Mona Hambraeus Podcasts
-
EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.
I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.
Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt.
– I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.
EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitikEU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.
Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning.
– Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.
För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.
Äganderätt står mot miljömålEU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.
För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.
I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.
I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning.
– Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.
Intervjun spelades in den 22 december 2023.
Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen
Kommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimat
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Christer Tjernell -
Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter Mona Hambraeus från mötet i Sharm El- Sheik.
Ulrika Francke, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.
Hör också en rapport av Klotets reporter Daniel Värjö från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
EU-ledarna åker till klimatmötet i Egypten med ambitionen att gå i bräschen för en global grön omställning. Men Rysslands krig överskuggar COP27 och riskerar sätta käppar i hjulen för klimatåtgärder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU vill fortsätta bära en global ledartröja i klimatarbetet. Kommissionen har de senaste åren lagt fram förslag om ambitiösa mål. EU- kommissionen vill minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 och vidare göra EU helt klimatneutralt till 2050. Men på FN:s klimatmöte i Egypten överskuggar nu Rysslands anfallskrig i Ukraina förhandlingarna. På hemmaplan sviktar ekonomierna vilket får Europas regeringar att fatta beslut som på kort sikt går stick i stäv med ett offensiv klimatarbete. Något som i sin tur riskerar att påverka EU:s trovärdighet i förhandlingarna.
Svårt för EU att pressa KinaKina står samtidigt för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp.
– Kina och Indien är de stora elefanterna här. Det är helt avgörande att de är med på tåget. Och EU måste verkligen fundera på hur man ska göra för att få med de här länderna, säger nationalekonomen Runar Brännlund.
Men frågan är hur mycket press EU kan sätta på en supermakt som Kina.
– Det finns en kvarvarande bitterhet kring de historiska utsläpp som Europa och USA står för och som har lett oss till den klimatkris vi har nu, säger Mona Hambraeus, Ekots utsända på klimatmötet i Sharm el-Sheikh.
Medverkande: Mona Hambraeus, Ekots utsända. Mats Engström, klimatanalytiker vid Sieps och tidigare biträdande socialdemokratisk statssekreterare. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jari Hänninen -
FN:s klimatkonferens inleds i Egypten på söndag. Den senaste tidens forskningsrapporter ger en dyster bild av klimatförändringarna. Utmaningarna är många, inte minst när det gäller finansieringen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Mona Hambraeus, miljöreporter och Kristian Åström, ekonomikommentator -
FN:s klimatkonferens inleds i Egypten på söndag. Den senaste tidens forskningsrapporter ger en dyster bild av klimatförändringarna. Utmaningarna är många, inte minst när det gäller finansieringen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Mona Hambraeus, miljöreporter och Kristian Åström, ekonomikommentator -
Rymdfarkosten som krockar bort asteroider, och det nya teleskopet som blickar mot stjärnorna. Nya storsatsningar för att lösa jordens problem. Blir 2022 året då vi får bukt på utsläppen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DART-projektet som går ut på att krocka en asteroid ur sin bana, kan vara början på ett planetärt skyddssystem. Och James Webb-teleskopet kommer att ta oss närmare svaret på frågan om universums ursprung och om det finns liv på andra planeter.
Här på jorden finns redan förutsättning för liv i överflöd. Men frågan är om vi under året kan pressa ner utsläppen som hotar livets utveckling på vår planet.
I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Ulrika Björkstén, Björn Gunér.
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp.
Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem.
På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan.
Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop.
Så vad kan man göra för att minska utsläppen?
Programledare: Niklas Zachrisson
Reporter: Daniel Värjö och Marie-Louise Kristola
Producent: Mona Hambraeus
-
Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.
Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.
Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Mona Hambraeus
-
Nu har datum satts för regeringens beslut om slutförvaret av kärnavfallet, något som kan få stora konsekvenser för kärnkraften i Sverige och frågan om kärnkraftens roll i klimatkrisen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dessutom har nya rekommendationer kommit för att föregå en smittvåg över julen. För att lösa mer lokala och privata frågor krävs nu ett civilkurage för att leva så smittsäkert som möjligt, menar forskare. Något som man också tänker extra på under Nobeldagen.
I programmet hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Annika Östman, Lena Nordlund.
Programledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.
Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.
Så är alla frågetecken utredda?
Programledare: Niklas Zachrisson.
Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise Kristola
Producent: Mona Hambraeus
-
Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.
Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?
Programledare: Niklas Zachrisson
Reportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Mona Hambraeus
-
Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?
Programledare: Niklas Zachrisson
Reporter: Gustaf Klarin
Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.
-
I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klimatmötet är över, och beskrivs som framgångsrikt ur diplomatisk synpunkt - men ändå verkar vi missa målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Så hur ser vi till att temperaturen inte ökar mer? Är det ens praktiskt möjligt, med tanke på att utrymmet för att släppa ut mer koldioxid, för att klara 1,5-gradersmålet, är slut om åtta år?
Vi pratar med klimatforskaren och debattören Johan Rockström om vad som väntar nu.
Senare i programmet: Hur ska elen räcka i framtidens elektrifierade samhälle, och hur ska den nå dit där den behövs? Alla i kvarteret kanske inte kan ladda sin framtida elbil samtidigt. Filip Ekberg i Partille har en app som hjälper honom att ladda när det är få andra som behöver el och när det är så billigt som möjligt.
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö
Reporter: Lasse Edfast
-
Världens två största utsläppare ska samarbeta mer för klimatet, meddelar USA och Kina på COP26-mötet. Det handlar om kolomställning, metanutsläpp och bevarande av skog. Många gläds över att dialog inletts.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under kommande år ska utsläppsjättarna Kina och USA samarbeta kring en rad frågor som rör klimatet – och sträva mot att uppnå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Frågan är hur de ska lyckas med det?
Dessutom pratar vi om elflygets chanser att lösa klimatproblemen med våra flygresor, och vilka som offras när stora energiomställningar görs.
I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Björn Gunér och Ulrika Björkstén, från Sveriges Radios Vetenskapsredaktion.
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur långt räcker de löften som hittills har presenterats och vad kan vi vänta de sista dagarna?
I Arktis går uppvärmningen snabbare än i resten av världen och vi ska prata om hur samerna drabbas av klimatförändringarna. I programmet hörs också röster från dom som inte kunde komma till Glasgow. Representanter från önationerna i Stilla Havet, som håller på att dränkas när havsnivån stiger, har inte kunnat resa till klimatmötet, på grund av pandemin.
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Mona Hambraeus
- Mostra di più
