Atlantic Council Podcasts
-
Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.
Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning. Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.
Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.
En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.
Ett sådant undantag har två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.
Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.
Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.
Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.
Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.
Medverkande:
Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.
Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.
Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.
Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Reporter: Per Vallgårda
Ljud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten
-
Dessutom i Godmorgon, världen! om mammor som nattvandrar, konkurrensen om personalen i norr, veckans Panel, krönika om Lars Vilks av Nina Solomin och kåseri av Helena von Zweigbergk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför hotar Putin med kärnvapen?
Den senaste veckan har Rysslands president Putin varnar för att man kan komma att använda kärnvapen om landets "territoriella integritet" hotas. Här om dagen höjde USA:s president Joe Biden tonläget och varnade för att världen kan stå inför Armageddon - alltså den sista striden mellan Det Onda och Det Goda.
Har vi närmat oss gränsen för en konfrontation mellan stormakterna?
Samtal med överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Anna Wieslander från den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Därför behöver Ryssland mobiliseraDrygt 200 000 ryssar har mobiliserats de senaste två veckorna, enligt bedömningar. Samtidigt uppskattas lika många valt att lämna landet, för att undvika att skickas till fronten i Rysslands anfallskrig i Ukraina.
Förmågan att mobilisera en stor armé har genom historien varit en av Rysslands styrkor när landet befunnit sig i krig. Så vilken betydelse har det idag, och hur väl kommer den ryska statsledningen att lyckas? Reportage av Nina Benner.
Skolan och vården utarmas när nya industrier växer framDet har varit stort fokus på att locka personal till de stora industrisatsningarna i norra Sverige. I Norrbotten och Västerbotten ska det bland annat byggas stålverk i Boden, järnsvampsfabrik i Gällivare och i Skellefteå - batterifabriken Northvolt, som har anställt 1300 personer hittills. Vid årsskiftet vill de vara 1500.
Men suget efter personal till industrin, riskerar att hota samhällsviktiga funktioner, som vården och skolan. Även vårdbiträden går till bättre betalda jobb i industrin. Reportage av Erica Sundén.
Timme 1:Kärnvapenhot från Ryssland – USA talar om Armageddon. Samtal med Joakim Paasikivi överstelöjtnant på Försvarshögskolan, Anna Wieslander från amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Den ryske soldaten och landets mobilisering genom tiderna. Reportage av Nina Benner.
Nobelpriset i medicin till Svante Pääbo inspirerar barn och forskare. Reportage av Martin Hult.
Storbritanniens nya premiärminister Liz Truss har haft en tuff start och fick ros och ris på Tories partikonferens. Reportage av Stephanie Zakrisson.
Krönika om Lars Vilks, ett år sen han dog i en trafikolycka. Vilks gestaltar en av vår tids stora konflikter, menar krönikören Nina Solomin.
Veckans panel:
Kajsa Kettil Borås Tidning
Daniel Swedin, Arbetet
Martin Thunberg, BarometernTimme 2:
Kampen om personalen i norra Sverige. Även vårdbiträden går till bättre betalda jobb i industrin. Reportage av Erica Sundén.
Satir med Public Service med Mattias Konnebäck och Erik Blix och imitatörerna Rakel Mohlin och Göran Gabrielsson.
I dagarna har det gått ett år sedan artisten Einár mördades i Hammarby sjöstad i Stockholm. Det ledde till att engagemanget för att nattvandra ökade bland föräldrar. Reportage av Lotta Myhrén.
Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach om varför det kärvar mellan SD och L i regeringsförhandlingarna.
På Museum of Arts and Design i New York pågår utställningen Queer Maximalism, med kostymer skapade av designern, performanceartisten och musikern Machine Dazzle, eller Matthew Flowers. Reportage av Roger Wilson.
Kåseri om minnet av barndomens somrar i Benidorm av Helena von Zweigbergk.
Programledare Sara Stenholm
Producent Margareta Svensson
Tekniker Tim Kellerman -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stenig väg kvar in i NatoNato-ansökan är påskriven, medlemskapskontraktet likaså, men än återstår godkännandet som alla Nato-medlemmar måste ge. Vad kan nu gå fel på den vägen? Hur kommer Turkiet att bete sig? Vad har USA lovat? Anna Wieslander, Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic council, och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, reder ut.
Vigselförrättare saknasGiftassugen i sommar? Det kan bli svårt, eftersom det bara finns hälften så många vigselförrättare som behovet. Hur hanterar kommunerna detta och hur bra fungerar egentligen myndighetsutövningen i Sverige?
Hela programmet i överblick
Timme ett:
Partiledarutfrågning i Almedalen med Magdalena Andersson, S; utfrågare Mikael Sjödell
Vigselförrättare saknas i bröllopsboomen
Bataclanrättegången
Krönika Göran Rosenberg
Panelen
Timme två
Nato-ansökan inte i hamn än
Satir med Utkantssverige
Husbåtarna i Kairo ska rivas
Läget i Ukraina - samtal med korrespondent på plats
Hemlöshetsentreprenörer i San Francisco
Kåseri Pamela Jaskoviak
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Yasmine El Rafie
Tekniker: Martin Seipel -
Anna Wieslander är nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council och försvars- och säkerhetsexpert. Hon har i många år jobbar med frågor om NATO, säkerhetsläget runt Östersjön och Transatlantiska länken. Högaktuella ämnen i och med NATO-debatten i Sveriges och Rysslands krig i Ukraina.
-
Från att vara ett näst intill otänkbart alternativ för många så har nu frågan om svenskt medlemskap i Nato flyttats högt upp på agendan. Men vad skulle det innebära för Sverige att bli medlem i Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Invasionen av Ukraina har ökat svenskarnas vilja att gå med i Nato och regeringen arbetar i snabb takt. Om bara ett par veckor ska en säkerhetspolitisk rapport presenteras, inför ett eventuellt medlemskap. Men hur uppkom Nato och hur blir man medlem? I P4 Världen håller vi en snabbkurs med tema Nato.
Det skulle ett svenskt medlemskap innebäraSverige skulle få tillgång till Natos kärnvapenparaply och planering, men det här med artikel 5 som innebär hjälp från andra länder om man angrips är kanske inte fullt så bombsäker som det ibland kan låta.
Ekots utrikesreporter David Carlqvist reder ut begreppen. Anna Wieslander, nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council ger oss den historiska bilden av försvarsalliansen Nato och förklarar om det finns några hinder för ett svenskt medlemskap. Hör korrespondent Carina Holmberg om den finska processen kring ett medlemskap, och hur Natomedlemmen och grannen Norge ser på ett svenskt medlemskap. Vi hör även Ekots Mats Eriksson, om den svenska ändringen av kurs i Natofrågan.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Ludvig Widman
-
Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.
Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.
Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.
USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.
De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.
Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.
Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.
Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.
Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.
Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.
Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
USA:s president Joe Biden säger att Putin gör sig skyldig till folkmord i Ukraina. Vi djupdyker också i USA, Nato och militäralliansens historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Biden anklagar Putin för folkmordI ett tal i delstaten Iowa gick USA:s president till hård attack mot Rysslands ledare Vladimir Putin och anklagade honom för folkmord i Ukraina. Vad innebär begreppet, och vad får det för konsekvenser för Ryssland?
USA speciella roll i NatoInför ett eventuellt Nato-medlemskap för Sverige och Finland tittar vi närmare på den så kallade Atlantpakten. Varför grundandes Nato? Vilken roll har USA? Och vad händer med Nato om Trump blir president igen?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, San Francisco-korrespondent och Anna Wieslander, Nordeuropachef vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joachim Persson
-
Skandalen kring familjen Biden-familjens kopplingar till Ukraina började 2014, när dåvarande vicepresidenten Joe Bidens son Hunter tog på sig ett välbetalt no-show-jobb för det ukrainska energibolaget Burisma, enligt uppgift i utbyte mot tillgång till sin mäktige far. Donald Trumps försök att undersöka saken utlöste en riksrättsundersökning mot honom 2019.
En tjänsteman från utrikesdepartementet uttryckte privat oro för sina kollegor under Obama-administrationens sista dagar att Hunter Bidens jobb med Burisma undergrävde Washingtons anti-korruptionsinitiativ i Ukraina, har ett hemligt e-postmeddelande som erhållits av Just the News avslöjat.
E- postmeddelandet på två sidor , markerat som "konfidentiellt" av dåvarande ambassadören Marie Yovanovitch och skickat ut av den tidigare amerikanska ambassadens tjänsteman George Kent den 22 november 2016, gömdes enligt uppgift undan av utrikesdepartementet. Det offentliggjordes inte under kampanjen för att ställa Trump inför riksrätt och undanhölls bland flera begäranden från Freedom of Information Act om korrespondens med anknytning till Biden-familjens affärsförbindelser i Ukraina innan de slutligen släpptes.
I e-postmeddelandet, adresserat till högt uppsatta tjänstemän från utrikesdepartementet i Washington, beskriver Kent transplantatfallet mot Mykola Zlochevsky, den ukrainske oligarken och före detta naturresursministern som grundade Burisma Holdings, företaget som betalade Hunter Biden 1 miljon dollar per år för en no-show jobb i bolagets styrelse.
Ukrainska myndigheter inledde först en utredning av Burisma 2012, där företaget anklagades för penningtvätt, skatteflykt och korruption, och Zlochevsky anklagades för att ha försökt muta sig ur problem.
"Den verkliga frågan för mig var att någon i Washington behövde engagera VP Biden tyst och säga att hans son Hunters närvaro i Burisma-styrelsen underskred anti-korruptionsbudskapet VP och vi gick framåt i Ukraina, eftersom ukrainare hörde ett meddelande från oss och såg sedan ett annat beteende, med familjeföreningen med en känd korrupt figur vars företag var känt för att inte följa reglerna i olje-/gassektorn”, skrev Kent.
"Jag sa till Dan att jag gärna skulle dela allt detta med Sally om hon skulle ringa mig. Dan sa att han förstod att Sally gjorde due diligence i exakt den här frågan, för att tala om för Hunter. Jag har aldrig hört något från Sally”, tillade Kent och syftade på seniora tjänstemän från Obama-eran Sally Painter och Dan Fried.
Kent fortsatte med att minnas att Painter ringde honom hösten 2016 och sa att hon "hänvisade till Zlochevsky med hans förnamn ... vilket gjorde det klart att förhållandet var mer än ett förbigående." Dagar senare, minns Kent, fick han reda på att USAID hade grönlyst en ny offentlig-privat sponsring med Burisma relaterat till "ett sammanhang för journalistisk integritet i energisektorn."
Ett andra e-postmeddelande , också daterat 22 november 2016 och skickat till tjänstemannen Jorgan K Andrews från utrikesdepartementet och CCed till Kent, uppmanade till försiktighet från Atlantic Council (en kraftfull Washington-baserad tankesmedja) angående Zlochevsky mitt i oligarkens rapporterade försök att rehabilitera hans namn.
"Zlochevsky är efterlyst i Ukraina för brott relaterade till korruption, men fallet mot honom har kantats av ännu mer korruption: ukrainska tjänstemän fryste kontroversiellt 23 miljoner dollar på ett bankkonto i London, och det försvinner in i offshore-systemet... Trots hans förstörda namn i Ukraina, Zlochevsky kämpar aktivt för offentlig rehabilitering, särskilt med oss”, indikerade mejlet, skrivet av en icke namngiven tjänsteman.
Hunter Biden anställdes för att sitta i Burismas styrelse våren 2014 och stannade kvar i företaget till april 2019.
År 2015 intensifierade riksåklagaren Viktor Shokin utredningen mot företaget, då dåvarande vicepresidenten Joe Biden reste till Kiev i slutet av 2015 för att varna honom att om Shokin inte fick sparken omedelbart, skulle Washington frysa 1 miljard dollar i lånegarantier. Senare, på ett Council on Foreign Relations-forum 2018, skröt Biden öppet om att hans personliga ingripande gjorde att den ukrainska åklagaren fick sparken.
Jag hade fått ett åtagande från Ukrainas dåvarande president Porosjenko - att de skulle vidta åtgärder mot den statliga åklagaren. Och det gjorde de inte- Jag sa att jag säger att du inte får en miljard dollar. Jag sa att du inte får miljarden och jag kommer att åka härifrån och jag tror att det var sex timmar – jag tittade [på klockan] och sa att jag åker om sex timmar. Om åklagaren inte får sparken får du inte pengarna. Tja son till ab*tch! Han fick sparken och de satte in någon som var solid vid den tiden, skröt Biden. Efter Shokins uppsägning lades utredningen om Burisma ned.
2020 läckte påstådda ljudinspelningar av Biden och tidigare USA:s utrikesminister John Kerry som pressade Poroshenko att sparka Shokin på nätet .
#CarlNorberg #DeFria #Realnews -
Skandalen kring familjen Biden-familjens kopplingar till Ukraina började 2014, när dåvarande vicepresidenten Joe Bidens son Hunter tog på sig ett välbetalt no-show-jobb för det ukrainska energibolaget Burisma, enligt uppgift i utbyte mot tillgång till sin mäktige far. Donald Trumps försök att undersöka saken utlöste en riksrättsundersökning mot honom 2019. En tjänsteman från utrikesdepartementet uttryckte privat oro för sina kollegor under Obama-administrationens sista dagar att Hunter Bidens jobb med Burisma undergrävde Washingtons anti-korruptionsinitiativ i Ukraina, har ett hemligt e-postmeddelande som erhållits av Just the News avslöjat. E- postmeddelandet på två sidor , markerat som "konfidentiellt" av dåvarande ambassadören Marie Yovanovitch och skickat ut av den tidigare amerikanska ambassadens tjänsteman George Kent den 22 november 2016, gömdes enligt uppgift undan av utrikesdepartementet. Det offentliggjordes inte under kampanjen för att ställa Trump inför riksrätt och undanhölls bland flera begäranden från Freedom of Information Act om korrespondens med anknytning till Biden-familjens affärsförbindelser i Ukraina innan de slutligen släpptes. I e-postmeddelandet, adresserat till högt uppsatta tjänstemän från utrikesdepartementet i Washington, beskriver Kent transplantatfallet mot Mykola Zlochevsky, den ukrainske oligarken och före detta naturresursministern som grundade Burisma Holdings, företaget som betalade Hunter Biden 1 miljon dollar per år för en no-show jobb i bolagets styrelse. Ukrainska myndigheter inledde först en utredning av Burisma 2012, där företaget anklagades för penningtvätt, skatteflykt och korruption, och Zlochevsky anklagades för att ha försökt muta sig ur problem. "Den verkliga frågan för mig var att någon i Washington behövde engagera VP Biden tyst och säga att hans son Hunters närvaro i Burisma-styrelsen underskred anti-korruptionsbudskapet VP och vi gick framåt i Ukraina, eftersom ukrainare hörde ett meddelande från oss och såg sedan ett annat beteende, med familjeföreningen med en känd korrupt figur vars företag var känt för att inte följa reglerna i olje-/gassektorn”, skrev Kent. "Jag sa till Dan att jag gärna skulle dela allt detta med Sally om hon skulle ringa mig. Dan sa att han förstod att Sally gjorde due diligence i exakt den här frågan, för att tala om för Hunter. Jag har aldrig hört något från Sally”, tillade Kent och syftade på seniora tjänstemän från Obama-eran Sally Painter och Dan Fried. Kent fortsatte med att minnas att Painter ringde honom hösten 2016 och sa att hon "hänvisade till Zlochevsky med hans förnamn ... vilket gjorde det klart att förhållandet var mer än ett förbigående." Dagar senare, minns Kent, fick han reda på att USAID hade grönlyst en ny offentlig-privat sponsring med Burisma relaterat till "ett sammanhang för journalistisk integritet i energisektorn." Ett andra e-postmeddelande , också daterat 22 november 2016 och skickat till tjänstemannen Jorgan K Andrews från utrikesdepartementet och CCed till Kent, uppmanade till försiktighet från Atlantic Council (en kraftfull Washington-baserad tankesmedja) angående Zlochevsky mitt i oligarkens rapporterade försök att rehabilitera hans namn. "Zlochevsky är efterlyst i Ukraina för brott relaterade till korruption, men fallet mot honom har kantats av ännu mer korruption: ukrainska tjänstemän fryste kontroversiellt 23 miljoner dollar på ett bankkonto i London, och det försvinner in i offshore-systemet... Trots hans förstörda namn i Ukraina, Zlochevsky kämpar aktivt för offentlig rehabilitering, särskilt med oss”, indikerade mejlet, skrivet av en icke namngiven tjänsteman. Hunter Biden anställdes för att sitta i Burismas styrelse våren 2014 och stannade kvar i företaget till april 2019. År 2015 intensifierade riksåklagaren Viktor Shokin utredningen mot företaget, då dåvarande vicepresidenten Joe Biden reste till Kiev i slutet av 2015 för att varna honom att om Shokin inte fick sparken omedelbart, skulle Washington frysa 1 miljard dollar i lånegarantier. Senare, på ett Council on Foreign Relations-forum 2018, skröt Biden öppet om att hans personliga ingripande gjorde att den ukrainska åklagaren fick sparken. Jag hade fått ett åtagande från Ukrainas dåvarande president Porosjenko - att de skulle vidta åtgärder mot den statliga åklagaren. Och det gjorde de inte- Jag sa att jag säger att du inte får en miljard dollar. Jag sa att du inte får miljarden och jag kommer att åka härifrån och jag tror att det var sex timmar – jag tittade [på klockan] och sa att jag åker om sex timmar. Om åklagaren inte får sparken får du inte pengarna. Tja son till ab*tch! Han fick sparken och de satte in någon som var solid vid den tiden, skröt Biden. Efter Shokins uppsägning lades utredningen om Burisma ned. 2020 läckte påstådda ljudinspelningar av Biden och tidigare USA:s utrikesminister John Kerry som pressade Poroshenko att sparka Shokin på nätet . #CarlNorberg #DeFria #Realnews
-
Vilka psykologiska mekanismer får de med pengar att ta risken att åka fast för småstöld? Och hur gick det till när Putin övervägde om Ryssland skulle gå med i Nato? Varför blev det inte så? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Monica Saarinen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför är inte Ryssland med i Nato?I början av 2000-talet övervägde Vladimir Putin om Ryssland skulle bli en del av Europa och medlem i Nato. Missade väst och Ryssland chansen att förbättra relationerna? Vi blickar tillbaka på NATO:s relation till Ryssland och Sovjetunion genom historien med Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet och Anna Wieslander, nordeuropachef för tankesmedjan Atlantic Council.
Varför snattar rika?Då och då kommer rapporter om välbärgade personer som plockat på sig saker utan att betala, fast de har gott om pengar och har mycket att riskera. Vi försöker redan ut kleptomanins mekanismer, lockelse och tvångsmässighet, som förekommer inom alla samhällsklasser, med hjälp av Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska Institutet. Han berättade även om behandlingar.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Monica Saarinen
Producent: Olle Björkman -
Trion är åter fulltalig och vi snackar bland annat om FW de Klerk, Apartheid, DDR-minnen, sprutpass, Atlantic Council, Ursula van der Leyen, Goldman Sachs, Bill Gates och massa andra globalistiska krafter som försöker återbygga Babels torn.
https://www.svegot.se
Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support. -
Trion är åter fulltalig och vi snackar bland annat om FW de Klerk, Apartheid, DDR-minnen, sprutpass, Atlantic Council, Ursula van der Leyen, Goldman Sachs, Bill Gates och massa andra globalistiska krafter som försöker återbygga Babels torn.https://www.svegot.se
-
Den illegala annekteringen av Krim 2014 har lett till att Storbritannien, Frankrike och USA ökat sin militära närvaro i Sveriges närområde. Patrik Oksanen samtalar med Anna Wieslander, från tankesmedjan Atlantic Council, om konsekvenserna för svensk säkerhet idag och i framtiden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ett fejkat bombhot och en flygplanskapning för att gripa en regimkritiker.
Vad händer i Europas sista diktatur, Belarus?
Och varför myser presidenten Aleksandr Lukasjenko med Rysslands Vladimir Putin när han upprört en hel omvärld?
Det reder vi ut i avsnitt sex av Aftonbladet Utrikes tillsammans med Anna Wieslander, säkerhetspolitisk analytiker på tankesmedjan Atlantic Council.
Programledare: Jenny Ågren. Utrikeskommentator: Nivette Dawod.
