Säkerhetspolisen Podcasts
-
De allra flesta svenskar skulle nog aldrig komma på tanken att bränna en koran. Många tycker säkert det är olämpligt. Men brännandet av koranen har blivit ett lackmustest, ett sätt att se om Sverige har kraft att sätta något bakom de fina orden om yttrandefrihet och sekulär lagstiftning.
Provokatören Rasmus Paludan brände nyligen en koran utanför Turkiets ambassad, vilket fick turk- och arabvärlden att rasa. Muslimer runt om i världen, och yttrandefrihetsskeptiska krafter i Sverige, krävde att Sverige skulle införa blasfemilagar.
Kanske är de nu halvt om halvt redan på plats?
Den åttonde februari valde Polismyndigheten nämligen att avslå en ansökan om demonstrationstillstånd där det skulle brännas en koran. Man hänvisar till en dialog med Säkerhetspolisen, och talar om en “förändrad hotbild mot Sverige” och att en sådan – i sig helt laglig – sammankomst, “bedöms kunna orsaka allvarliga störningar av den nationella säkerheten”.
Vad man än tycker om brännandet av böcker eller skändandet av religiösa symboler, så är Polismyndighetens beslut en stor skandal. Det handlar i det här läget inte om att “respektera religion” eller att skydda någons känslor, utan om att man viker sig för våld och hot orkestrerat av utlänningar och främmande makt.
I Sverige har vi haft utställningar som “Piss Christ” av Andres Serrano där Jesus sänks ned i urin, och “Ecce Homo” av Elisabeth Olsson Wallin där han framställs som homosexuell. Båda dessa ledde till häftig kritik och sårade känslor inom kristenheten, och även ett antal mindre sabotage.
Men aldrig var det tal från myndigheter och politiker om att stoppa dessa utställningar. Tvärtom ställdes Ecce Homo till och med ut i Sveriges riksdag. Något sådant skulle bara kunna motsvaras av att Muhammedkarikatyrer och brända koraner också visades upp i riksdagen, men det känns väl ganska långt borta.
När Polismyndigheten nu ger vika för muslimers krav på särbehandling och ytterligare inskränkningar i svensk yttrandefrihet är det ett allvarligt steg mot pöbelvälde. Den signal som nu skickas till den muslimska världen är att om de bara använder tillräckligt med våld och hot så kommer Sverige göra som de önskar, en bokstavligen livsfarlig väg att vandra!
Det fria Sverige har full förståelse för att människor blir ledsna när något de håller heligt behandlas på ett sätt som de tycker är fel. Men en stat kan inte ge vika för att en intressegrupp känner sig “kränkt” och hotar med våld, utan måste istället stå rakryggad och principfast för de idéer som staten säger sig vila på — i det här fallet yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten.
En svensk stat måste alltid sätta svenskarna först, och aldrig anpassa sig till andra folks föreställningar, vare sig de bosatt sig inom vårt lands gränser eller bor kvar utanför dem. Det kan innebära att internationella relationer kärvar, och det kan tillfälligt öka hotbilden mot vårt land och vårt folk. Men alternativet är en principlös stat som låter sig hunsas av utlänningars nycker, och det är en dödsdans där vi aldrig är den som för.
Det grundläggande problemet är det mångetniska, mångkulturella samhällsexperimentet som i sig kräver extremt hög tolerans grupper emellan, men vars inneboende dynamik på sikt gör toleransen omöjlig. Det är nämligen enkelt att tala om tolerans när du har en väldigt tydlig majoritet och en eller flera små minoriteter. Men när minoriteterna växer sig större kommer också kraven på anpassning efter deras världssyn och livsstil, vilket vi nu ser utspelas framför ögonen på oss genom de muslimer som kräver lagar anpassade efter Sharia.
Sverige måste välja väg. Antingen anpassar vi oss efter islam och bereder oss på att gå ett liknande öde till mötes som Libanon och Kosovo. Eller så konstateras att Sverige är svenskarnas land, och då måste andra folk som lever inom våra gränser respektera vårt sätt att leva och respektera våra lagar, och aldrig någonsin kräva att vi anpassar oss efter dem. -
De senaste åren har främmande makter ökat sina aktiviteter i Sverige för att inhämta olika sorters önskvärd information. Det har inneburit mer arbete för Säkerhetspolisen. Men exakt vad det arbetet går ut på är sällan lätt att förstå.
Det kan man ju förstås förstå, sekretess och allt, men likväl blir man nyfiken. Vad gör de egentligen? För att ta reda på det bjöd jag in presschef Karl Melin till studion.
Det blev ett samtal om hoten mot Sverige, om skillnaden mellan säkerhetstjänst och underrättelsetjänst och hur deras analytiker arbetar för att ta reda på information. Och hur skapas egentligen en spion?
Melins rekommendationer:
Draken : när Kinas pengar och spioner kom till Sverige - Tobias Andersson Åkerblom
Drottninggatan - Åsa Erlansson
Spotify Dok: Säpos jakt på spionen från Borås - av Jill Eriksson
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.
Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.
Säpo ser anti-statliga idéerUnder allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.
Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.
Medverkande:
Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitet
Ahn-Za Hagström, analytiker på Säpo
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi
Carina Holmberg, Sveriges Radios Islandskorrespondent
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters
-
Under den senaste tiden har det rapporterats mycket om spioneriet mot Sverige. Det har bland annat varit två aktuella fall. Ett med två bröder, Peyman Kia och Payman Kia, som härstammar från Iran och som i tingsrätten dömdes till livstid för grovt spioneri. Samt ett med ett ryskt par, där förundersökningen nu pågår. I båda fallen ska de ha spionerat på Sverige för Rysslands räkning. I det här avsnittet ska vi prata om just spionhotet mot Sverige, det med en representant från dem som försöker förhindra just det, nämligen Säkerhetspolisen.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:
https://trygghetspodden.se -
Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl
Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen
I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.Europas livrädda tjetjener
Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina
Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler
Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Johanna Melén
Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Varför utsattes imamen för ett mordförsök på öppen gata? Har imamens bror hyllat islamiska staten? Och är de verkligen bröder på riktigt?
Vi granskar familjen Al-Duhans stormiga liv innan de grips av Säkerhetspolisen. Var kommer de i från och vad har media lyckats avslöja om dem? Har de tagit med sig konflikter från Irak till det nya landet?
En chefredaktör hotas till livet, och en annan journalist dör.
-
Den digitala utvecklingen innebär att allt fler yngre personer lättare kan ta del av våldsbejakande extremistiska budskap. Vad kan samhället göra för att bemöta ungas radikalisering? Välkommen till ett samtal med CVE, Säkerhetspolisen, stiftelsen Doku och stiftelsen Expo.
Podden är en inspelning från ett seminarium som CVE anordnade under Almedalsveckan i Visby 2022.
Medverkande:Ahn-Zha Hagström, senior analytiker SäkerhetspolisenJonas Trolle, särskild utredare för säkerhet i skolan och chef CVEEmma Holmgren, senior rådgivare CVESofie Löwenmark, journalist stiftelsen DokuDaniel Poohl, vd och chefredaktör stiftelsen ExpoModerator: Maria von Bredow, utredare CVE
-
Säkerhetspolisen ser en utveckling i Sverige där allt fler sympatiserar med våldsbejakande extremisters ideologi och propaganda. Våldsbejakande extremism, oavsett om den är höger, vänster eller islamistisk, är samtidigt transnationell.
Välkommen till ett samtal med Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och Säkerhetspolisen. Podden är en inspelning från ett seminarium som CVE anordnade under Almedalsveckan i Visby 2022.
Medverkande: Ahn-Zha Hagström, senior analytiker SäkerhetspolisenJonas Trolle, chef CVEModerator: Jenny Sonesson, pressansvarig CVE
-
Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.
Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.
Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.
Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Programledare: Bo Torbjörn Ek
Programledare: Ulrika Bergqvist
Producent: Carl-Johan Ulvenäs
Tekniker: Mats Jonsson
-
I november 2021 slår insatsstyrkan till mot ett gult hus utanför Falköping. Där bor en man med tidigare koppling till NMR och han har varit på Säkerhetspolisens radar under flera års tid. De hittar en säck med kopparsulfat, krutrester och en bunt med orangea tändkablar. Och vid hans dator ligger vapendelar av plast som han själv har skrivit ut med sin 3D-skrivare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Säkerhetspolisen ser en ökning av unga män som radikaliseras online, så kallade ensamvargar, framför allt inom den våldsbejakande högerextremismen. Där sprids manualer för vapentillverkning och direkta uppmaningar att utföra attentat. Samtidigt varnar den europeiska polisbyrån, Europol, för utvecklingen med 3D-printade vapen, något som blivit vanligare även i svenska brottsutredningar.
I det här avsnittet tittar vi närmare på ett fall där Säkerhetspolisen i hemlighet kartlade en 25-åring utanför Falköping. Vid husrannsakan hittades mängder med kemikalier, kartonger med vapendelar och funktionsdugliga vapen utskrivna i plast.Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Pernilla Wadebäck.
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.
Producent: Linus Lindahl. -
Säkerhetspolisen varnar att de ser att hotet mot Sverige blivit allvarligare. Tidigare Säpo-chef Klas Friberg säger i skriften Säkerhetspolisen 2020 i ett citat: ”Hoten är reella och finns här och nu. Fler måste göra mer och tänka steget längre”.
Men hur ser då hotbilden ut? Och vad spelar jättarna Kina och Ryssland för roll i detta? Vad kan dom ha för intresse i det lilla landet Sverige? Och finns det ens något att sätta emot?
Medverkande:
Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.
Oscar Almén, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, med fokus på kinesisk säkerhetspolitik.
Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid UI.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Patrik Oksanen samtalar i detta specialavsnitt med två gäster från Säkerhetspolisen, Daniel Stenling, chef för kontraspionage, och Åsa Ahl, säkerhetsskyddsexpert. De tar ett helhetsgrepp om hotbilden mot Sverige och berättar hur vi bäst skyddar oss, föreslår vad ett kommunalråd eller en företagsledare kan göra för att skydda sin verksamhet och diskuterar Iran, Kina och Rysslands subversiva verksamheter i Sverige.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I slutet av augusti 2021 inleds förhandlingarna i det första spioneriåtalet i Sverige på 18 år. En svensk man som arbetat för Scania och Volvo ska enligt åtalet ha värvats som agent för Ryssland. Hur ser hotbilden mot Sverige ut och hur skyddar vi oss?
Medverkande:
Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.
Jan Thörnqvist, f.d. insatschef vid Försvarsmakten.
Bengt Nylander, f.d chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen. Författare till boken "Säpo inifrån"
Programledare:
Bo Torbjörn Ek
Researcher och reporter:
Ulrika Bergqvist
Producent:
Carl-Johan Ulvenäs
Ansvarig utgivare:
Nils Eklund
Tekniker:
Mats Jonsson
-
I takt med att samhällsdebatten hårdnar ökar risken för att det extrema normaliseras. Vilka socialpsykologiska grundmekanismer har betydelse när vi sätter ord på våldsbejakande extremism? I det här avsnittet av Snacka om extremism special diskuterar en panel ordets betydelse i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Inspelat vid ett seminarium i Almedalen 2019.
Medverkande: Jenny Yourstone, doktor och forskningsledare på CVE; Marie Gustafsson Sandén, docent och språkforskare vid Södertörns högskola; Jonas Trolle, chef för CVE; Magnus Ranstorp, docent och terrorismforskare vid Försvarshögskolan; Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säkerhetspolisen och Jan Sherman, journalist och debattör.
Moderator: Willy Silberstein.
-
RIKSPOLISCHEF, 58 år. Född i Halmstad, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
”Jag heter Anders Thornberg. Jag har arbetat inom Säkerhetspolisen i 30 år. Sedan den 15 februari i år är jag rikspolischef. I det här programmet tänker jag berätta varför jag tog det här jobbet, hur jag hamnat där jag är och tänker inför framtiden”.
Rikspolischefens Sommarprogram tar avstamp i julhelgen 2010 och ”Säkerhetspolisens kanske största spaningsinsats hittills”. Operationen slutar med ett gripande av en svensk terrorcell som planerat en attack mot Jyllandsposten i Köpenhamn.
Anders Thornberg berättar om en trygg uppväxt i Halmstad under 60 och 70-talet, och om vändningen som kom när han ryckte in i lumpen och så småningom fick ta sina ”första stapplande steg som ledare”.
Han berättar om sina 30 år inom Säkerhetspolisen och om vad attacken mot World Trade Center 11 september 2001 har betytt för deras arbete. Något som blev allt viktigare var till exempel samverkan mellan myndigheter och organisationer och en större öppenhet mot media. Anders Thornbergs idéer om mer kommunikation och transparens ledde till att han blev Säkerhetspolisens första kommunikationschef. Tillsammans med sin stab anordnade han en tävling om myndighetens första tweet, som i slutändan blev ” ”För säkerhets skull finns vi nu på Twitter. Följ oss, för vi följer er”.
Han pratar om terrordådet på Drottninggatan: ”Nu hände det plötsligt fullt ut. Det som vi hade förberett oss för i alla år” – och om hur han reagerar när det händer något allvarligt.
Vi får även en inblick i de senaste årens reformer inom polisorganisationen, hur framtiden ser ut och vilka utmaningar och målsättningar som finns för morgondagens poliser.
Om Anders ThornbergSveriges nye Rikspolischef sedan februari i år. Kom då från posten som generaldirektör för Säkerhetspolisen.
Började sin polisbana som patrullerande polis. Blev kontaktad av SÄPO 1986 för ett hemligt uppdrag som spanare inom kontraspionaget. Arbetade på olika positioner inom SÄPO, bland annat som informationsdirektör och som operativ chef. Utbildades bland annat av FBI i USA.
Intresserad av konst, musik, design och segling. Håller på fotbollslaget IS Halmia.
Producent: Ulla Walldén
