Odessa Podcasts
-
Med jämna mellanrum dyker debatten upp. Vad är sant och vad är fiktion? Och får man skriva vad som helst om verkliga personer i skydd av romanen? Victor Malm, kulturchef på Expressen, och Mikaela Zabrodsky, vd på Förläggareföreningen, hjälper oss att reda ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alex Schulmans berättelse om sin mormor och morfar fick fina recensioner och många läsare när den kom 2018. "Bränn alla mina brev" har ordet "roman" på framsidan – samtidigt som Schulman i intervjuer har framhållit att han har velat berätta den sanna historien om sina morföräldrar.
I tidskriften Kvartals granskning häromveckan ifrågasätts hur Schulman använt verkliga personer och händelser i en fiktiv berättelse – som på samma gång vill vara en roman med full konstnärlig frihet, och läsas som en autentisk beskrivning av verkligheten.
Det har lett till en förnyad debatt om vad en roman kan vara. Behöver vi ett nytt kontrakt mellan läsare och författare?
KRITIKSAMTAL: DANIEL SJÖLIN OM TRE AV VÅRENS VIKTIGASTE NYA DIKTSAMLINGARKulturredaktionens kritiker Daniel Sjölin har läst tre av vårens nyutkomna diktsamlingar – Judith Kiros "Det röda är det gränslösa", Ilya Kaminskys "Dansa i Odessa" (övers: Lars Gustaf Andersson) och Lars Håkan Svenssons "Snöns eftermäle". Tre sinsemellan olika diktsamlingar värda att uppmärksamma.
OCH DE NOMINERADE TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS ÄR...Fem poeter är nominerade till Sveriges Radios lyrikpris, som tillkännages under nästa veckas Litteraturveckan i P1. Under den här veckan får vi ta del av de nominerade diktsamlingarna, och först ut är Athena Farrokhzads "Åsnans år", i uppläsning av författaren själv, liksom Lennart Sjögrens "Det röda äpplet", i uppläsning av Stina Ekbladh.
MÖT BOKCIRKELN "SIRIS VÄNNER" – EN AV BOKCIRKLARNA I ÅRETS ROMANPRISJURYUtdelningen av Sveriges Radios romanpris är kulmen på Litteraturveckan i P1, och i år utgörs lyssnarjuryn av medlemmar från bokcirklar i Östergötland och på Gotland. Nästa vecka hör vi juryns överläggningar om de nominerade romanerna – men redan nu ska vi få lära känna årets bokcirklar lite mer.
Ett par mil utanför Linköping vid Göta kanal, ligger Bergs slussar och Vreta kloster. Här bor de fem medlemmarna i bokcirkeln "Siris vänner", en bokcirkel som har en given plats i vardagen och där alla har gångavstånd till varandra.
ESSÄ: 1600-TALETS KONSTNÄRER HAR NÅGOT ATT LÄRA OSS OM MÄNNISKANS KAMP MED NATUREN"Återställ våtmarker" har blivit ett slagord bland klimataktivister som kämpar för minskade koldioxidutsläpp. I Sverige försvann många av våra koldioxidbindande våtmarker vid de stora utdikningarna som gjordes under 1800-talet – en landskapsomvandling som Sara Lidman speglar i sitt jernbaneepos. Men också landskapsmålarna i 1600-talets Nederländerna fångade människans kamp med naturen. Det här är konstverk som vi idag kan betrakta i ett nytt ljus. Det menar författaren Erik Lindman Mata i dagens essä från OBS.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Felicia Frithiof -
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, måndag.
Som en liten miniatyrfigur, med ögon lysande av skräck syntes hon sittandes på huk mitt i infernot av betongblock, kullvräkta väggar, utblåsta fönster och bakom henne det enda som var helt, ett vitt badkar. Högst upp på resterna av sin lägenheten på sjunde våningen i ett vanligt nioplans hyreshus i Dnipro, balanserade hon.
Till vänster om Anastasia – en gapade gigantisk avgrund, där två trappuppgångar av niovåningshuset fullständigt pulveriserats av den ryska KH 22-roboten.
En raketformad projektil, som byggs för att slå ut fartyg till havs och avfyras från bombplan.
Den har redan använts flera gånger mot vanliga civila. I semesterbyn Serhivka, sju mil från Odessa, då dödades minst 21 människor i sina lägenheter. I ett shoppingcentrum i Krementjuk minst lika många och så nu i Dnipro där antalet döda kan bli så många som 70. 30-talet döda har hittats, men fortfarande saknas mellan 30 och 40 personer. På sjukhus finns över 70 skadade, många av dem svårt skadade, flera är barn.
Bilderna från nedslagsplatsen är ofattbart grymma. Vem kan med vett och vilja skjuta sönder hus där barn sover i sina sängar och föräldrarna just satt på kaffet. Inte ens om de hörde flyglarmet hade de en chans att ta sig ned i skydd från de högsta våningarna.
Framför rasmassorna en kvinna, som förtvivlat skriker: ni ryssar, som vi alltid behandlat väl, som varit vänner och släktingar, men varför har ni tagit min son ifrån mig, ropar hon ut i tomma intet.
Hon förbannar alla ryssar och lovar dem sju svåra år.
Staden Dnipro har haft mycket ryska relationer, jag har själv träffat många i Moskva, som har släktingar i Dnipro. I Dnipro talas ofta ryska och många där har haft kontakter i Ryssland.
Det har den ryska krigsterrorn effektivt satt punkt för.
I rysk propaganda-tv i går kväll lät alla som blodtörstiga barbarer, när de jublar över de döda i Dnipro och önskar samma totala utplåning av Kiev, Charkiv och andra städer i Ukraina.
Detta är terrorn som talar – det finns inget annat ord – just nu.
Men 24-åriga Anastasia överlevde. En brandman lyckades resa en hög stege och få ned henne från toppen av rashögen. Hon blir en glimt av hopp, precis som den lilla katt, som syntes räddas när den satt fastklamrad på en avsats på en halv fasad.
Ljuspunkter som är nödvändiga för att orka fortsätta leva när den en gång gode grannen förvandlats till en blodtörstigare version än den ökände ryske Ivan den förskräcklige.
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
-
Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Claes Aronsson, programledare
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Niklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI
Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU
-
Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.
Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.
Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.
För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.
I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.
I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.
Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.
Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?
Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.
Programledare: Robin Olin
Producent och reporter.
Simon Moser och Anja Sahlberg
-
I Godmorgon världen denna vecka även reportage om möteskulturen efter pandemin, om Finlands snabba Natoprocess, det ryska hotet mot Moldavien, Public Service, panelen och krönika av Ulrika Knutson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas snabbeslutar i NatofråganFrågan om en svensk ansökan till militäralliansen Nato har präglat även den här veckan och hastigheten, inte minst när det gäller Socialdemokraternas beslut om ett ja eller nej till natomedlemskap, har drivits upp ytterligare.
Samtidigt som såväl statsminister Magdalena Andersson som utrikesminister Ann Linde har besökt en rad världsledare i veckan pågår den socialdemokratiska interna säkerhetspolitiska dialogen för partiets förtroendevalda och andra medlemmar.
En skendemokratisk process menar en del kritiska socialdemokrater, medan andra ser fram emot att komma fram till ett beslut om Sverige ska överge alliansfriheten eller inte.
Mötesinflation efter pandemin - hur bra är det med hybridmöten?Pandemin har ju påverkat många delar av vår vardag och en av dem är möteskulturen. Vi har blivit tvungna att hålla möten på digitala plattformar, utan att träffas i verkligheten.
Nu har många börjat komma tillbaka till sina arbeten samtidigt som vi har vant oss vid att i större utsträckning jobba hemifrån vilket skapar halvdigitala möten - så kallade hybridmöten.
Den digitala möteskulturen under pandemin har dessutom gjort att vi nu lägger ännu mer tid på möten och har färre pauser mellan dem.
Finland och NatofråganPå torsdag kommer Finlands president Sauli Niinistö offentliggöra sin ställning i Nato-frågan och på lördag kommer socialdemokraterna där att offentligt bestämma kurs.
Men redan nu har både Nato-förespråkare och kritiker ställt in sig på att Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato.
Det som började med en opinionssvängning efter Rysslands invasion av Ukraina har lett till en historiskt snabb process - som nu är inne på sin avgörande vecka.
Timme 1:
Så går kriget i Ukraina vidare - hör militärexpert Joakim Paasikivi
Vardagslivet i Odessa i skuggan av kriget
(S) spurtar in i Nato
Hybridmöten präglar möteskulturen efter pandemin
Krönika om Natofrågan av Ulrika Knutson
Panelen
Timme 2:
Finlands snabba process mot Natomedlemskap
Det ryska hotet mot Moldavien
Satir med Public Service
Kulturpanelen om aborter - hör Jens Liljestrand, Helena Granström och Lotta Wendel
Generation 2 - Marcos och Duterte - väntas ta över i Filippinerna
Kåseri av Pamela Jaskoviak om tomheten efteråt
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Katarina von Arndt
Tekniker: Jacob Gustavsson
-
Liken på gatorna i ukrainska Butja, den sönderskjutna staden Mariupol och vittnesmål om våldtäkter. Radiokorrespondenterna Ryssland om krigets brutala verklighet, men hur ser det ut i den ryska propaganda-TV-apparaten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Verkligheten i Butja
Lubna El-Shanti har precis kommit tillbaka från Kiev och förstäderna Butja och Irpin. Maria Persson Löfgren berättar om Odessa där hon har varit. De berättar om folket de mött, om hur de lever, och om vad de varit med om.
Propagandan i Ryssland
I Vladimir Putins Ryssland pumpas det ut en surrealistisk version av verkligheten som helt förnekar ansvar för krigsbrott och våld mot civila på platser som Butja. Johanna Melén berättar om den märkliga uppvisningen på rymdbasen i Amur-provinsen där Putin och Belarus diktator Aleksander Lukasjenko diskuterade samarbete i rymden.
Programledare: Jesper Lindau
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Lubna El-Shanti, Ekots utsända till Ukraina
Johanna Melén, Rysslandskorrespondent
Producent: Lena Bejerot
Tekniker: Jakob Gustavsson
-
Vi pratar om helgens ligacupfinal och rivaliteten mellan Liverpool och Chelsea överlag. Det blir även snack om Panenka-straffar, om att Bielsa fått sparken och en lägesuppdatering om de större europeiska andraligorna. Iskmo-Jungsund BK har vunnit pris och därför pratar vi även om vår moderklubb och minns då tre spelare som fostrats i föreningen samtidigt spelade i samma U-17 landslag. Vi avslutar med våra ukrainska favoritspelare genom åren.
-
Vi har öppnat dörrarna för Ukraina och speciellt kvinnorna i Odessa. Stämning från USA angående olicenserade musikval. Luckan är öppen och även lite snack kring V75 uppe i Älgåker.
-
Vi har öppnat dörrarna för Ukraina och speciellt kvinnorna i Odessa. Stämning från USA angående olicenserade musikval. Luckan är öppen och även lite snack kring V75 uppe i Älgåker.
-
År 2021 närmar sig sitt slut Tomas och Per sammanfattar de bästa ögonblicken under kalenderåret. Vi tar reda på vad som har hänt med hästsvansen från Odessa, kikar bakåt under den senaste månadens matcher och kontroversiella beslut där VAR återigen står i centrum. Hur går det egentligen för poddens favoritlandslagstränare Igor Biscan? Det och mycket mer i årets sista avsnitt. God jul och ett gott nytt år. /Andreas, Per & Tomas.