Anna Tullberg Podcasts
-
Anna Tullberg träffar den hyllade författaren Fernanda Melchor och frågar hur hon gör för att skriva om det råa våldet utan att få läsaren att slänga iväg boken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Romanen "Paradais" är frånstötande att läsa, ändå är den omöjlig att lägga ifrån sig. Hur lyckas Fernanda Melchor med det?
"Man kan undra varför man ska skriva böcker om våld, men jag säger att det är viktigt att vi ser våldet och pratar om det, så vi kan komma fram till några nya svar", säger hon.
"Och framför allt finns våldet inom oss själva. Du kan vara rik och blond, även i ett samhälle som Mexico som är så rasistiskt, och samtidigt vara våldsam. Men även när en kriminell dör är det en tragedi".
-
Bioaktuella ständigt bioaktuella! - skådespelaren Nicolas Cage förbryllar kulturredaktionens Joakim Silverdal. Är han bra eller dålig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår filmkritiker nystar i det medvetna överspelets mysterium och tar hjälp av fyra recensentkollegor, en docent i scenisk framställning, en poet och psykolog samt en utforskare av internetfenomen. En exposé över en fyra decennier och drygt 100 filmer lång karriär som på sätt och vis också skildrar den amerikanska filmfabrikens skiftande fokus under samma tid.
KRITIKSAMTAL: "FÖRDOLT ÄR MINNET AV MÄNNISKAN"En av de franskspråkiga romaner som det talats mest om de senaste åren är Mohamed Mbougar Sarrs roman ”Fördolt är minnet om människan”. Kritikerna har hyllat den och kallat den både omskakande, underhållande och nyskapande. Den driver bland annat en hel del med det franska litteraturetablissemanget – samma etablissemang som 2021 gav honom den franska litteraturvärldens finaste utmärkelse Goncourtpriset för just den boken. Nu kommer den på svenska och kulturredaktionens Anna Tullberg har läst den.
KLASSIKERN: "FAUST" AV GOETHEI veckans klassiker går Dimitri Plach en rond med Djävulen i Goethes Faust, och de välkända citaten om att sälja sin odödliga själ till djävulen.
Programledare: Mårten Arndtzén
Producent: Estrid Holm -
I vår serie "Verket som värker" handlar det om en film, en bok, ett konstverk ni lyssnare aldrig kunnat släppa, som verkligen satt avtryck i livet. För mer än tjugo år sedan såg Johan Westerholm Odd Nerdrums omdiskuterade målning "Mordet på Andreas Baader", som framställer en av ledarna för den västtyska terrororganisationen Röda armé-fraktionen som en religiös martyr, och sedan dess lämnar den honom ingen ro. Målningen finns på Astrup Fearnley museet i Oslo. Reporter: Anna Tullberg
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Du som lyssnar nu är också välkommen att höra av dig till oss och berätta om det verk som värker hos dig! Konst, dans, teater, film, musik, litteratur... vad du vill, men det ska vara ett verk som följt dig genom tiden och livet, som ligger och gnager, som satt sina spår.
Mejla oss på: [email protected]
-
"Om James Ellroy hävdar att han är världens bästa deckarförfattare, så får väl jag säga att jag är världens främste Ellroybeundrare", säger Jens Lapidus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En podd om böckerna som har lämnat djupa spår i livet, själen och skrivandet. Kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg bjuder in en författare och tillsammans vågar de sig på en omläsning.
Den här gången läser vi om "Den svarta dahlian" av James Ellroy, från 1987. Hur är den att läsa i dag? Anna Tullberg och författaren Jens Lapidus tar sig tillbaka till ett språk och en miljö som de en gång älskade. De blir uppslukade av läsningen, men hittar också saker som har börjat skava i dag.
Ett samtal om stora förebilder, en ylande författare, bestialiska mord, besatthet och mjuka kärnor. Samtalsledare: Lina Kalmteg
JAMES ELLROY ÄR VÄRLDENS BÄSTA FÖRFATTARE......enligt honom själv. Och han älskar att odla myten om sig som outsidern, missbrukaren och caddien som till sist blev en världsberömd kriminalförfattare. Född 1948 i Los Angeles. När han var tio år gammal mördades hans mamma, Geneva Hilliker Ellroy. Mordet blev aldrig uppklarat och händelsen blev avgörande för den unge James och hans liv. Han hamnade i missbruk och kriminalitet. Men i slutet av 1970-talet började han i stället att skriva. James Ellroy debuterade 1981.
"Den svarta dahlian" är hans sjunde kriminalroman och den första delen i den så kallade Los Angeles-kvartetten (tillsammans med "Den stora tomheten", "LA konfidentiellt" och "Vit jazz") och blev hans stora genombrott. Traumat med mordet på hans mamma finns inknådat i flera av Ellroys böcker, men alldeles särskilt i "Den svarta dahlian", som också bygger på ett historiskt mord i Los Angeles i slutet av 1940-talet. I den uppföljande trilogin om USA:s undre kriminella värld kom James Ellroy att utveckla sin korthuggna prosa och väva in historiska, nationella politiska intriger i sina berättelser.
JENS LAPIDUS ÄR ELLROYS FRÄMSTE BEUNDRARE......och en av hans främsta efterföljare. "Utan James Ellroy hade jag inte blivit författare", säger han. Född 1974 i Stockholm och är förutom författare också jurist. Debuterade 2006 med succéthrillern "Snabba cash", om Stockholms undre värld. Hyllades och jämfördes med bland andra just James Ellroy och boken har sedan översatts till över 20 språk. "Snabba cash" följdes av "Aldrig fucka upp" (2008) och "Livet de luxe" (2011). Både "Snabba cash" och flera av hans andra böcker har filmatiserats. 2021 var det premiär för Netflixserien "Snabba cash", som är en fristående uppföljning som utspelar sig 10 år senare.
Sedan 2020 är Jens Lapidus också barnboksförfattare, med serien om Dillstaligan. Senaste boken för vuxna är den dystopiska thrillern "Paradis city" (2021).
Producenter och medverkande: Lina Kalmteg och Anna Tullberg, Kulturredaktionen P1.
-
"Känslan av att stå på tröskeln till en annan värld lockade mig, för jag var ett fegt barn som fick ångest av Pippi", säger Helena Dahlgren om varför "Agnes Cecilia" blev en så viktig bok för henne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En podd om böckerna som har lämnat djupa spår i livet, själen och skrivandet. Kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg bjuder in en författare och tillsammans vågar de sig på en omläsning.
"Agnes Cecilia - en sällsam historia" från 1981 av Maria Gripe, som ges ut på nytt våren 2022, är en bok många bär med sig sedan första läsningen, ofta utförd i tidiga ungdomsår. Hur är den att läsa om som vuxen? Lina Kalmteg och författaren Helena Dahlgren träder in i en välbekant värld, men får också syn på nya saker.
Samtalsledare Anna Tullberg lotsar genom en läsupplevelse i parallella världar. Det handlar om tröst och att livet är större än det vi bara ser omkring oss.
"AGNES CECILIA" BLEV MARIA GRIPES STORA GENOMBROTTMaria Gripe föddes i Vaxholm 1923. Död 2007. Debuterade 1954 med "I vår lilla stad". Skrev upp mot 40 böcker och översattes till 36 språk. Skrev bland annat böckerna om Hugo och Josefin och om Elvis Karlsson, men fick ett större genombrott med "Agnes Cecilia – en sällsam historia", som utkom 1981. Den handlar om föräldralösa Nora som har flyttat till en stor, vacker, gammal våning tillsammans med sin fosterfamilj och snart upptäcker hur det börjar hända märkliga, övernaturliga saker. En klocka går baklänges, hon hör steg utanför dörren och telefonen ringer med okända röster.
Stor uppmärksamhet fick Maria Gripe också med den så kallade Skuggserien, som inleddes med "Skuggan över stenbänken" 1982 och handlar om Carolin som kommer som hembiträde hem till en fin familj. Men vem är hon egentligen? 1989 blev de fyra böckerna i sviten tv-serie med titeln "Flickan vid stenbänken", i regi av Marianne Ahrne.
HELENA DAHLGREN LÄSTE MARIA GRIPE I TORKSKÅPETHelena Dahlgren var tidig med att blogga om böcker i Sverige och är barn- och ungdomsboksförfattare, med till exempel fantasyserien "Ödesryttarna". Hon har också skrivit spänningsromanen "Skarp", om den fiktiva författaren Beata Skarp, som handlar just om gränserna mellan liv och litteratur. På mellanstadiet brukade Helena gömma sig i torkskåpet i korridoren för att få läsa Maria Gripes böcker i fred. "Utan Agnes Cecilia hade jag varit en mycket tråkigare författare", säger hon.
Producenter och medverkande: Lina Kalmteg och Anna Tullberg, Kulturredaktionen P1.
-
"Jag blev lycklig av det här uppdraget", säger Christina Wahldén om att läsa om "Spionen som kom in från kylan".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En podd om böckerna som har lämnat djupa spår i livet, själen och skrivandet. Kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg bjuder in en författare och tillsammans vågar de sig på en omläsning.
Hur håller "Spionen som kom in från kylan", John Le Carrés genombrott från 1963, att läsa i dag? Författaren Christina Wahldén och kulturredaktionens Anna Tullberg ger sig tillbaka in skildringen av spioner och det kalla kriget, och slås av hur skrämmande aktuell boken är just, just nu.
Samtalsledare: Lina Kalmteg.
JOHN LE CARRÉ – ARBETADE SJÄLV SOM SPIONJohn Le Carré är född 1931, i Dorset, Storbritannien. Död 2020. Arbetade för den brittiska underrättelsetjänsten i Bonn och Hamburg 1959–1964. Debuterade med "Call for the dead" 1961 ("Telefon till den döde" 1966). Fick ett stort genombrott med "Spionen som kom in från kylan" 1963. Gav ut 25 böcker, varav många har filmatiserats, inte minst "Tinker Tailor Soldier Spy", av svenske regissören Tomas Alfredson 2011.
"Spionen som kom in från kylan" handlar om den brittiske agenten Alec Leamas och utspelar sig under det kalla kriget, i dåtidens Berlin som var uppdelat i ett väst- och ett östblock med muren som en skarp gräns. Boken kom i svensk nyöversättning av Hans-Jacob Nilsson, 2021.
CHRISTINA WAHLDÉN – SKRIVER DECKARE SOM UTSPELAR SIG I AUSTRALIENChristina Wahldén är född 1965, i Järfälla, Stockholm och bor i Uppsala. Tidigare kriminalreporter på Svenska Dagbladet. Debuterade 1998 med ungdomsromanen "Kort kjol", som fortfarande ges ut och diskuteras friskt i landets skolor. Har skrivit upp mot 70 böcker. På senare år har hon gett ut serien Darwindeckarna som utspelar sig i Australien, en viktig plats i hennes liv. Tredje delen, "Enbart kvinnor", gavs ut våren 2022.
Producenter och medverkande: Lina Kalmteg och Anna Tullberg, Kulturredaktionen P1.
-
'Den hemliga historien' var en jättestor läsupplevelse för mig. Detta att få stiga in i en förtrollad värld. Jag tvekade inte en sekund när jag fick frågan om jag ville läsa om, säger Lydia Sandgren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En podd om böckerna som har lämnat djupa spår i livet, själen och skrivandet. Kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg bjuder in en författare och tillsammans vågar de sig på en omläsning.
Hur håller ”Den hemliga historien”, bästsäljaren från 1992? Författaren Lydia Sandgren och Lina Kalmteg ger sig tillbaka in i den förtrollade collegevärld de minns från sin första läsning. De kommer ut igen med en delvis ny syn på boken och dess huvudpersoner.
Samtalsledare Anna Tullberg lotsar genom ett läslandskap av bladvändarkaraktär om identitetssökande ungdomar som suktar efter både bildning och droger.
DONNA TARTT – KULTFÖRFATTAREN SOM GER UT ROMANER VART TIONDE ÅRDonna Tartt är född 1963 i Mississippi, USA och har gett ut tre romaner hittills. "Den hemliga historien" från 1992 var hennes debut och blev ett enormt genombrott. Den översattes till över tjugo språk och såldes i miljontals exemplar. Senare kom "Den lille vännen" (2002) och "Steglitsan" (2013). Donna Tartt har alltid värnat sitt privatliv och därmed blivit en mytomspunnen författare.
LYDIA SANDGREN HAR INSPIRERATS AV TARTTS BERÄTTARTEKNIK
"Den hemliga historien" handlar om sex vänner studenter i grekiska på ett elitcollege i Vermont i nordöstra USA. Allt de gör tillsammans slutar i något som liknar en grekisk tragedi.
Donna Tartt gick själv på ett liknande college tillsammans med en annan kultförfattare, Bret Easton Ellis ("American psycho"), och det spekuleras fortfarande i artiklar och poddar om deras dekadenta studietid tillsammans och hur mycket av den som kanske letade sig in i "Den hemliga historien".Författaren Lydia Sandgren är född 1987 och bor i Göteborg, där hon också är verksam som psykolog. 2020 tilldelades hon Augustpriset för debutromanen "Samlade verk". Det är en bok på nästan 700 sidor om de tre vännerna Martin, Cecilia och Gustav och konstens betydelse i livet.
Om Donna Tartt säger Lydia Sandgren: "Jag har en själsfrände i kärleken till ett världsbygge".
LYDIA SANDGRENS LÄSTIPS OM DU VILL HA MERI avsnittet tipsar Lydia Sandgren om följande böcker på temat "träda in i en förtrollad värld och få vistas där":
"Alexandriakvartetten" av Lawrence Durrell.
"En förlorad värld" av Evelyn Waugh.Producenter och medverkande: Lina Kalmteg och Anna Tullberg, Kulturredaktionen P1.
-
I veckans program möter ni både årets Nobelpristagare i litteratur Abdulrazak Gurnah och Deborah Levy, aktuell med sin självbiografiska trilogi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
NOBELPRISTAGAREN I LITTERATUR ABDULRAZAK GURNAHAbdulrazak Gurnah intervjuas på länk från hemmet i Canterbury i sydöstra England av Anna Tullberg. Förutom att Gurnah den här veckan mottagit Nobelpriset i litteratur är han också aktuell med romanen "Efterliv" i svensk översättning av Helena Hansson.
DEBORAH LEVY AKTUELL MED "KOLOSSAL FRIHET"Deborah Levy besöker Marie Lundström i studion för ett samtal om "Kolossal frihet", hennes självbiografiska trilogi som nu finns på svenska i översättning av Eva Åsefeldt.
Programledare: Marie Lundström
Reporter: Anna Tullberg
Producent: Fredrik Wadström
-
Från Sandarna till Färjestaden, länken mellan arbetarna och fabriken. Hängbron är ett monument över 1960-talets storskaliga samhällsbyggnadsprojekt och ett klassiskt modernistiskt byggnadsverk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Orkestermusik, fyrverkerier och gratis varmkorvar - Älvsborgsbron vid Göta Älvs mynning invigdes den 8 november 1966 av Olof Palme.
Varför var inte brokonstruktören Sven Olof Asplund själv på plats?
Älvsborgsbron fick Sveriges längsta fritt hängande brospann vid den tiden och det var den bredaste hängbron i världen när den invigdes 1966. Men Sven Olof Asplund och hans team var aldrig intresserade av att slå rekord. Tillförlitligheten, sa han, det är den viktigaste egenskapen hos en bro.
Anna Tullberg berättar historien om Älvsborgsbron och minns de känslor av skräck och längtan som bron också väcker.
-
En konkursdrabbad stad söker sin framtid. Förfall och folkflykt ska vändas till förnyelse och tillväxt. Men för vem är den nya tidens Detroit? Åk med på en biltur och möt människorna som bor här.
Anna Tullberg tar dig med på en tur genom Detroit, bilindustrins vagga och den största stad i USA som gått i konkurs. Här finns ont om pengar för att hålla igång infrastrukturen; gatlamporna är trasiga, många människor får vattnet avstängt. Jobben försvann för länge sedan och efter de stora kravallerna 1967 övergav flertalet vita staden. I dag är över 80 % av befolkningen svart.Men de flesta av oss är osynliga säger författaren Marsha Battle Philpot. Och det beror på att vi inte räknas. Hennes vänner har berättat om hur alla vita klasskamrater försvann från skolan under en och samma sommar.På en annan gata möter du Mike Score, vd för Hantz Farms. Han planterar träd i nedgångna bostadsområden för att göra dom uthärdliga att leva i.I Detroits ghetto berättar pastor Mama Sandra Simmons om hur fattiga får betalt av stora företag för att plundra ödekåkar på åtråvärt byggmaterial. Och om hur flott graffitti målas av unga vita för att höja statusen på området, så att finansiärerna vill flytta in med kapital. Vad händer med de fattiga då? För vem är förnyelsen?Steve Tennent kör bilen. En gång var han roddare åt Iggy and the Stooges. Du hör också författaren Rebecca Golden, Rich Feldman från Boggs Center, Marian Kramer på Michigan Welfare Organisation, konstnären och musikern Cary Loren från Destroy all Monsters samt Sharon Zukin, professor i sociologi på University of New York m fl. -
Vad är friheten värd utan materiell trygghet? För de flesta av oss är förutsättningen för materiell trygghet ett arbete och den lön det ger. Men vad händer när arbetet i sig inte bara erbjuder frihet utan också innebär begränsningar, ofriheter, i värsta fall underkastelse? För många människor i dagens Europa och i andra världsdelar är arbetet i själva verket förknippat med otrygghet och brist på framtidsutsikter.
Vid den nedlagda bilfabriken Packard Plant i Detroit står den pensionären Rich Feldman, tidigare anställd på en annan av Detroits bilfabriker. För hundra år sedan arbetade 40 000 människor på Packard Plant som då var världens modernaste fabrik i sitt slag. Idag är den ett betongskelett. "Människorna som arbetade i fabriker som Packard Plant behövs inte längre" säger Rich Feldman. "Allt som skapades under kapitalismen och rasismen i USA är på väg att försvinna. Vi måste tänka nytt kring hur vi organiserar våra städer nu."Möt en serietecknare, en sociolog, en ingenjör, en ekonom, en psykolog och ett par skådespelare som undersöker begreppet 'arbete' och funderar på vad det är idag och vad det skulle kunna vara. Följ också med till Turin där Valentina Morano, 28, fortfarande bor hemma eftersom det bara finns tillfälliga och lågavlönade jobb i den ekonomiska krisens Italien, en situation hon delar med miljoner andra sydeuropéer. Medverkande: Serietecknaren Klara Wiksten, sociologen Roland Paulsen, Helena Sandström i gruppen Teateretablissemanget, Rich Feldman i Detroit, Valentina Morano i Turin, Mikael Haglund på IBM, Anna Breman på Swedbank, Christoffer Gradin Franzén från projektet Hoffice.Reportrar: Katarina Wikars, Jenny Aschenbrenner, Kristian Åström, Anna TullbergProducent för programserien är Fredrik Wadström -
Litteraturprogrammet Biblioteket går i graven, men vad spelar det för roll litteraturen har inget slut den är en evig rundgång. Vi har några frågor kvar att ställa. Som: Var tar Lars Norén vägen under Strindbergsåret? Hur är det att försöka vårda minnet av Eyvind Johnson i en vidsträckt kommun i norr som också verkligen gillar idrott? Och hur ska man läsa bra? Anna Tullberg, Louise Epstein, Göran Sommardal, Marie Lundström och Katarina Wikars vinkar adjö med tips, förnumstigheter och sådant vi saknar, vill ha och har läst. Programledare är Jenny Teleman. Och för den som vill lära sig mer om hur själva läsandet går till, och för den som vill lära sig handskas med den eviga upprepningen rekommenderar Biblioteket denna sommarlyssning:
-
Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén.
-
Nordiska rådets litteraturpris gick i år till den norska författaren Merethe Lindstrøm för romanen Dager i stillhetens historie, som handlar om hemligheter och tystnad i en relation. Hon har skrivit noveller och romaner i över tjugo år, men är inte särskilt känd ens i Norge. Under flera år har jag funderat över om mina böcker ens blivit inköpta i bokhandeln, säger hon. Men nu har det hänt något och plötsligt ser jag min bok uppställd mitt bland alla deckare. Hur skriver hon och vad tänker hon på? Anna Tullberg har varit hemma hos Merethe Lindstrøm på Nordberg i Oslo. Klassikerrummet läser den franske filosofen och författaren Jean-Paul Sartres debutroman Äcklet från 1938, som var hans första försök att gestalta existentialismen. En filosofi om människans fria val, men också ensamhet och ångest. Romanens huvudperson Antoine är en ung man som grips av äckel inför både människorna, tingen och livet självt. Men istället för att ta livet av sig lämnar han småstaden för Paris där han tänker skriva en stor roman. Maarja Talgres gäster är kulturredaktionens Mats Arvidsson och Maria Edström.
-
Om ni inte träffat mina sju katter, kan ni inte förstå mig. Så säger Marta Podgórnik, en av Polens mest uppkäftiga unga poeter. Katarina Wikars och Anna Tullberg har hälsat på hemma hos henne i Gliwice och pratat om poetlivet, älskarna och senaste diktsamlingen Surikatresidenset. I Klassikerrummet handlar det om den franske författaren Marcel Proust och hans stora roman På spaning efter den tid som flytt - kultförklarad av många, men också symbol för det riktigt jobbiga och snobbiga inom finkulturen. Det är i den här 3000-sidiga romansviten som en madeleinekaka doppad i lindblomste väcker gamla minnen till liv hos berättarjaget. Maarja Talgre har fördjupat sig i verkets första del Swanns värld tillsammans med förstagångsläsaren Sara Mannheimer, författare och glaskonstnär samt Mikael Timm, författare.
Redaktör: Anna Tullberg - Daha fazla göster
