa människor har mer av och andra mindre av. Det är inte heller något en person kan ge en annan. Det är något som finns inneboende i en person och det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet.
Inre behov – inte morot och piska
Många tror att människors motivation och beteenden styrs av morötter och piskor, alltså belöningar som lockar oss eller hot som väcker vår motvilja. Men enligt självbestämmandeteorin är det tre grundläggande behov som styr oss:
att få känna sig kompetentatt ha någon form av självbestämmandeatt känna tillhörighetDet som är viktigt att tänka på är att yttre belöning kan kväva den inre motivationen. Det är inte alltid bra att ösa på med bonusar, löneökningar och höga mål – det kan faktiskt göra att den inre drivkraften minskar.
Relationer och dialog är nyckeln
Vad ska man göra då? Jo inventera behovstillfredsställelsen hos sina medarbetare. Vad innebär det för var och en att känna samhörighet, kompetens och självbestämmande? Det kräver att man odlar relationerna på jobbet och har en pågående dialog. Ledarens roll är inte att bara släppa taget. Självbestämmandet behöver visserligen bygga på viss frivillighet men det kräver också ramar. För att vi ska känna oss kompetenta behövs en struktur som kan stötta oss i jobbet. Och ska vi känna tillhörighet behövs det någon som lyssnar och visa genuint intresse för det vi gör om dagarna.
Balans mellan kontroll och stöd
Vi ogillar att känna oss kontrollerade men chefer har förstås ett behov av att följa upp medarbetares arbete. Att bara ge oändliga valmöjligheter och ingen struktur leder bara till kaos. Vi behöver hitta rätt balans mellan kontroll och stöd. Och för att motivationen ska hålla i längden behöver vi tänka att arbetet är ett Vasalopp snarare än ett sprintlopp där det ideligen ska släckas bränder.
Vår samarbetspartner motivation.se har veckans ämne redan i sitt namn. Självklart har de en massa att läsa om just motivation. Vi har valt ut en artikel som heter Motivationskoden där en av våra tidigare gäster Frida Spikdotter intervjuar författaren Tommy Lundberg om ledarskapets roll för motivation.
Fotograf: Niklas Palmklint för bokförlaget Forum
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Debatten om svenska mediers bevakning av EU är extra angelägen när Sverige under första halvåret 2023 planerar och leder arbetet i ministerrådet. Det pågår ett krig i Europa och klimatmålen är hotade.
Färre svenska korrespondenter i Bryssel – hur märks det? Vilka nyheter möter väljarna inför EU-valen? När blir EU en inrikespolitisk fråga?Välkommen till ett seminarium som debatterar vilken bild svenska medier ger av EU och unionens ökande inflytande över svensk inrikespolitik.
Medverkande:
Pia Bernhardson, utrikeschef SVT
Bengt Johansson, professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet
Annika Ström Melin, EU-kommentator och författare
Göran von Sydow, direktör vid Sieps, Svenska instiutet för europapolitiska studierModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
Valrörelsen 2022 utspelar sig i skuggan av kriget i Ukraina, en skenande inflation och rekordmånga dödsskjutningar i Sverige. Men vilka frågor uppmärksammar medierna? Och tar väljarna del av samma information oavsett vilka medier de tar del av? Eller ökar klyftorna mellan vad medierna bevakar och de frågor som engagerar väljarna?
Välkommen till ett seminarium som debatterar vad, hur och vilka som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen.
Medverkande:
Marie Grusell, docent i politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet
Emanuel Karlsten, journalist
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Det finns massor av forskning om public service, både här i Sverige och internationellt. Frågan är hur den kunskap som forskningen genererar tas tillvara av politiker, debattörer och journalister? Välkommen till ett samtal mellan några av landets ledande medieforskare kring public service roll i en digital värld, publikens förtroende och konkurrensen gentemot andra mediebolag.
Under seminariet lanseras även Public service: En svensk kunskapsöversikt. Boken är utgiven av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Seminariet arrangeras av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet.
Medverkande:
Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet
Johannes Bjerling, redaktör Nordicom
Maria Norbäck, universitetslektor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Andreas Widholm, docent i journalistik, JMK, Stockholms universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.
Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.
Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.
Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.
Reporter: Therese Uddenfeldt
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
I hela sitt liv har Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, varit djupt engagerad för kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans med andra kollegor etablerar hon nu den första barnmorskeutbildningen på universitetsnivå vid Université Evangélique en Afrique, i Bukavu. Det faktum att hon och hennes make Urban de senaste 40 åren haft Kongo som sitt andra hemland är en förutsättning för hennes arbete med utbildningen.
-
I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.
De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Riskerna för ett våldsamt kuppförsök i Brasilien, likt det vi såg i USA för två år sedan, har varit överhängande och uppmärksammade sedan Jair Bolsonaro förlorade makten i höstens val.
I slutet av oktober varnade till exempel forskaren Yuko Sato vid Göteborgs universitet i Expo för risken för ett brasilianskt 6 januari om den då sittande presidenten skulle förlora.
Så i söndags, drygt en vecka efter att vänsterkandidaten Lula Da Silva svurits in som Brasiliens nya president, intog bolsonaroanhängare Kongressen, Högsta domstolen och presidentbyggnaden i huvudstaden Brasilia.
Under flera år har vi sett ytterhögerns partier och idéer vinna mark internationellt – är det här vad som sker när de backar? Är det ytterhögern som kommer ut som politikens sämsta förlorare?
Hur kunde detta ske i Brasilien trots att så många varnat för exakt den här utvecklingen?
Programledare: Anna Fröjd
Gäst i studion: Daniel Poohl, VD på Expo
Ansvarig utgivare: Daniel Poohl
---
Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare!
Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.
-
I två specialavsnitt gästar John Dohlsten podden. John är doktor inom idrottsvetenskap och har många års erfarenhet inom tränarutveckling, ledarskap och föreningsidrott. Sin egen idrottsbakgrund ligger främst inom fotbollen, men han har forskat både inom lag och individuell idrott. Johns avhandling, som publicerades 2020, handlar om hållbar elitidrott och elittränares utveckling. John är idag programansvarig på Göteborgs universitet och undervisar i Sports Coaching programmet och Specialidrottslärarprogrammet. Han driver dessutom podden "En podd för tränare".
I det här andra avsnittet pratar vi om selektering.
- vad skiljer selektering från identifiering och nivåanpassning?
- vad finns det för positiva samt negativa aspekter med nivåanpassning?
- kan man se vem som har störst chans att nå längst inom sin idrott?
- relative age effect
- toppning inom serielag
- varför vi behöver satsa mycket på våra ledare
Stötta gärna podden, det betyder mycket för dess framtida existens! https://www.patreon.com/linuspabaslinjen/membership -
Många högskolepoäng verkar vara en viktig faktor när det gäller att slippa drabbas av demens. Dessutom pratar vi om självhushållning, och om en norrbottnisk by som fått lösa allting på egen hand.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dagens program ska vi prata om självhushållning. Extra viktigt i dessa tider kanske, att kunna göra mer själv i sitt hushåll och på så vis spara pengar. Men också leva hälsosammare och med högre livskvalitet. Vi pratar med Anders Rydell, en av författarna till boken "Modern självhushållning".
Vi storstadsbor tar ju många delar av samhällsservicen för givet. Vi litar på att vägarna ligger där de ska, och att det finns mat i butikerna. Men det finns många platser där det här inte är en självklarhet. Vi ringer upp Erik Lindberg i byn Vitvattnet, norr om Kalix, och får senaste nytt från byn som själva driver matbutik, hemtjänst, taxiservice och värmeverk.
Dessutom ska det handla om demens. En stor undersökning visar att sannolikheten för en i övrigt frisk 85-åring att drabbas av demens är hälften så stor som på åttiotalet. En av anledningarna är att dagens äldre har högre utbildning och därmed mer effektivt arbetande hjärnor. Vi pratar med Hanna Wetterberg, doktorand vid Göteborgs universitet.
Programledare: Karsten Thurfjell
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
I årets första avsnitt så har jag med mig Kristian Skarphagen som är fystränare för elitidrottare för ett gäng NHL och hockey-stjärnor som John Klingberg, Carl Klingberg och Erik Brännström, samt den svenska basketstjärnan Jonas Jerebko.
Kristian påbörjade sin karriär genom att plugga teori på Göteborgs universitet och gick parallellt en praktisk fystränarutbildning på STAC. Han har jobbat som fystränare i flera hockeylag över hela världen, från Frölunda HC där han startade coach-karriären, till Chicago Blackhawks i Nordamerikanska NHL samt Spartak Moskva och Dinamo Minsk i ryska KHL. Idag hjälper han företag med ledarskap, teamutveckling och att utveckla medarbetare.
Det han lär ut är bevisat framgångsrika och konkreta principer också verktyg från sina erfarenheter i internationell elitidrott, och hur företag kan öka sina intäkter och minska sina kostnader med hjälp av dessa verktyg.
I det här avsnittet pratar vi om:
Hur Kristian blev fystränare och började träna elitidrottare Hur Kristian jobbar med elitidrottare för att de ska prestera Du får höra hur Kristian tänker kring återhämtning och stress Vilka erfarenheter han tar med sig från idrotten till företagsvärlden Hur man kan jobba med sitt mindset för att må bättre och få resultat Kristian berättar hur han hjälper företag med teameutveckling och ledarskap@Kristianskarphagen
www.kristianskarphagen.com
-
Sverige anses generellt vara ett jämställt land, men hur ser unga män idag på kvinnors lika rättigheter? Gefjon Off är doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hon säger att unga män idag är mer kritiska till jämställdhet än äldre. I en stor studie som hon gjort tillsammans med Nicholas Charron och Amy Alexander har de funnit att yngre män, speciellt de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, känner av konkurrensen från kvinnor. Detta leder till att de känner sig hotade av ökade rättigheter för kvinnor. Lyssna för att höra mer.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe -
Sverige anses generellt vara ett jämställt land, men hur ser unga män idag på kvinnors lika rättigheter? Gefjon Off är doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hon säger att unga män idag är mer kritiska till jämställdhet än äldre. I en stor studie som hon gjort tillsammans med Nicholas Charron och Amy Alexander har de funnit att yngre män, speciellt de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, känner av konkurrensen från kvinnor. Detta leder till att de känner sig hotade av ökade rättigheter för kvinnor. Lyssna för att höra mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe
-
I två specialavsnitt gästar John Dohlsten podden. John är doktor inom idrottsvetenskap och har många års erfarenhet inom tränarutveckling, ledarskap och föreningsidrott. Sin egen idrottsbakgrund ligger främst inom fotbollen, men han har forskat både inom lag och individuell idrott. Johns avhandling, som publicerades 2020, handlar om hållbar elitidrott och elittränares utveckling.
John är idag programansvarig på Göteborgs universitet och undervisar i Sports Coaching programmet och Specialidrottslärarprogrammet. Han är dessutom med och driver podden "En podd för tränare".
I det här första avsnittet pratar vi om tidig specialisering:
- vad innebär tidig specialisering?
- är allsidig träning viktigt i tidiga åldrar?
- hur är en förälder stöttande på bästa sätt?
- positiva och negativa sidor av att tidigt välja en förstaidrott
- hur skiljer det sig mellan idrotter?
I nästa avsnitt avhandlar vi selektering ihop med John Dohlsten. - Mehr anzeigen
