Helsingfors universitet Podcasts
-
Västra Nylands välfärdsområde har via lagstiftningen tilldelats ett av de svenska specialuppdragen som hör till välfärdsreformen och den framtida social- och hälsovården. Sedan mars 2022 har den framtida funktionen beretts genom ett projekt. I avsnittet får vi höra varför det behövs en svensk forsknings-, utbildnings-, utbildnings- och innovationsverksamhet för social- och hälsovården? Vad innebär specialuppdraget, vad är slutresultatet av projektet och har det kommit fram intressanta förslag? Avsnittet producerades denna gång i samarbete med beredning för Västra Nylands välfärdsområde.
Podden gästas av Elisabeth Kajander, utvecklingschef, Västra Nyland välfärdsområde och av Harry Lunabba universitetslektor, forskare och föreläsare, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Poddens värd är Ulrika Krook, sakkunnig inom projektet, Västra Nylands välfärdsområde, specialiserad jurist och universitetslärare i rättsvetenskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Avsnittet spelades in i december 2022.
-
”Hem ljuva hem” är bara ett av alla exempel på hur hemmet figurerar på väggbonader. Men vad utmärker ett bra hem? Och vad utmärker ett bra bostadsområde? Utöver hemmet är arbetsplatsen den plats där vi spenderar mest tid – men kan arbetsplatsens läge påverka hälsan? Hur lång är den perfekta pendlingssträckan? Avsnittet gästas av Jaana Halonen, forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet och Helsingfors universitet, Finland.
Musik: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén -
Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet
Högadelns kvinnor kunde ha en viktigt informell makt under 1500-talet, där de upprätthöll kontakter och samlade in information. Men den informella makten kunde under extrema förhållande resultera i konspirerande till uppror och försvar av borgar och slott när maken hade dött.
I detta bonusmaterial samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.
Bild: 1700-talsmålning som avbildar Kristina Gyllenstierna på altarskulpturen i Västerås domkyrka. Public Domain, Konstnär okänd, Nationalmuseet.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ebba Stenbock (1550-1614) var slottsfru på Åbo slott år 1597 när Hertig Karls trupper belägrade slottet. Hertig Karls män imponerades av hennes mod när kanonerna talade, men hon tvingades betala ett högt pris för lojalitet med sin döde man Klas Fleming.
I en tid av våldsam maktkamp mellan Hertig Karl och kung Sigismund hamnade Ebba Stenbock på den förlorande sidan genom sitt giftermål med ståthållaren i Finland Klas Fleming, som var lojal med Sigismund. Ebba Stenbock och hennes överlevande barn berövades sin egendom och sonen Johan avrättades 1599.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.
Ebba Stenbock är kanske mest känd från Albert Edelfelts målning från 1878 ”Hertig Karl skymfar Klas Flemings liks som bygger på en tradition där Ebba Stenbock står upp mot Hertig Karls kränkning av den döde Klas Fleming. Själva skäggdragningen har säkerligen aldrig ägt rum.
Ebba Stenbock (1550-1614) föddes in i den yppersta högadeln där pappan var riksråd och systern Katarina blev Gustav Vasas tredje fru. Ebba gifte sig 1573 med Klas Fleming – som kom att bli den mäktigaste mannen i den östra rikshalvan. Klas Fleming var var ökänd för sin brutalitet. Han slog ner bondeupproret Klubbekriget med stor grymhet och även hans ståndsbröder klagade på hans grymhet.
Efter Johan III:s död år 1592 drogs Ebba Stenbock och hennes familj in i maktkampen mellan den nye kungen Sigismund och hans farbror, hertig Karl (den blivande Karl IX). Hertigen fick snabbt grepp om makten i det egentliga Sverige, men Klas Fleming, som var riksmarsk, amiral och ståthållare över Finland, fortsatte att försvara kungen Sigismunds position i östra delen av riket.
Ebba Stenbock fungerade som rådgivare till Klas Fleming och hade troligtvis en mildrande effekt på sin brutale man. När Klas Fleming dog 1597, av sjukdom eller förgiftning, under striderna med Hertig Karl befanns sig Ebba Stenbock på Åbo slott som senare kapitulerade för Hertig Karl.
Hertig Karl, senare Karl IX, var hämndlysten mot Klas Flemings familj. Sonen Johan Fleming avrättades i Åbo 1599, inte så mycket för det han gjort utan snarare för det han kunde tänkas göra i framtiden. Ebba Stenbock fördes till fångenskap i Stockholm och berövades all sin egendom.
Lyssna också på Karl IX:s uppror, blodbad och näringspolitik samt Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna.
Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.
Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Läs mer om Ebba Gustavsdotter (Stenbock) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2022-09-17.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?
Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen – nyval utlystMinkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte.
Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Fabian Begnert -
Natten till tisdag 27 september ska en rymdfarkost för första gången någonsin pröva att knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att börja undersöka denna metod som kanske någon gång kommer att behöva användas i skarpt läge, mot en asteroid som kan komma att hota jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en uppdaterad repris från november 2021 då sonden lämnade jorden.
Efter 10 månaders färd genom rymden når nu den drygt diskmaskinsstora farkosten DART fram, för att knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.
Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan ställa till med. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.
Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.
Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.
Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.
Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar.
Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.
I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.
Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.
Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.
Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige har en lång historia av invandring och lika länge har svenska skolan mött elever som inte kan svenska. Tuulikki och Risto är två av väldigt många som vet, hur det är att sitta i klassrummet och inte förstå vad läraren eller klasskamraterna säger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 1960-talet och 1970-talet lämnar familj efter familj Finland och flyttar till Sverige, och i klassrummen runt om i Sverige sitter det snart finskspråkiga barn som inte kan ett ord svenska. 13-åriga Risto Vikman är en av dem. Han sitter med på lektionerna, men förstår inte vad lärarna eller klasskamraterna säger.
-Ibland kände jag mig lite obetydlig eller dum, när andra barnen satt och löste uppgifter och jag bara tittade på och drev tiden, berättar Risto Vikman.
Också Tuulikki Pihl är 13 år gammal när hennes familj flyttar till Sverige.
-Det var hemsk känsla att inte kunna förstå vad folk säger runt omkring en. Jag har alltid läst mycket, och nu kunde jag plötsligt inte ens läsa. Det var ingen kul, säger Tuulikki Pihl.
Barnens erfarenheter leder till att Sverige får nya lagar och skolorna börjar använda rutiner som tillämpas än idag. Men fungerar 70-talets metoder i 2020-talets Sverige?
Medverkande:
Risto Vikman
Tuulikki Pihl
Hanna Snellman, professor i etnologi och vicerektor vid Helsingfors universitet
Tunde Puskas, professor i pedagogiskt arbete, vid Linköpings universitet i Norrköping
Reporter: Hanna Sihlman, [email protected]
Producent: Virpi InkeriProgrammet gjordes 2022.
-
Finns det lagar och etiska regler inom det sociala arbetet? Varför har vi brist på socialarbetare? Vad handlar personalisering och klientorientering om inom socialt arbete? Vad är personlig budget? Är det en serviceform? Varför har det kommit till Finland?
Podden gästas av specialforskaren och specialierade socialarbetaren Stina Sjöblom. I avsnittet diskuteras bl.a. personalbristen inom socialt arbete och den lagstiftning som styr socialt arbete samt dess kompetensutveckling. Dessutom behandlas ett nationellt projekt om personlig budgetering inom funktionshinderservicen. Poddens värd är Ulrika Krook, specialiserad jurist och universitetslärare i rättsvetenskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. (Avsnittet inspelat i mars 2022)
-
Enligt en ny undersökning har kriget i Ukraina lett till en radikal förändring i Nato-opinionen i Finland. För första gången ser nu en majoritet av finländarna ut att vara för ett Nato-medlemskap. Men varför har opinionen svängt och hur påverkar den långa landsgränsen mot Ryssland finländarnas synsätt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande:
Charly Salonius-Pasternak, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, specialiserad på säkerhetspolitik
Tomas Ries, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm
Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet
Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan och Rysslandskännare
Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Europas historia vid Åbo Akademi
Programmet är producerat av Sveriges Radio Finska.
Redaktion:
Virpi Inkeri
[email protected]
Henrik Jansson
[email protected]
Maria Repitsch
maria.repitsc[email protected] -
Norden skulle bli världens mest integrerade region. Men när covid-19 kom höll inte samarbetet för trycket. Blir allt som vanligt när coronapandemin är över, eller håller Norden på att glida isär?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Malin Biller, serietecknare, Anders Ljunggren, ordförande Stockholmsavdelningen av föreningen Norden, Linus Eriksson, vd Öresundsbron, Ole Jörgen Lind, butikschef på Maximat på Nordby, Kent Hansson, kommunalråd i Strömstad (S), Johan Strang, Nordenforskare Helsingfors universitet, Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Josef Reinhold
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande?
Om de många och komplicerade turerna samtalar Nils Erik Forsgård, docent i historia vid Helsingfors universitet och chef för tankesmedjan Magma, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande?
Om de många och komplicerade turerna samtalar Nils Erik Forsgård, docent i historia vid Helsingfors universitet och chef för tankesmedjan Magma, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
Vad behöver journalister och kommunikatörer vara uppmärksamma på gällande mänskliga rättigheter? Podden gästas av specialmedarbetare Maria Swanljung och behandlar mänskliga rättigheter, kommunikation och journalistik samt yttrande- och pressfrihet. Värd: Ulrika Krook, specialiserad jurist och universitetslärare i rättsvetenskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
-
Diskussion om hur barnrätten och arbetet mot ett barnvänligare Finland syns i maktens centrum riksdagen men också i lokalpolitiken. I podden berättar riksdagsledamot Mikko Ollikainen om det parlamentariska arbetet mot en nationell barnstrategi. Föreningslivets och speciellt ungdomsföreningarnas roll i barn och ungdomars utveckling tas också upp. Värd: Ulrika Krook, barnrättsjurist och universitetslärare i rättsvetenskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
- Montre plus
