Stockholm Environment Institute Podcasts
-
Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.
Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.
2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.
Medverkande:
Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.
Sam Dupont, biolog vid Göteborgs universitet.
Isabella Lövin, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,
Richard C. Thompson, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.
Skriv till oss! [email protected]
Reportrar: Therese Uddenfeldt och Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.
Medverkande:
Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.
Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.
Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporterasEnligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.
–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.
Det säger professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.
Medverkar gör också: Hans Chen, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, Philippe Ciais vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, Björn-Ola Linnér, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.
En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 org
Först pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i Malmö
Och på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energi
Klimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.
Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.
Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola
Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.
Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?
I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.
Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.
Skriv till oss: [email protected]
Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Det har varit mycket snack om EU:s så kallade taxonomi på senare tid. Ordet verkar ha med miljömålen att göra, men vad betyder det egentligen? Och varför använder alla ett så konstigt ord?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad betyder taxonomi?Vi reder ut vad ordet taxonomi egentligen betyder och varför det numera förekommer så ofta i rapporteringen om EU:s miljömål. Med oss har vi Måns Nilsson, VD för Stockholm environment institute och Sara Lövestam, författare och språkvetare.
Hur sent i livet törs man byta bana?En av tavlorna på årets Vårsalong på Liljevalchs i Stockholm är ett broderi med över 390 000 stygn. Konstnären, Krister Persson, sa upp sig efter 27 år som anställd på Borås tidning för att ägna sig på heltid åt broderiet. Hur vågar man byta bana så sent i livet?
Dessutom pratar vi om en ny stor installation på Stureplan i Stockholm där det hänger en gigantisk skylt med orden "Allt är bra".
Programledare: Karsten Thurfjell
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Jennie Sjöström -
Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Texas finns ett av världens största oljefält - Permian Basin. Där har Sharon Wilson på miljöorganisationen Earthworks bott. Men hon tvingades flytta på grund av oljeutvinningen som fick en ny boom för femton år sen med den kritiserade metoden fracking. Fracking har gjort att USA blivit det land som producerar mest olja och gas i världen.
Trots president Bidens löften om ren energi och landets nya klimatmål om nettonollutsläpp 2050 planerar USA en ökad produktion av olja och gas. Sharon Wilson är besviken på sitt hemlands politik.
Fossila bränslen som kol, olja och gas är den största orsaken till utsläppen av växthusgaser. Utsläpp som måste börja minska om Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen ska nås. Men medan världens länder ger nya klimatlöften så ökar istället den globala produktionen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser.
Enligt en ny rapport - Production Gap Report, från FNs miljöprogram UNEP och Stockholm Environment Institute - planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.
Kurvorna går åt fel håll. Vad krävs nu för att vända utvecklingen?
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent och reporter: Daniel Värjö
-
Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare.
Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år.
Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger.
Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis.
Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI).
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Professor i global miljövetenskap, forskare, föreläsare, 54 år. Född i Finspång, uppvuxen i Brasilien, Italien och Karlskrona, bosatt på Rindö. Sommarvärd 2015 och Vintervärd 2015.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Johan Rockström menar att 2020 är ett sanningens år för klimatet.
Om Johan Rockström
– Det handlar om mina och dina barns och deras barns framtid.
– Allt över två graders uppvärmning är sannolikt att betrakta som permanent skada för våra möjligheter på jorden. Och just nu rör vi oss längs en väg som tar oss till mellan 3-4 grader om 80 år, säger Johan Rockström. Han menar att planeten befinner sig i ett akutläge.
– Ska vi ha en chans att klara det här måste de globala utsläppen böja i år, och sedan halveras till 2030, för att sedan halveras igen till 2040 och sedan nå noll 2050. Rockström pekar på att vi nu ser de första offren för den globala uppvärmningen: Arktis som kommer att vara ett öppet hav på sommaren om 30 år vilket påverkar vädret i Norden. Glaciärerna på Västantarktis där flera kan ha korsat en tröskel som innebär att de ofrånkomligen glider ut i havet med global havsytehöjning som följd. Och de tropiska korallreven, där hälften av stora Barriärrevet i Australien redan är förlorat, vilket påverkar fisk och inkomster för ett par hundra miljoner människor.
– Fönstret för att undvika de stora katastroferna är fortfarande öppet, men bara på glänt… Därav ett planetärt nödläge, säger Johan Rockström.Leder ett av världens främsta klimatforskningsinstitut, Potsdaminstitutet i Tyskland. Menar att läget för miljön är akut men tycker inte att man ska känna klimatångest.
Global miljöforskare som flitigt debatterar miljö- och klimatfrågor. Har utnämnts till miljömäktigast i Sverige två år i rad. Varit chef både för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre.
Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Skrivit flera böcker och mängder med akademiska publikationer.
– Jag välkomnar alla som lyssnar - till Sanningens år 2020. Fem år efter att vi i Paris lovade att lösa klimatkrisen och antog FNs Agenda 2030, rör vi oss fortfarande längs katastrofens väg. Nu har vi nått året då världen måste öka takten, vilket går för lösningarna finns där. Det blir en vetenskaplig resa där jag också biktar mig, utlyser planetärt nödläge och uppmuntrar till revolution.
Producent: John Swartling
-
NATURGEOGRAF, VD, MILJÖDEBATTÖR. Johan Kuylenstierna inleder med att berätta om sin mormor som vid 100 års ålder inte tyckte att det var bättre förr. Hennes perspektiv bidrog till att göra honom till en framtidsoptimist och han fokuserar på hur vi kan lösa de miljöproblem som vår utveckling orsakar.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Min resa genom 25 års arbete med miljöfrågor har lärt mig att det inte bara handlar om vetenskap och fakta. Det här är också en fråga om förhållningssätt, säger Johan Kuylenstierna.
Som ett exempel på vad vi alla kan göra ber han oss tänka på vad vi väljer att äta och, inte minst, vad vi slänger. Mellan 30-40% av all mat som produceras i världen konsumeras aldrig. Den förstörs eller slängs. Redan idag produceras mat för att föda 10 miljarder människor.
Sluta släng mat. Använd näsan, inte bäst före-datum, är hans direkta uppmaning.
Om Johan KuylenstiernaUtsedd till Sveriges miljömäktigaste person. Vd för Stockholm Environment Institute med 230 anställda vid kontor i sex länder, som 2016 rankades som världens mest inflytelserika tankesmedja inom miljöpolicyområdet. Varit ansvarig för World Water Week som hålls i Stockholm varje år och arbetat med vattenfrågor inom flera FN-organ.
Utbildad naturgeograf. Adjungerad professor på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och hedersdoktor vid samma universitet. Ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Har arbetat med klimatforskning i både Arktis, Antarktis och på Eldslandet.
Producent: Per Berg
