Oxford Podcasts
-
I humlepodden avsnitt 6 säsong 2 pratar vi om utvecklingen av bryggerier under industriella revolutionen. Hur såg bryggerierna ut? Hur kyldes ölen? Vilka var det som bryggde? Och vad är egentligen en nödraket?
Topics discussed:
1. Nödraket
2. Bryggutrustningens och bryggeriernas utveckling
3. Utvecklingen av råvarorr
4. Utvecklingen av bryggmästaryrket och kvinnornas roll i bryggeriet
Links mentioned in this episode:
* Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
* Bennett, Judith M., Ale, Beer, and Brewsters in England: Women's Work in a Changing World, 1300-1600 (1996, Oxford University Press Inc.)
* Jakobsson, Louise, Bryggerskor och ölförsäljerskor: Kvinnors arbete inom bryggerinäringen i Stockholm 1460–1525: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1518433/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2023-01-11)
* Wikipedia, Beerhouse Act 1830: https://en.wikipedia.org/wiki/Beerhouse_Act_1830 (hämtad 2023-01-11)
* Brewery History Society; Pearson, Lynn, The Brewing Industry: https://historicengland.org.uk/images-books/publications/brewing-industry/bhs-brewing-ind-shier/ (hämtad 2023-01-11)
* Sveriges bryggerier, Ölets historia: https://web.archive.org/web/20070928070027/http://www.sverigesbryggerier.se/drycker/ol-historia.html (hämtad 2023-01-11)
* Kvinnans Plats, Bryggerskorna organiserar sig på Münchenbryggeriet, 1901 (publicerat januari 2020)
* Weyermann® Specialty Malting, About Weyermann 1879: https://www.weyermann.de/wp-content/uploads/2021/04/1879_Erste_Produktionsstaette_Laurenziplatz_Weyermann_1879_weiche-Auswahlkante.jpg (hämtad 2023-02-02)
-
I årets första reguljära och fullspäckade avsnitt pratar vi om bl.a. följande böcker: Korthuset: En Domares berättelse om kickarna och spelet bakom världsfotbollen (Jonas Eriksson), Parable of the Talents (Octavia E. Butler), Den lodande människan: havet, djupet och nyfikenheten (Patrik Svensson), The Thursday Murder Club (Richard Osman), Gösta Berlings saga (Selma Lagerlöf), bok 1-4 i Hamiltonserien (Jan Guillou), Spare (Prince Harry), Killers of the Flower Moon: The Osage Murders and the Birth of FBI (David Grann), The King of Content: Sumner Redstones Battle for Viacom, CBS and Everlasting Control of his Media Empire (Hagey Keach), The Big Short: Inside the Doomsday Machine (Michael Lewis), Moneyball: The Art of Winning an Unfair Game (Michael Lewis) och Babel, Or the Necessity of Violence: An Arcane History of the Oxford Translators' Revolution (R.F Kuang).
(1:11:17) I boktokigas bokklubb avhandlar vi slutligen månadens bok, dvs. Kindred av Octavia E. Butler. Vill ni diskutera boken med oss? Gå då med i vår eftersnacksgrupp på Facebook!
Till nästa månad kommer vi läsa Tomorrow, and Tomorrow and Tomorrow av Gabrielle Zevin
Följ oss på Goodreads! Antons profil på Goodreads, Sebastians profil på Goodreads och Mattias profil på Goodreads. Våra andra poddar hittar ni i vårt länkträd!
-
J.R.R. Tolkien föddes i det gamla koloniala Sydafrika år 1892.
Släkten Tolkien kom ursprungligen från Sachsen.
• Hans pappa arbetade för Bank of America i Sydafrika.
• Signalunderrättelseofficer under världskrigen.
• Debatterade ofta det valutafinansiella systemet.
• Professor i anglosaxiska i Oxford.
• Flytande i nordiska språk inklusive svenska.
Det är också de nordiska språken som ligger till grund för hans eget språk som han införlivat i Sagan om ringen.
Tolkien visste en del om det moderna krigets beståndsdelar:
• Kinetisk militär verksamhet
• Ekonomi
• Informationshantering
Han visste även en hel del om Sverige och hans böcker är fyllda med metaforer.
Men det är klart, allting kan ju vara slumpen…
Idag är det onsdagsmys!
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
J.R.R. Tolkien föddes i det gamla koloniala Sydafrika år 1892. Släkten Tolkien kom ursprungligen från Sachsen. • Hans pappa arbetade för Bank of America i Sydafrika. • Signalunderrättelseofficer under världskrigen. • Debatterade ofta det valutafinansiella systemet. • Professor i anglosaxiska i Oxford. • Flytande i nordiska språk inklusive svenska. Det är också de nordiska språken som ligger till grund för hans eget språk som han införlivat i Sagan om ringen. Tolkien visste en del om det moderna krigets beståndsdelar: • Kinetisk militär verksamhet • Ekonomi • Informationshantering Han visste även en hel del om Sverige och hans böcker är fyllda med metaforer. Men det är klart, allting kan ju vara slumpen… Idag är det onsdagsmys! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Privata företag har lagt in högsta växeln för att bli först med att erbjuda fusionsenergi till elnätet. Det kan hända så snart som inom tio år, tror entusiasterna. Är det verkligen möjligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen har ännu lyckats uppnå ett överskott av energi i en fusionsreaktion trots över 70 års forskning. Fusion är den reaktion där väteatomer slås samman till tyngre ämnen, samma process som får solen att lysa. Ett kraftverk som bygger på fusion skulle i teorin ge massor med elenergi utan utsläpp och med billigt bränsle. Hittills har försöken att skapa fusion på jorden varit en dröm, som kanske kan förverkligas någon gång i framtiden.
Men nu har det dykt upp en rad privata företag som med nya idéer och friskt kapital har konkreta planer på att bygga fusionskraftverk inom tio år. Om de lyckas vet ingen idag, men många experter är tveksamma.
Medverkande: Peter Roos, VD Novatron AB; Nick Hawker, VD First Light Fusion, Oxford; Greg Twinney, VD General Fusion, Vancouver; Brandon Sorbom, VD Commonwealth Fusion, Cambridge Massachusetts; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers; Per Helander, forskningschef Max Planck-Institut für Plasmaphysik Greifswald, Tomas Jonsson, bitr professor plasmafysik, KTH.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.
Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
I detta avsnitt intervjuas Sofia Strid och Alessandro Johansson, båda genusvetare och sociologer, som forskar om Sugardejting. Därefter diskuterar Åsa Wettergren och Håkan Thörn Iris Marion Youngs essä Att kasta tjejkast.
Litteratur som nämns i avsnittet:
Lena Gunnarsson & Sofia Strid: “Varieties of Sugar Dating in Sweden: Content, Compensation, Motivations”, Social Problems, 2021.
Lena Gunnarsson & Sofia Strid: “Chemistry or Service? Sugar Daddies’ (Re)quest for Mutuality within the Confines of Commercial Exchange”,The Journal of Sex Research, vol. 53, nr. 3, 2022, s. 309-320. https://doi.org/10.1080/00224499.2021.1952155
Alessandro Johansson & Lena Gunnarsson ”’Jag är inte prostituerad,jag lever normalt’: Sugardejtares språkliga och praktiska relationsarbete för att avgränsa sugardejting från prostitution”, Sociologisk Forskning, vol. 59, nr. 1–2, 2022, s. 101–125. https://doi.org/10.37062/sf.59.23746
Iris Marion Young: Att kasta tjejkast: texter om feminism och rättvisa (Atlas, 2000).
Iris Marion Young: Throwing like a girl: A phenomenology of feminine body comportment motility and spatiality. Human Studies vol. 3, nr. 1, 1980, s. 137-156.
Iris Marion Young: Responsibility for Justice. (Oxford (U.P., 2011).
Arlie R. Hochschild: The Commercialization of Intimate Life - Notes from Home and Work (UCLA Press, 2003).
bell hooks: Ain't I a Woman: Black Women and Feminism (Pluto Press, 1981).
-
I årets första podd gästas Niklas Lindblad av Magnus Johansson och de tar oss igenom Brighton och Newcstlematcherna. Diskussioner om dommarinsatser och regler. Vart ligger Artetas fokus? Nketiah som ersättare för Jesus? Det blir även lite transfersnack, uppsnack inför Oxford och sedan delar vi våra bästa FA-cupminnen!
www.arsenalmalmo.se
Facebook- Arsenal Malmö
Instagram- arsenal.malmo
Twitter- arsenalmalmo
-
I humlepoddens 5 avsnitt i säsong 2 pratar vi om öl från Skottland, Wales och England. Vad man dricker i de olika länderna och hur de olika ländernas ölhistoria ser ut.
1. Bryggårslöftena 2022 och nya bryggårsutmaningar 2023
2. Skottlands öl och ölhistoria
3. Smakar Highland Jock Strong Scottish Ale
4. Wales öl och ölhistoria
5. Smakar Evan Evans Welsh Dark Mild
6. Englands öl och ölhistoria (Fokus: Ale vs. öl)
7. Humlemästerskapen 2023: Öl från Storbritannien
*Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
*Wikipedia, Beer in Scotland: https://en.wikipedia.org/wiki/Beer_in_Scotland (hämtad 2022-12-06)
*Wikipedia, Skara Brae: https://en.wikipedia.org/wiki/Skara_Brae (hämtad 2022-12-06)
*AvIan Spencer Hornsey, A History of Beer and Brewing(hämtad 2022-12-06)
*Thomas Pennant, A Tour in Scotland and Voyage to the Hebrides: (hämtad 2022-12-06) R: Gruitale.com, A Short Treatise on Homebrewing & the Meaning of Gruit: https://www.gruitale.com/art_treatise_on_brewing.htm (hämtad 2022-12-07)
*Ancient Laws and Customs of the Burghs of Scotland: A. D. 1124-1424: https://books.google.se/books?id=CUpkgY6ivDoC&pg=RA1-PR40&redir_esc=y#v=snippet&q=brew&f=false (hämtad 2022-12-06)
*Scottish Brewing, The Shilling System: http://www.scottishbrewing.com/history/shilling.php (hämtad 2022-12-07) R: Visit Scotland, Craft Beer & Brewery Tours in Scotland – A Map: https://www.visitscotland.com/see-do/food-drink/breweries-craft-beer/map/ (hämtad 2022-12-07)
*Källa engelsk öl: www.beerdaybritain.co.uk/; https://shbf.se/ol/oltypsdefinitioner-shbf/; https://www.systembolaget.se/ol/ursprung/engelsk-ol/
*Musik källa, "Flash back ljud - harpa" av sidequesting: https://freesound.org/s/541546/
*Musik källa, säckpipa av shelf-employed: https://freesound.org/s/628573/
*Musik källa, Beginning of Mass with organ and choir.wav https://freesound.org/s/635083/
*Musik källa, Punk av zagi2 https://freesound.org/s/230362/
-
Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.
En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.
Och om vi har ett perspektiv på en miljon år – blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara “små krusningar på ytan till livets stora hav”, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?
I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.
Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen
-
KVADRUPEL BROUHAHA! David är först i ETW att kvadrupeldramma, veckans ord är HSV – Hot spirit vapour och vi ramlar djupt ner i kolonnpannan på jakt efter sanningen. Eller nåt. Mer ordning på whiskysamlingen med app, veckans destilleri är Kinclaith och ni är de första som får höra om Peat & PX Project 1 och 2. Tack, King Leif.Vad var det i glaset? Mathias hade en Hazelburn 10, en buteljerad sådär runt 2014 kanske så säg den här: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/76424/hazelburn-10-year-oldJeroen njöt av en Caol ila 12 från Meadowside blending (mer kända som The Maltman) på 53,7%, denna:https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/164329/caol-ila-2007-mblCaol ila har tydligen just öppnat sitt nya visitor centre, i augusti iår: https://www.thespiritsbusiness.com/2022/08/caol-ila-opens-multi-million-pound-visitor-centre/…vilket de firade med specialsläpp:https://www.dramface.com/news/caol-ila-distillery-visitor-experience-14-years-oldSe också här:https://www.diageo.com/en/careers/distillery-visitor-experiences/caol-ila-visitor-centreDavid kvadrupeldrammade minsann M&H, även kända som Milk & Honey Distillery. Inte exakt de fyra som just släppts på Systembolaget genom Selected Malts, men nästan: https://www.systembolaget.se/sortiment/?q=milk%20and%20honeyhttps://mh-distillery.com/Milk and Honey, Hallelujah:https://www.youtube.com/watch?v=rrKiqcvKzFAVeckans ord: HSVLite mer om kolonndestillering pratade vi om i avsnitt 39 faktiskt:https://www.entreawhisky.se/39Annars är detta de tre bästa texterna om kontinuerlig destillering David har läst, tyvärr alla i böcker som inte är nedladdningsbara för kreti och pleti: Campbell, Iain, ”Grain whisky distillation”, i Inge Russell, red., Whisky: Technology, production and marketing ([London]: Academic Press, 2003), s. 179–206.Murray, Douglas, ”Grain whisky distillation”, i Inge Russell & Graham Stewart, red. Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 179–198.Panek, R. J. & J. H. Brown, ”Continuous distillation”, i J. R. Piggott, R. Sharp & R. E. B. Duncan, red., The science and technology of whiskies (Harlow: Longman Scientific & Technical, 1989), s. 150–181.De där galna fotona David mindes var inte från Cambus utan från Port Dundas låg förut uppe på den där fotografens blogg men numera är hela bloggen nedlagd tyvärr. Bilderna måste nu sökas genom wayback machine:http://catchingphotons.co.uk/blog/industrial/port-dundas-distillery/http://catchingphotons.co.uk/blog/industrial/port-dundas-distillery-part-ii/Hålla ordning på samlingen, del IIWhizzky:https://www.whizzky.net/Drammer:https://drammer.com/whiskybase:https://www.whiskybase.com/Veckans destilleri: KinclaithYou’ve been in the farmer Maggot’s crops! https://www.youtube.com/watch?v=Zdc3AXbf5PUThe hidden five: 1) Ben Wyvis (1965–1976) inom graindestilleriet Invergordon; 2) Glen Flagler, (1965–1985), inom graindestilleriet Garnheath; 3) Inverleven, (1938–1991), inom graindestilleriet Dumbarton; 4) Killyloch, (1965–någon gång under tidigt 1970-tal), liksom Glen Flagler ”gömt” i Garnheath och det destilleri med mest tveksam status av de fem – en del räknar det som ett eget destilleri, en del räknar ihop det med Glen Flagler; slutligen 5) Kinclaith (1957–1975) inom graindestilleriet Strathclyde.https://www.malt-whisky-madness.com/maltmadness/whisky/kinclaith.htmlhttps://scotchwhisky.com/whiskypedia/2054/kinclaith/https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/kinclaith.html
The Peat and PX Project I och IILite om oktavfat:https://whiskymag.com/story/the-little-cask-that-couldHär når du oss:En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky)Maila till oss på [email protected] blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhiskyBli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960
-
Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.
Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.
I den nymixade reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.
Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.
I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.
Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.
Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.
Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När författaren John le Carré dog, läste regissören Tarik Saleh om böckerna och det fick stora konsekvenser: "Trots att allt var klart och alla sa nej, ändrade jag mitt färdiga manus till Boy from heaven!"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
JOHN LE CARRÉ – EN AV DE FRÄMSTA THRILLERFÖRFATTARNAJohn le Carré (1931-2020) hette egentligen David Cornwell. Han föddes i England och hade en stökig barndom med en pappa som var bedragare och mamman lämnade familjen när David var fem år. Fadern lärde barnen överklassmanér och satte dom i internatskolor. David rymde från skolan när han var 16 år och studerade tyska i Bern och Oxford. Han undervisade ett tag, men började 1959 arbeta för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland. Samtidigt började han skriva romaner, inspirerad av sitt arbete. En av le Carrés huvudkaraktärer, spionen George Smiley, är med redan i debuten "Telefon till den döde" 1961 och genombrottet kom två år senare med "Spionen som kom in från kylan". le Carré ägnade sig därefter enbart åt skrivandet och blev med tiden en av världens främsta thrillerförfattare med snillrika intriger och romanfigurer som brottas med moraliska frågor om sanning, lögner, svek. Han skrev över 20 romaner, av vilka flera har filmatiserats. 2020 dog John le Carré i lunginflammation, 89 år gammal.
I avsnittet medverkar också Mårten Blomkvist, filmkritiker, kulturjournalist och författare.
TARIK SALEH INSPIRERAS AV JOHN LE CARRÉS KARAKTÄRSBESKRIVNINGARTarik Saleh, filmregissör och manusförfattare, har bland annat gjort långfilmerna "Nile Hilton incident" 2017 och "Boy from heaven" 2022. "Nile Hilton incident" har vunnit flera priser och belönades med fem Guldbaggar 2018, däribland Bästa film. Både "Nile Hilton incident" och "Boy from heaven" har rosats av kritiker och publik, 2022 vann Tarik Saleh pris för Bästa manus på filmfestivalen i Cannes för "Boy from Heaven". Han har också gjort den animerade filmen "Metropia" och de uppmärksammade dokumentärerna "Sacrificio - Vem förrådde Che Guevara" och "Gitmo" tillsammans med Erik Gandini. Tarik Saleh är även journalist och har arbetet med olika SVT-produktioner.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Vi börjar prata om drottning Elisabeths död men hamnar främst i samtal om traditioner eller kanske avsaknaden av traditioner.Kicki älskar England och berättar om en resa till Oxford medan dorro inte kan låta bli att prata om fotboll som hon älskar.Kungahus, traditioner, fotboll och deckare. Det är väl England sammanfattat? Nej, vänta…litteraturen också såklart.dorro har totalt nördat ner sig i traditionerna kring det engelska kungahuset. Inte för att hon är rojalist utan för att det är historia och historia är intressant.Plötsligt bestämmer vi också att vi ska åka till England tillsammans. På workation.Lyssna på ett av våra kanske svamligaste samtal.En podd om livet och om de stora frågorna. Och de små.Med @kicki_westerberg & @doroteapettersson Varje tisdag i ditt öra!Tagga oss gärna i en storie på instagram när du lyssnar.Du hittar oss på @cirkeln_podcast
-
Kulturredaktionens Mattias Berg funderar på kunskapens omöjligheter och på den svenske orientalisten Jacob Jonas Björnståhl, som kunde och visste så mycket mer än de flesta, men ändå föll i glömska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Då och då tänker jag på kunskap. På vad jag kan och – oftast – inte kan.
Undrar varför jag aldrig tidigare lärt mig, eller kanske ens hört talas om, något helt slående.Ofta gäller det arkeologi. Ett eller annat som bokstavligen grävs fram ur historiens djup: som en bit ren kunskap. Materialiserad, fossiliserad, transformerad till marmor eller terrakotta.
Ibland kan det förändra min syn på hela arkeologins natur, eller kanske människans. På hur vi kan glömma nästan oförglömliga saker.
Ikonen för de tankegångarna är väl Pompeji. Den blomstrande romerska handelsstaden som började försvinna ur människans minne något hundra år efter Vesuvius utbrott år 79 – och sedan låg där helglömd och praktfull under jordlagren i över ettusen år.Jag kan också slås av de grekiska lämningarna på Sicilien, där jag tillbringar rätt mycket tid.
Till exempel av en relativt obesökt och oturistig plats vid namn Selinunte, antikens Selinus, på västra delen av ön. Europas allra största arkeologiska utgrävningsplats.
Här, och vid flera andra ställen på ön, finns mer eller mindre välbevarade grekiska tempel från 600-talet före Kristus. Alltså ungefär etthundra år innan Aten började bli en regelrätt stadsstat, på det grekiska fastlandet och inte på Sicilien.
Kolonin ute i havet låg alltså liksom steget före imperiets huvudstad vad gällde praktfulla monument.Dessutom var det i just Selinunte som några av de första insikterna om att antiken inte alls var vit som marmor föddes. Att den snarare var helt kulört: med tempel och statyer målade i de bjärtaste färger.
Vilket den tysk-franske arkitekten Hittorf gjorde kolorerade rekonstruktioner av, vid Selinunte, redan på 1850-talet. Ändå skulle det dröja innan insikten om antikens färger spred sig i vidare kretsar.Men visst, jag vet att kunskapsmassan är oändlig. Att ju mer man lär sig om något, desto tydligare blir insikten om hur lite man ändå vet – som redan Sokrates sade. Och jag vet att så mycket måste pressas in i historieundervisningens få lektionstimmar.
Ändå häpnar jag ofta över att jag inte fått veta något om så många fantastiska saker och ting genom mänsklighetens utveckling.
Som tidig sextitalist fick jag till exempel varken i grundskola, gymnasium eller på universitet ens höra talas om ett så centralt begrepp som den muslimska guldåldern.
En guldålder som varade i ett halvt millennium, mellan ungefär år 750 och 1250, och vars förgreningar avsatt så många hisnande vackra arkitektoniska mästerverk på Sicilien eller i Alhambra, bland annat.Jag tänker på den guldåldern, och på kunskapsbegreppet mer allmänt, när jag läser om vår otrolige orientalist Jacob Jonas Björnståhl.
Honom hade jag inte heller hört talas om – fast jag nog borde, med mina specialintressen.
Hans plats i svensk kunskapshistoria befästs också genom den helt magnifika boken Björnståhls resa. Där gör fyra forskare från språk-, religion- och litteraturvetenskap något jag aldrig tidigare sett i utgivningen utanför de akademiska förlagen. Ett rasande ambitiöst försök att på 500 packade sidor, utifrån sina respektive infallsvinklar, fånga den här upplysningsgiganten.Men det är inte lätt, ens för specialister.
Björnståhl tycks nästan för fascinerande för sitt eget bästa. Blir på gränsen till en sagofigur från den rastlösa, delvis osorterade, kunskapsinhämtningens tid – som hos oss inte kallas guldålder utan ”upplysning”.
Inte minst var Björnståhls förmåga att ta sig in överallt helt förbluffande. Få träffa de allra största som på ett pärlband genom Europa. I Schweiz Voltaire, i Tyskland Goethe, i Frankrike Rousseau och i Holland Diderot.
Björnståhl tycks också samtala med dem alla som mer eller mindre jämbördig. Om lärda ting, spatserar, dinerar.
Och om jag inte koncentrerar mig på allvaret – Björnståhls närmast besatta sökande efter denna kunskap – kan jag nästan se honom framför mig som en upplysningens Zelig. En gestalt likt Woody Allens filmfigur liksom inklippt i centrala historiska sammanhang, bredvid de allra mest kända gestalterna.Men kunskapsjakten var verkligen ingen lek eller pose för Björnståhl. På många sätt blev den snarare hans personliga hävstång.
Från det modesta ursprunget som son till en fänrik i lilla sörmländska Näshulta fick han som tolvåring, vintern 1743, fotvandra till Strängnäs trivialskola. Där blev han redan före tonåren undervisad i latin, antik grekiska och hebreiska.
På gymnasiet lade han även till syriska och kaldeiska – och skrev så småningom en avhandling på latin med den svenska titeln ”Hebréernas Tio Guds Bud belysta av den arabiska dialekten”. Genom den fick han en docentur i arabiska.Ändå, trots kunskapens användbarhet för att skaffa sig ett bättre liv, tycks den för Björnståhl primärt ha haft ett egenvärde.
Han var lika upphetsad över stort som smått i sina hundratals resebrev. Till en början publicerade i tidskriften Tidningar om Lärda saker, för att sedan bli ymniga samlingsvolymer under tidningsmannens Gjörwells redaktörskap.
Det kunde handla om en nyöversättning av ett språkvetenskapligt storverk om antika dialekter. Eller märkvärdiga arkeologiska upptäckter, hisnande utsikter eller en viss typ av odlingsmetoder.
Eller om det sagolika bibliotek i Oxford han beskrev som en ”skattkammare för den orientaliska litteraturen”. Dit han, mot all kutym, fick egen nyckel och satt där från sex på morgonen till åtta på kvällen.Så småningom tog sig Björnståhl under sin tolv år långa resa även till Konstantinopel, ett av den orientaliska kulturens verkliga centra, och till Grekland. Där var uppdraget att hitta de avgörande manuskripten i ensligt belägna kloster.
Den felande länken mellan det orientaliska, det antika och det kristna. Bibelns själva källkoder.Björnståhl dock dog av rödsot långt innan han hittade vad han sökte. Fick därmed inte heller veta om sin slutgiltiga kröning, som anlände brevledes för sent: utnämningen till Professor i de orientaliska och grekiska språken vid Lunds universitet.
Det är en ödets ironi, bland många gällande honom. Mycket av det viktigaste kring Björnståhl har också försvunnit spårlöst: alla hans personliga resejournaler, liksom den ståtliga minnessten som restes efter honom i Thessaloniki.
Men den definitiva ironin är kanske att jag tidigare inte ens hört talas om Björnståhl. Att han, trots alla sina kunskaper, själv inte blev en bit av vad vi nuförtiden definierar som riktigt nödvändig kunskap.
Världsresenären reste alltså aldrig hela vägen in i vårt kollektiva minne. Till läroplaner eller kurslitteratur, eller åtminstone någon halv lektionstimme på gymnasiet.Så jag fortsätter att tänka på kunskapsbegreppet: dess möjligheter och omöjligheter. På till exempel Björnståhl och Selinunte och guldålder och upplysning. På människans minne och glömska.
Och på allt jag aldrig fått lära mig att jag borde lära mig.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionen
Litteratur
Johan Stenström, Vassilios Sabatakakis, Carla Killander Cariboni och Catharina Raudvere: Björnståhls resa – Europa och Konstantinopel 1767–1779. Makadam förlag, 2021.
- Daha fazla göster
