Afghanistan Podcasts
-
Lotta Bromé ringer upp Hans G Lindskog som delar ut miljoner.
Hugo Hesser professor i psykologi vid Örebro universitet forskar på varför och hur vi hanterar ilska.
Robert Karjel, tidigare överstelöjtnant och stridspilot, berättar om de sista dagarna i Kabul för den svenska insatsen i Afghanistan.
Läraren Henrik berättar hur artificiell intelligens påverkar elever och skolan. Barnboksförfattaren Elias Våhlund satte högläsningsrekord, i dubbel bemärkelse. Varmt välkommen till Halv Tre med Lotta Bromé. -
Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin följde händelserna, den 11 september 2001 via BBC:s arabiska sändningar, när två passagerarflygplan kort tid efter varandra flög in i tvillingtornen på World Trade Center i New York. Aldrig tidigare hade världens skådat ett terrordåd av den magnituden.
Usama bin Ladin hade genomgått en utveckling från en ung blyg religiös man, som levde i enkelhet trots att han ärvt miljoner av fadern som varit Saudiarabiens främsta byggherre, till en finansiär av jihad mot den sovjetiska ockupationen i Afghanistan för att slutligen planera det största terrordådet i världshistorien.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist som är aktuell med boken Al-Qaidas krig – Historien bakom den islamistiska terrorismen.
När den saudiska konservatismen wahhabismen och salafismen under 1970-talet parade sig med den radikala egyptiska jihadismen bildades en explosiv mix, en draksådd ur vilken al-Qaida och senare 2010-talets terrororganisation Islamiska staten, IS, växte fram.
Bakom det spektakulära dådet mot tvillingtornen i New York den 11 september 2001 stod nätverket al-Qaida som grundats av bin Ladin 1988 i kampen mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.
Al-Qaida vill återupprätta den islamiska civilisationens storhet och att bekämpa de sittande regimerna i muslimska länder, som betraktas som korrupta och beroende av västmakterna. Världsbilden präglas av en föreställning om västmakternas och Israels gemensamma konspiration mot islam.
Al-Qaida började som ett logistiskt nätverk för att stödja muslimer från hela världen som kämpade mot Sovjetunionen under det afghanska kriget. När sovjeterna drog sig ur från Afghanistan 1989 skingrades organisationen, men fortsatte att motsätta sig vad dess ledare ansåg korrupta islamiska regimer och utländsk (dvs. USA) närvaro i islamiska länder.
Bild: Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin med sin rådgivare Dr Ayman al-Zawahiri under en intervju med den pakistanske journalisten Hamid Mir i november 2001 i Kabul. Dr. Wikipedia, Cretative Commons.
Lyssna också på Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult.
Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, har flera gånger rest i och rapporterat från konflikternas Afghanistan. Nu har hon läst en annan resenär i området, den norska författaren Åsne Seierstad, och hennes sätt att skildra människor där inifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
INTERVJU MED SIGRID SANDSTRÖM OM LANDSKAP, YTOR OCH DJUPKonstnären Sigrid Sandström ställer ut väldiga abstrakta målningar - ett slags kapslar som, likt naturen, lagrar olika tidsplan. Vi besöker utställningen "Under Tiden" på konsthallen Vandalorum i Värnamo - och samtalar med konstnären om hur hon arbetar och varför.
Sigrid Sandström är idag professor i måleri på Bildkonstakademien i Helsingfors. Hon har hela sitt yrkesverksamma liv växlat mellan att undervisa och arbeta i sin egen ateljé. I runt tjugo år bodde hon i USA: Först som elev på amerikanska konstskolor, Cooper Union i New York och prestigefyllda Yale. Sedan blev hon kvar. Hon återvände till Sverige 2010 som professor på Konsthögskolan i Stockholm.
- Om jag inte blivit konstnär, hade jag velat bli geolog eller glaciolog, säger hon i inslaget.
EN TEATERFÖRESTÄLLNING SOM VARKEN SKÅDESPELARE ELLER PUBLIK VET ETT DYFT OMRiksteatern ger just nu en pjäs som bygger på ett hemligt manus. En skådespelare, olika för varje gång på mängder av större och mindre orter över hela landet, öppnar en kartong och börjar sedan spela det i stunden.
ESSÄ: OM TONÅRINGEN SOM DJURART
Vår reporter Maria Askefjord Sundeby har sett pjäsen som hon inte får berätta om. Och träffat den iranske manusförfattaren Nassim Soleimanpour - liksom Eva Röse, skådespelaren som ställdes inför den här utmaningen på pressvisningen. Och som inte heller kan säga något om vad hon ska spela, eller har spelat.Att bli vuxen är inte lätt. Det handlar i de flesta fall om att testa gränser, att pendla mellan ansvar och frihet och utforska världen i grupp. Något som de flesta människor går igenom helt enkelt. Men inte bara människor. För det verkar vara ett beteende som finns överallt i djurriket, menar kulturjournalisten Malin Krutmeijer i denna essä som sändes första gången 2020.
KRÖNIKA: OM DEN VISUELLA KRAFTEN I PROTESTERNA MOT ERDOGANS TURKIETAvslutningsvis funderar Cecilia Blomberg, konstkritiker på Sveriges Radio i snart 30 år, över genomslaget för den hängande dockan och andra kontroversiella manifestationer genom åren.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Mattias Berg -
När väst lämnat Afghanistan har Kina stannat kvar. Hör om det aktuella oljeavtalet med talibanerna, hotet från terrorister och om de kinesiska entreprenörerna som reser till Kabul med affärsdrömmar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
December 2022. Mörkgrå rök stiger upp mot himmelen och skottlossning hörs från ett hotell i Kabul. Terrorsekten IS tar på sig dådet och bland de skadade finns fem kineser. För Kina blir attacken en tydlig påminnelse om säkerhetsrisken det innebär att engagera sig i regionen. Men i Afghanistan ser såväl kommunistpartiet som enskilda kinesiska entreprenörer en spelplan som lämnats öppen och riskerna till trots har Kina stannat kvar.
Naturtillgångarna som Kina vill åtHäromveckan stod det klart att talibanregimens första avtal om råvaruutvinning med en utländsk aktör efter maktövertagandet har tecknats med ett kinesiskt bolag. Kina ska enligt avtalet investera hundratals miljoner dollar årligen i 25 år och får borra efter olja i den del av Amu Daryafloddeltat som tillhör Afghanistan. Men stannar Kinas intressen i landet vid oljan? Vad vill Kina på längre sikt? Hör även om Kinas plötsliga erkännande av att tiotusentals dött i covid sedan december.
Medverkande: Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Centerpartiets Annie Lööf gjorde sin sista partiledardebatt och blev avtackad med fina tal och presenter. En sak stack ut - många vill umgås med Annie Lööf. Vi går igenom på vilket sätt och varför.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Spa, pizza, grillkväll och fotbollsmatch - det är några av de presenter som Annie Lööf fick av sina partiledarkamrater när hon idag tackades av efter 16 år i riksdagen. Thomas och Louise pratar om hur det kommer sig att så många ville hänga med henne?
Det är stor fest på Stockholms operahus ikväll. Operan fyller 250 år och Thomas delar med sig av otrolig fun-fact om Gustav den III, allmänna reflektioner om operans usla skick och förväntningar på kvällen.
Musikalen A Chorus Line har premiär på kulturhuset nästa vecka. Vi pratar med artisten Hanna Lindblad om musikalen, om att vara på audition och så får vi livemusik, ett smakprov från showen.
Det är inte bara Annie Lööf som gör sin sista dag på jobbet. Vår egen inrikespolitiske kommentator, Tomas Ramberg, tackas av från Sveriges Radio. Vi pratar med honom om vad som gör en bra politisk kommentator och hur det är att lämna sin trygga plats på radion efter så många år.
Kvinnornas situation i Afghanistan blir bara värre. Kvinnor stängs ute från landets universitet, arbetsmarknaden och de ska avbryta sin utbildning. Det är bara några av de lagar som försämrat friheten för kvinnor i landet sedan talibanerna återtog makten i landet. Det här har fått Migrationsverket att ändra sina regler och nu räcker det med att vara kvinna från Afghanistan för att betraktas som flykting och få uppehållstillstånd. Vi pratar med Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut om situationen för kvinnor i landet.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling, Panelen, Utkantssverige och kåseri av Mark Levengood.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme 1:
Turkiet motsätter sig det svenska Nato-medlemskapet - borde Sverige stå upp mer för sina demokratiska principer?
EU-ordförandeskapet invigt i Kiruna – hör utländska utrikeskorrespondenterna om Sveriges utmaningar
Vårdkris i Storbritannien – nu strejkar sjuksköterskorna med starkt stöd från befolkningen
Hårda strider i Ukraina - vilka följder får det i Ryssland
Krönika av Katarina Barrling
Panelen
Timme 2:
Kärnfamiljen regerar trots tal om alternativa familjeformeringar
Utkantssverige
Ny bok av Åsne Seierstad om Afghanistan
Brasilien efter stormningarna av kongressen
Operan fyller 250 år
Kåseri av Mark Levengood
-
En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.
I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.
Nu ska det handla om valet.
Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.
Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.
På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.
Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.
– Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.
Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.
Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.
– Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.
Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.
– Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.
Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.
– Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.
Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.
Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.
Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.
Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.
I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.
– Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.
Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.
Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.
– Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.
Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.
Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.
Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.
Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.
Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.
I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.
I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.
– Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.
Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.
Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.
Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.
– Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.
Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.
– Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.
Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.
– Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.
I december röstade riksdagen ja till budgeten.
-
Ronie Berggren kommenterar talibanernas beslut att porta kvinnor från universiteten, det senaste i raden av begränsade rättigheter för Afghanistans kvinnor.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Biden uppges ha svurit upprört över Kamala Harris inkompetens i gränsfrågan; Ron DeSantis vann många demokraters röster; Kyrsten Sinema kräver att Title 42 finns kvar i nya federala budgeten; Få gäster på Brittney Griners homecoming; Professor i North Carolina stämmer sitt universitet för woke-politik; Biden har betalat utländska journalister pengar för att skriva positivt om hans klimatpolitik; Medial obalans är ett problem; Biden skickar patirotsystem till Ukraina; Trumps skattedeklaration offentliggjord; Stanford University har släppt guide för att undvika ”skadligt” språk; Öppet prat om politik i Arizona; Bidens team försvarar att man vill göra illegal invandring enklare genom att avskaffa Title 42; Arizonas guvernör måste flytta containrarna vid gränsen; Texas nationalgardé har anlänt till El Paso; Afghansk migrant våldtog treåring och kommer nu att utvisas till Afghanistan; stora problem för amerikanska julresenärer; Kamala Harris skyller gränsproblematiken på republikanerna.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Gänget gästas av Omid Hushmand. Omid flydde från Afghanistan 2002 och har skrivit svensk fotbollshistoria med sitt fotbollslag Ariana FC som på bara sju år klättrat från division 8 till division 1. Nu siktar laget mot Allsvenskan och Europa.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gänget gästas av Omid Hushmand. Omid flydde från Afghanistan 2002 och har skrivit svensk fotbollshistoria med sitt fotbollslag Ariana FC som på bara sju år klättrat från division 8 till division 1. Nu siktar laget mot Allsvenskan och Europa.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gänget gästas av Omid Hushmand. Omid flydde från Afghanistan 2002 och har skrivit svensk fotbollshistoria med sitt fotbollslag Ariana FC som på bara sju år klättrat från division 8 till division 1. Nu siktar laget mot Allsvenskan och Europa.
[BYLINE]
Tack för att du är vår Patreon! ❤️
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.
Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.
Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.
Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.
Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.
– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.
– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.
Medverkande:
Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.
Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.
Producent: Karin Hållsten.
Tekniker: Mats Jonsson.
Ljud från Sveriges Radio och Youtube.
-
Alla kvinnor från Afghanistan ska få stanna i Sverige, säger Migrationsverket Fler personer tycker att Sverige borde gå med i Nato nu Det har blivit vanligare att barn inte kan simma
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare Ebba Fors. Reporter Jenny Pejler.
- Se mer
