Lancet Podcasts
-
Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor. Det visar Lancet kommissionens cancerrapport. Orsaken är att bröstcancer och livmoderhalscancer är vanligast. Men det går att vända trenden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att upptäcka cancrarna tidigt menar forskarna skulle kunna göra att nästan hälften av cancerdödsfallen i Afrika söder om Sahara skulle kunna undvikas.
Ättikssprit kan leda till upptäckt av livmoderhalscancerKommissionen menar bland annat att vinäger, ättikssprit, kan hjälpa till att vända trenden för livmoderhalscancer. Det handlar om en billig och enkel metod där celler från livmoderhalsen kan doppas i vinäger, ättikssprit, och vätskan ändrar då färg. Det är ett billig sätt att screena för livmoderhalscancer.
Flera länder har även infört HPV-vaccinering för flickor. Det land som har varit bättre än flera höginkomstländer är Rwanda.
Män kan hjälpa till mot bröstcancerMen även män kan vara med och lära sig hur knölar känns i brösten. Det är information som forskarna hoppas ska leda till snabbare upptäckt av bröstcancer.
Att bryta stigmat om att inte våga prata om förändringar i bröstet är också viktigt, menar kommissionären Beatrice Addai.
Unga kvinnor drabbas i högre grad av bröstcancer i Afrika. Det beror på genetiken, och där forskaren ännu inte vet varför personer med afrikansk ursprung får bröstcancer vid yngre ålder än annars. Ökad kunskap om hur man själv kan upptäcka knölar är en väg att minska dödligheten. Trippelnegativ bröstcancer och phyllodes tumör kan drabba yngre i Afrika.
Stor Lancet-kommission mot cancerMedverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör flera av de 54 kommissionärerna i Lancets kommission om cancer i Afrika söder om Sahara. Wil Ngwa, professor och röntgenläkare verksam i Storbritannien och vid Harvarduniversitet i USA samt ledare för Lancets 54-hövdade cancerkommission för Afrika söder om Sahara. Andra kommissionärer är Beatrice Wiafe Addai, cancerkirurg och chef för ett privatsjukhus i Ghana och bland annat ordförande i afrikanska cancerforsknings- och utbildningsorganisationen AORTIC och ordförande för Breast Care International, Lawrencia Dsane, gynekolog i Nederländerna och verksam i Ghana, epidemiolog Iacopo Baussano vid International Agency for Research on Cancer hos Världshälsoorganisationen.
Deltagare vid cancerkonferensen var bland annat studenten i globalhälsa Marie Christelle Igihozo och socionomen Christella Nsimire Karekezi.
Programledare och producent: Annika Östman
-
I avsnitt 31 av Hälsoveckan by Tyngre är Linnea tillbaka och vi diskuterar två nyligen publicerade studier där en har fokus på kaloriintag och den andra på om klimatvänlig kost också är hälsosamt.
Det första ämnet handlar om en nyligen publicerad studie där man tittat på hur texturen och processandet av livsmedel påverkar hur mycket människor väljer att äta och hur mätta de sedan blir från den måltiden.
Det andra ämnet fokuserar på EAT Lancet dieten. Dieten om publicerades 2019 hade som främst mål att vara klimatvänlig men samtidigt vara hälsosam och uppfylla de näringskrav som finns för oss människor. På senare tid har det börjat dyka upp en del studier där man har undersökt om människor som har ett kostmönster som överlappar mer med EAT Lancet drabbas mindre av sjukdomar så som cancer och hjärt- & kärlsjukdom och resultaten är lite blandade. En del studier visar på att de som äter mer likt dieten mår bättre medan andra inte finner något samband. Vi berättar först om dessa studier sen spekulerar vi lite kring vad som eventuellt skulle kunna förklara de olika resultaten mellan studier.
Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.
Hålltider
00:00:00 Snack om allt möjligt 00:05:38 Mjukare mat får oss att äta större portioner mat 00:23:06 Hälsa och livslängd hos personer som äter mer likt EAT Lancet dieten -
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 31 maj 2022.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vi besöker ett härjat Europa, läser The Lancet och Jonas tar farväl av R…
-
Välkommen till ImmunoLOGIK avsnitt 4. En podcast för dig som arbetar med psoriasis, psoriasisartrit och inflammatorisk tarmsjukdom. Lyssna in och ta del av samtal med dermatolog Enikö Sonkoly med fokus på psoriasis. Vi samtalar kring fenotyper, hur diagnos fastställs, betydelsen av samsjuklighet samt vikten av ett bra samtal med sin patient.
Diskuterad artikel:
· Griffiths CEM et al. Psoriasis, Review in Lancet 2021
Frågeställningar:
· Definition samt symptomen för psoriasis
· Hur sätts diagnos samt hur hanteras uppföljning
· Samsjuklighet vid psoriasis; hur underlättas remisshantering
· Kommunikationens betydelse mellan patient och läkare
Vill du läsa mer om behandlingspraxis av psoriasis så kan du klicka här för att komma till riktlinjerna.
Feedback, förslag på samtalsämnen samt lyssnarfrågor skickas till [email protected]
För mer information besök oss på Janssen Medical Cloud
ImmunoLOGIK produceras av Janssen
CP-317715
-
Första avsnittet av Tyngre Rubriker som släpps på en tisdag bjuder på några riktigt intressanta ämnen. Först diskuterar vi skador inom Crossfit då det nyligen publicerats en ny studie som försökt titta på det ämnet.
Sen hoppar vi vidare till paleo och en ny avhandling från den två år långa studien som bland annat Caroline var med och genomförde.
Avslutningsvis blir det lite mer nördigt då vi diskuterar vetenskap i sig och om de större och mer kända tidskrifterna likt Lancet, Science, Nature och Cell verkligen publicerar bättre studier än andra tidskrifter?
Medverkar i panelen gör som vanligt Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol, Caroline Mellberg & Jacob Papinniemi.
Hålltider
00:00:00 Jenny har varit med 1 år i podden 00:01:34 Skador inom Crossfit 00:17:17 Ny avhandling på paleo från Carolines forskargrupp 00:38:20 De största vetenskapliga tidskrifterna publicerar om något sämre studierFölj gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.
