P1 Dokumentär

P1 Dokumentär

Sweden

Lyssna igen, eller för första gången, till dokumentärer från tre decennier som kan ge perspektiv på dagens debatter och företeelser. Nya och äldre, korta och långa, lättsamma och djuplodande och med enorm variation i tilltal och ämnen.

Episodes

P1 Dokumentär Hennes Resa till IS av Karwan Faraj  

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka.– De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida.När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper.De sa ”kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här” och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara.De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma.Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen.På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra.Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig.– I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara.När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar.Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna.För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Sändes första gången våren 2016.  Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”silverpocket”.Han har tidigare gjort de två P1 dokumentärerna Skotten i Göteborg: Hamza tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini, och Marco.Karwan Faraj: karfarhtc@gmail.comProducent: hakan.engstrom@sr.se

Drömmen om Dragon Gate  

Strax söder om Gävle, ligger Dragon Gate. Ett gigantiskt hotell i kinesisk stil som färdigt i flera år. Trots det har man inte lyckats öppna, och hotellet har haft fler invigningar än hotellgäster. - Man säger inte nej till någon som vill investera och man säger inte utan vidare nej till 60 kineser. Så väljer Erik Hemström, före detta kommunarkitekt på Älvkarleby kommun att sammanfatta det som kom att bli ett av landets mest bisarra byggprojekt.Efter att den lilla kommunen, som ligger strax söder om Gävle, under tjugo års tid genomlevt den ena skandalen efter den andra med E4-rastplatsen Hotell Älvkarlen, tändes åter hoppet när en kinesisk myggmedelsmiljardär inte bara vill köpa byggnaden, utan dessutom omvandla hela komplexet till ett Kina i miniatyr.Under 80-talet hade rastplatsens rykte präglats av mutbrott, skulder och ett avgånget kommunalråd, och därför blev den kinesiska entreprenören Mr Lis entré och ambitioner en efterlängtad vändning för kommunen.Men den kinesiska nybyggarandan kolliderar med den svenska byråkratin och svårigheterna med att färdigställa projektet verkar aldrig ta slut. Efter mer än 12 år har Dragon Gate fortfarande inte haft en enda hotellgäst. Trots det har det arrangerats en sensationell invigning - två gånger.Av: Emma Lovén Svensson och Carl-Johan Ulvenäs.

I Kärlekens skugga  

Sexfilmsinspelningar, fester och ideologisk propaganda var en del av vardagen i filmregissören Torgny Wickmans hem. Hustrun och tre söner berättar om hur det var att leva i Torgnys närhet. Torgny Wickmans banbrytande sexualupplysningsfilm Ur kärlekens språk kom att bli en viktig ingrediens i 70-talets sexuella frigörelse. Den väckte stor uppståndelse världen över när den hade premiär 1969. I London demonstrerade oroliga människor med plakat där det stod: Sverige – mer porr, mer självmord, mer alkoholism och mer gonorré för varje år! Bortom de skanderande folkmassorna och sensationella tidningsrubrikerna levde Torgny Wickman med sin familj på den Sörmländska landsbygden. Det var Torgnys universum. Här levde han som han lärde, ett sexuellt frigjort och gränslöst liv tillsammans med sin hustru Klinga och de människor som besökte hemmet. Här växte också Torgny och Klingas fyra barn upp.Av Catharina Jaunviksna.

Skridskokungen Jonny Nilsson – amatörernas fiende  

En envis tonåring från Filipstad blev på kort tid världsmästare, olympisk guldmedaljör och framröstad till Sveriges populäraste person. Men allt vände när han startade en proffsliga. Jonny Nilsson slog igenom som 19-åring efter att under flera år ha tränat på egen hand, utan instruktör, på en stängd och nedsläckt idrottsplats. Under sin aktiva karriär strömmade tiotusentals människor till arenorna för att se skridskokungen Jonny tävla. Han fick till och med ett eget teveprogram.Men Jonny Nilsson blev ett kontroversiellt namn då han trotsade amatörreglerna och startade en proffsliga där världens bästa skridskoåkare tävlade om pengar. Ett beslut som gjorde att de aktiva stängdes av från EM, VM och OS-deltagande.I efterhand fick Jonny Nilsson viss upprättelse då Internationella Olympiska Kommitténs ordförande Juan Antonio Samaranch ska ha tackat honom för att hans initiativ gav IOK mandat att börja skriva om amatörlagarna.En dokumentär av Martin Marhlo.

Flygkraschen i Ishavet av Anna Hammarén  

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet.Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra.Medverkande Troels Hansen och Martina Wallén HansenReporter Anna HammarénProducent Håkan Engström

Del 2 – Kvinnor som supit: Uppvaknandet  

När Fredrike gifter sig för fjärde gången är hon inte nykter. Hon dricker varje dag. Barnen reagerar och lurar henne att träffa en alkoholläkare. Tre kvinnor om vägen ut ur alkoholmissbruket. Trots att ingen av dem trodde att det fanns någon hjälp, kallar de sig nyktra alkoholister idag. Av Lise Indahl, från 2004.

När Mohamed kom till Äppelviken  

En av Sveriges mest välbärgade och homogena skolor tar emot sina första flyktingbarn. Föräldrar blir oroliga och är kritiska men eleverna håller inte med. Mitt i allt detta börjar Mohamed. När Mohamed lämnar sitt hemland Somalia, för att slippa kriga för terrorgruppen Al Shabaab, så tvingas han ta farväl av sin mamma och sina syskon.Så småningom hamnar han på Äppelviksskolan. Snart börjar rykten spridas bland villorna och alla är inte nöjda med att skolan fått nya elever.Mohameds första tid i Sverige präglas av en högstadievärld där det gäller att prestera högt och passa in, samtidigt som Mohamed oroar sig över att han inte kan få tag på sin mamma.Genom egna ljudinspelningar och texter från hans dagbok berättar Mohamed sin historia. Av Olivia SandellProducent: Robert Barkman

Del 1 – Kvinnor som supit : Att inte synas  

Inför andra levde hon ett vanligt familjeliv, gick på föräldramöten och var jätteordentlig. Hemma var hon alkoholist. Tre kvinnor berättar om vägen in i alkoholmissbruk och om hur det är att leva där. Hur är det att vara alkoholist och hur blir man det? När börjar ett beroende smyga sig på? Går det fort eller långsamt? Märker man ens när det händer? En dokumentärserie i två delar av Lise Indahl från 2004.

Glasbankens hemlighet – spritransonering och social masskontroll  

Alla spritinköp registrerades i motboken. Samtidigt samlade man in en mängd information om folks skötsamhet och nykterhet – ett register där polisen gick in och hämta uppgifter om enskilda individer. Under 1900-talets början ville den starka nykterhetsrörelsen totalförbjuda alkohol i Sverige. Läkaren Ivan Bratt föreslog då en kompromiss, ett ransoneringssystem för inköp av alkohol, motboken, som infördes  i Sverige 1919.Hur mycket alkohol varje enskild individ fick köpa fanns angivet i boken. Det var inkomst, kön och samhällsposition som styrde tilldelningen. För kontroll användes ett omfattande och sofistikerat registreringssystem på massnivå.I registren samlades information om alla vuxna svenskar som fått socialhjälp, hade obetalda skatter, inte hade betalade underhåll till sina barn, hade suttit i fängelse, varit intagen på alkoholistanstalt eller avvek socialt på annat sätt – ett system som också var öppet för polisen att hämta kompletterande uppgifter ur på individnivå.Motboken avskaffades först 1955. Då var antalet motböcker över två miljoner, vilket motsvarade nästan 30% av befolkningen.Glasbankens hemlighet är en djupdykning i den svenska alkoholpolitikens ursprung och bakgrunden till varför vi en gång fick systembolaget och ett spritmonopol.Ett program av Ambjörn Johansson och Anders Jansson. Från 2000.

Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset  

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar. Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige under andra världskriget 1940.Efter flykten skrev hon sina dikter  i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm.Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till?Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margaretha Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman.

Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset  

Nelly Sachs var 50 år när hon tillsammans med sin mamma flydde till Sverige från det krigshärjade Tyskland 1940. De bosatte sig i en liten etta på Bergsundsstrand i Stockholm. När hon var 55 debuterade hon som poet och 20 år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till? Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv.

Linda Boström Knausgård: Jag skulle kunna vara USA:s president  

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet.

Del 2 – Efter rånet: Dömd  

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon ”bara körde bilen”. Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år.I första delen av serien Efter rånet: Häktad mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja. Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Han var för bra för att vara sann...

Del 1 – Efter rånet: Häktad  

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig. Reportern Anna Hammarén möter dem i det kameraövervakade häktet i Göteborg när de för en stund får lämna isoleringen i cellerna. Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Han var för bra för att vara sann...

De häktade av Anna Hammarén  

Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig. I det kameraövervakade häktet i Göteborg är skaparverkstaden en möjlighet för tjejerna att lämna isoleringen i cellen för en stund. "Här är jag fri fast inlåst. Man slipper den dagliga stressen man levt i och man hinner tänka. Nu vet jag att jag aldrig mer kommer att hamna i fängelse eller häkte." Så säger Klara i Anna Hammaréns dokumentär. Från 2013

Requiem från en kyrkogård  

Bengt Bok går runt på en kyrkogård. Röster träder fram ur jorden, röster från dem han tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom. Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den.  En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.

Gatans talanger – de hemlösas melodifestival  

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. ”Jag är ganska lik siffran noll”, säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Hemlösa.seVi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne.– Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne.Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen.Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater.– Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad.Helene Almqvist är frilansjournalist och har arbetat som producent, programledare och reporter för Sveriges Radio och Utbildningsradion i många år.

Bang och minnet av Ròza Kovàcs  

20 december 1956. Det brinner på flyktingförläggningen i Vrigstad. En våldsam eldsvåda har brutit ut och spritt sig. Tegelpannor på taket sprängs i hettan. I en stuga bredvid sitter en ung kvinna. Hon heter Róza, hon är 25 år gammal och hon har nyligen anlänt. Till Vrigstad just den kvällen kommer journalisten Barbro Alving, Bang Hon är tillbaka från en reportageresa till Budapest. Där har hon sett följder av den krossade Ungernrevolten, folkupproret mot den hårda kommunismen i landet. Bang skriver att hon ser sovjetiska tanks på stadens gator, att svarta sorgfanor fladdrar i den vintriga vinden och att i parkerna står vita enkla träkors där studenter begravts. Människor har stupat och deporterats. Många har flytt. Precis som Róza. Den här berättelsen börjar i mötet mellan en reporter och en ung kvinna som kom till Sverige efter revolten. Efter deras möte där i stugan bedvid flyktingförläggningen träffades de aldrig igen. Bang återvände till Stockholm, men Ròza, vart tog hon vägen? I programmet medverkar Rózas familj Sussi, Katti, Magdalena, Stefan och Veralena Deak. Barbro Alving, Bang - med reportage och texter. Helen Ardelius är dokumentärmakare och radioproducent med otaliga uppmärksammade program bakom sig, bland andra Normalmstorgsdramat , Gibraltar och Alla vill till himlen...

Sparkad  

Anneli Lindmark, blev av med jobbet när storföretaget Ericsson började sin rekordbantning 2001. Karin Wickström följde hennes resa genom regler, ett otal åtgärder och jobb fram till 2008. Vid första mötet är Anneli 52 år och hon är chockad och ledsen över att ha fått sparken från sitt trygga arbete som produktadministratör vid Ericsson i Stockholm. Att ett av Sveriges flaggskepp plötsligt skulle hamna i utförsbacke med massuppsägningar som följd var inget Anneli trodde kunde hända. Hur ska hon få fäste i arbetslivet på nytt? – Jag tänkte att det kunde varit jag, blev nyfiken på hur det skulle gå för henne och bestämde mig för att följa Anneli, berättarKarin Wickström. Det blev en dokumentär om en sju år lång resa fylld av resignation, kämparglöd, utsatthet och anpassbarhet. Och om den sköra gränsen mellan vi och dom: Vi som har ett jobb och dom som inget har. Från 2008.

Bomberna i Rosengård  

När det nya bostadsbolaget tar över de ökända kvarteret på Ramels väg i Malmö vill man rusta upp och städa bort kriminaliteten. När en familj vräkts sprängs bolagets lokal tre gånger på kort tid. Omfattande svartuthyrning, vapen och knark.Det här är en berättelse om en liten grupp män som dominerar kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö.-Han som äger miljonerna, han kommer få betala för det nån gång när han går över gränsen. Och hittills, han är på god väg att göra det.-Vad menar du med det, betala?-Det kan vara allt möjligt, det kan vara en bomb.-Det finns regler som alla måste följa, bryter man mot dem så blir det konsekvenser.Många i kvarteret gillar de nya ägarna, som renoverar de nedslitna lägenheterna och rustar socialt, genom att anställa ungdomar som aldrig haft jobb.Men det finns också ett jäsande missnöje över bostadsbolaget, som sätter stopp för svartuthyrning och vill säga upp kontrakt för hyresgäster som sysslar med kriminalitet. Lotta Malmstedt är reporter på Sveriges Radio sedan 1991. Hennes första P1 Dokumentär, Att komma nära en korp, sändes 2014.

0:00/0:00
Video player is in betaClose