Brady Juvier Podcasts
-
Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.
Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare.
Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever?
– Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.
– Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.
Men det är många som arbetar i skolan...
– Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.
Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?
– Så ser jag det.
Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?
– Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.
– Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.
Återkalla permanenta uppehållstillståndEnligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?
– Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.
Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år.
– Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt.
Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?
– Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.
71 kronor per dag till ukrainare och asylsökandeSedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.
Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på Ekot
Tekniker: Brady Juvier
Producent: Maja Lagercrantz -
Swedbanks tidigare vd friades i tingsrätten, men än hänger skuggan kring penningtvättskrisen över bolaget. Och genom åren har flera svåra perioder drabbat Sveriges största bank. Vilken betydelse har rötterna i Sparbanksrörelsen för hur Swedbank klarar sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Anders Jelmin
Röster och medverkande i programmet
Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot
Tom Petersson, docent i ekonomisk historia, Uppsala universitet
Peter Utterström, advokat
Johan Parmler, vd, Svenskt kvalitetsindex
Malou Lindblom, domare, Stockholms tingsrätt
Göran Persson, ordförande, Swedbank
Jens Henriksson, vd, Swedbank
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Brady Juvier
[email protected] -
Saudiarabien har varit en vän att räkna med för USA, men nu får Washington konkurrens från Peking som vill stärka sina relationer med Gulfstaterna. Hör om Xi:s besök i Riyadh och vad Kina vill uppnå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eskorterad av 16 fullblodshästar kördes Xi Jinping fram till det kungliga palatset. Den kinesiske ledaren välkomnades med pompa och ståt och världen fick bevittna ett ordentligt handslag mellan Xi och den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman.
Kina är idag den största köparen av olja från Saudiarabien och Saudiarabien välkomnar kinesiska investeringar i landet. Kina och Saudiarabien går nu mot ett allt bredare samarbete – inom alltifrån infrastruktur, teknik, forskning och vapen. Länderna kritiserar inte varandra för brister i mänskliga rättigheter och Xi Jinpings besök kan även ses som en pik mot USA.
Hör Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, och Hanna Sahlberg, Kinakommentator, om Kinas närvaro och intressen i Mellanöstern i allmänhet och Gulfstaterna i synnerhet. Delvis är det en balansgång för Kina i regionen. För vid sidan om banden till Saudiarabien har Kina på senare år slutit ett omfattande samarbetsavtal med Iran.
Kinakorrespondent Björn Djurberg ger en uppdatering om covidläget i Kina. Smittan sprids nu av allt att döma explosionsartat i bland annat Peking.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier -
Den 2 februari ska Centerpartiet välja ny partiledare efter Annie Lööf. Valet står mellan Elisabeth Thand Ringqvist, Daniel Bäckström och Muharrem Demirok. Hur vill de förändra partiet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Centerpartiet backade i samtliga kommuner i årets riksdagsval och partiledare Annie Lööf meddelade sin avgång strax efter valet. Hon fick intern kritik för att hon redan före valet berättade att hon kunde tänka sig att ingå i en S-regering. Centerpartiet vägval framöver blir avgörande för hur det politiska landskapet kommer att se ut inför nästa val. Vart vill de tre partiledarkandidaterna ta Centerpartiet?
Daniel Bäckström: 47 år, uppväxt i Säffle i Värmland där han bor på en gård i Tveta. Tidigare mångårig kommunpolitiker i Säffle och regionpolitiker i Värmland, riksdagsledamot sedan 2014. Tidigare Centerpartiets försvarspolitisk talesperson, numer gruppledare i riksdagen och landsbygdspolitisk talesperson.
Muharrem Demirok: 46 år, uppväxt i Vårby gård utanför Stockholm, bor numer i Linköping. Mångårig kommunpolitiker i Linköping. Ordförande för Åtvidabergs FF. Riksdagsledamot sedan i höstas. Centerpartiets talesperson i utbildningsfrågor. Partistyrelseledamot.
Partiledarvalet
Elisabeth Thand Ringqvist: 50 år, uppväxt i Sunne i Jämtland, bor numer i Stockholm. Arbetade i regeringskansliet under alliansregeringen. Företagare aktiv i flera bolag. Tidigare ordförande i Företagarna, Svenska Riskkapitalföreningen och Skärgårdsstiftelsen. Riksdagsledamot sedan i höstas. Andre vice gruppledare och näringspolitisk talesperson.Centerpartiets valberedning nominerade de tre kandidaterna den 7 november. Vid en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari kommer partiets ombud att få rösta fram en av dem att efterträda Annie Lööf som partiledare för Centerpartiet.
Gäster: Daniel Bäckström, Muharrem Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Brady Juvier -
Vid årsskiftet höjs pensionen för många men det varierar kraftigt vem som blir vinnare och förlorare. Flera tusen pensionärer har fått hela sin premiepension utraderad på grund av Putins krig i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Kristina Kamp, pensionsekonom Min Pension
Staffan Ström, pensionsekonom Alecta
Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten
Elsa Freid, pensionär i Hofors
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Brady Juvier
[email protected] -
En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DEL 7
*Jag läser Bibeln. Jaha. Och? Vad gör du av det sen då? Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist, tror mer på handling än på ord.
*Släkt med Maria i rakt nedstigande led? Född i staden med världens äldsta kloster? Kysst stenarna på Jesu verkliga grav? Thella undrar varför så många tycker det är viktigt att försöka bevisa en relation med Bibelns historiska personer och skeenden.
*What Would Jesus Do? Nuri Kino ser Jesus som en dåtidens biståndsarbetare, och en förebild.
*Från Södertälje till Vita Huset - om när USA:s president Barack Obama lovade att hjälpa Mellanösterns förföljda folkgrupper undan IS terror.
*Hagar, Ismael och en säck med vatten - att vara på flykt med sitt barn. Lollo fortsätter intressera sig för Abrahams familj och fastnar för berättelsen om tjänsteflickan Hagar och sonen Ismael som fördrivs ut i öknen. Nuri minns mödrar och barn han mötte vid gränsen mellan Ukraina och Polen.
*Bara prästerna fick läsa. Hur formas man av att inte få lära sig läsa, eller gå i skola på sitt modersmål. Och hur är det att vara kristen men inte få läsa Bibeln? Nuri Kino om hur Bibelns berättelser förmedlades i hans familj.
Bibelstycken: Matteus 25:35, 1 Mosebok 16:1, 1 Mosebok 16:7, 1 Mosebok 21:8
Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)
Musikcitat i avsnittet:
Kanye West - Jesus Walks
Madonna - Like A Prayer
Prince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:
Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist
Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson
Bisittare: Lollo Collmar
Ljudtekniker: Brady Juvier -
Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.
– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag.
Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier -
Efter en kaosartad höst har Storbritanniens nya premiärminister Rishi Sunak nu en tillsynes omöjlig uppgift i knät. Han måste rädda såväl landets ekonomi som ett sargat Toryparti.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter en hård fajt inom Torypartiet i somras föll Rishi Sunak i slutändan mot Liz Truss. Men på måndagen blev det klart att Sunak nu tar över som ny ledare för konservativa Tories och som ny premiärminister i Storbritannien. Detta efter Liz Truss korta stormiga tid vid makten, endast 45 dagar.
– Hopplösheten sprider sig i Torypartiet och har gjort så under lång tid. Även hos väljarna, säger Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik.
Så djup är splittringen i ToriesUnder sommarens partiledarkampanj varnade Rishi Sunak för Liz Truss planer. Kraftiga skattesänkningar för att få fart på tillväxten var en farlig väg att gå, ansåg Sunak. Nu får han den svåra uppgiften att återta kontrollen och reda upp i ett ekonomiskt och politiskt kaos. Men vad kan en ny premiärminister göra? Och är det ens möjligt att ena det djupt splittrade partiet?
– Idag är Torypartiet nästan som ett paraplyparti med olika förgreningar, säger Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent.
Hör också om Rishi Sunaks politiska bakgrund och om vem han är. Rishi Sunak är 42 år gammal och därmed den yngsta på den brittiska premiärministerposten sedan 1700-talet. Han är också den första hindun och den första icke-vita premiärministern.
I avsnittet avhandlas också de senaste turerna i Bryssel. Toppmötet i förra veckan var Ulf Kristerssons första som svensk statsminister. Bland annat kom det att hetta till i frågan om EU:s, framförallt Tysklands, relation till Kina.
Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier -
Ukrainas framgångar i kriget mot Ryssland har skakat om den ryska ledningen. Nu skickar Putin ytterligare 300 000 soldater till kriget i Ukraina samtidigt som missnöjet med honom växer på hemmaplan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I P4 Världen pratar vi om hur Putin hanterar krigets nya fas och vilka konsekvenser mobiliseringen kommer att få.
Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om de protester som brutit ut sedan Putin beordrat att kalla in 300 000 män. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi förklarar vilken effekt Putins kraftansträngning kommer att få. Putin kommer att fiska efter värnpliktiga brett utanför Moskva, män som helt enkelt kommer att bli kanonmat, säger Joakim Paasikivi.
Det utdragna kriget gör även att Kina som tidigare ställt sig passiv till Putins invasion börjar tappa tålamodet med Rysslands ledare. Vi hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur Kina nu distanserar sig från kriget.
Efter Putins besked om mobilisering så försöker tusentals ryssar att lämna landet. Carina Holmberg som bevakar Finland berättar om det tryck som nu ställs på den finsk-ryska gränsen när ryssar vill ta sig till Finland. Därefter beger vi oss till Italien och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij. Hittills så har ju länderna i Europa haft en hyfsat enad front mot Ryssland men höga gaspriser, och också kanske nya regeringar, skulle kunna orsaka sprickor i den där enigheten. Ett land där det finns en del sympatier med Ryssland är Italien där det också hålls val i morgon.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Brady Juvier
-
Ryska raketer har återigen avfyrats mot Ukrainas huvudstad Kiev. Hör varför Rysslands president Putin verkar hålla fast vid sin plan att ta kontroll över Kiev och i förlängningen hela Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av kriget försökte ryska styrkor ta över Ukrainas huvudstad Kiev, störta regeringen och tillfångata president Zelenskyj. Det försöket misslyckades men det verkar inte som att Vladimir Putin släppt sina tidigare ambitioner om att inta Kiev och avsätta eller döda presidenten. Nya amerikanska underrättelserapporter tyder också på att Putins mål med invasionen ännu är att ta över stora delar av Ukraina. Hör även hur nära det var att Kiev föll i det tidiga skedet av kriget och hur ukrainska styrkor då lyckades stoppa de ryska specialförbanden.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Kiev, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Brady Juvier
-
Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill.
Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.
Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken ”Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och ”Satansverserna” brändes vid demonstrationer.
Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.
P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter Ekot
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Brady Juvier
-
Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill. Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken ”Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och ”Satansverserna” brändes vid demonstrationer.Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier
-
Republikansk attack mot Disney och HBTQ-aktivism. Vi pratar också om utrikesminister Blinkens besök i Ukraina och Elon Musks köp av Twitter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utrikesminister Blinken på plats i UkrainaUSA:s utrikesminister Anthony Blinken och försvarsminister Lloyd J. Austin III besökte i veckan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Vad var syftet med resan?
Republikanerna till attack mot Walt DisneyI Florida har striden om sexualitet och könsidentitet nått nya nivåer. Efter den kontroversiella lagstiftningen om vad som får sägas i skolan står nästa slag på Disney World i Orlando.
Elon Musk köper sociala jätten TwitterMiljardären Elon Musk köper den sociala plattformen Twitter. I USA oroas Demokrater för köpet medan Republikaner hyllar det. Varför det?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Roger Wilson, USA-korrespondent.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Brady Juvier
-
Lilla Salomonöarna har slutit en hemlig säkerhetspakt med Kina som gör att kinesisk militär kan stationeras på öarna. Australien och USA varnar nu för en kinesisk militär upptrappning i Stilla Havet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Salomonöarna ligger runt 200 mil från Australiens kust i Stilla havet men har ett strategiskt läge mitt i viktiga globala farleder. Efter att den lilla fattiga nationen Salomonöarna i mars slutit ett säkerhetsavtal med Kina befarar Australien att en kinesisk militärbas kommer att öppnas på öarna. Det riskerar att förändra säkerhetsbalansen i Stilla havet, där USA och Kina länge tävlat om inflytandet. Hör hur Kinas militärmakt flyttar fram positionerna till havs och varför det upplevs som ett hot.
Det här är SalomonöarnaBestår av runt 1000 öar i Stilla havet.
Under andra världskriget rasade hårda strider mellan Japan och USA på öarna.
Har ett viktigt strategiskt läge.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter och militär expert Ekot
Producenter: Kajsa Boglind/Katja Magnusson
Tekniker: Brady Juvier
-
För Carola är det självklart att sjunga de ursprungliga orden i populära "Blott en dag". När den skulle in i psalmboken 1937 var texten ändrad så att "modershjärta" blev "en faders hjärta".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vem bytte ut "moder" mot "fader i en av svenskarnas mest sjungna och tolkade sånger, Lina Sandells och Oscar Ahnfelts Blott en dag?
Teorierna och åsikterna har varit många och förändrats genom åren.
Men vad vet man egentligen om hur det gick till? Och vad spelar det för roll idag?
I 1800-talspoeten Lina Sandells dikt, En dag, ett ögonblick i sänder, som senare omarbetades till den psalm många idag känner till och söker tröst hos i svåra tider, skrev hon att Gud hade "mer än modershjärta". I dagens psalmbok är modershjärta borta och ersatt av "en faders hjärta".
Vad innebär det egentligen att ha ett modershjärta? Och fadershjärta?
Ett program av Thella Johnson
Medverkande:
Carola Häggkvist, artist
Margaretha Palm, Kajsa Sandqvist mfl, Åbybergskyrkans sygrupp
Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap
Anne Brügge, författare
Emy Stahl, dramatiker
Gösta Imberg, präst, Sandell-forskare
Intervjuer: Thella Johnson och Lollo Collmar
Slutmix: Brady Juvier
Tack till Per Harling, präst, författare, tonsättare - Se mer
