P1 Dokumentär

P1 Dokumentär

Sweden

Lyssna igen, eller för första gången, till dokumentärer från tre decennier som kan ge perspektiv på dagens debatter och företeelser. Nya och äldre, korta och långa, lättsamma och djuplodande och med enorm variation i tilltal och ämnen.

Episodes

Att komma nära en korp  

Korpar är smarta djur. De är också de djur som leker mest. Just leksamheten är en del av svaret på gåtan om hur intelligens utvecklas. En världsnyhet. (REPRIS) Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar. – Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han. Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig. Jag som har gjort programmet heter Lotta Malmstedt och har sedan 1991 arbetat som reporter på olika redaktioner inom Sveriges Radio, de senaste tolv åren i P1, bl a på Ekot, Studio Ett och P1 Morgon. Programmet sändes första gången 2014.

Haidar gräver guld i USA  

24-årige Haidar Hajdari från Husby drömmer om att bli fotbollsproffs men tiden börjar att rinna ut. Hans sista chans blir att provspela för fotbollslaget Los Angeles Galaxy i USA. Haidar är skolad i ett annat Galaxy - Kista Galaxy, föreningen som startades av fotbollsspelaren Henok Goitom och hans familj. De har inte alltid kommit överens men Haidar kommer att behöva använda sig av allt han har lärt sig av Allsvenska profilen Henok om han ska lyckas förverkliga proffsdrömmen.  Enkelt blir det inte - han får kämpa med jetlag, en annan fotbollskultur och hundratals andra hoppfulla spelare från hela världen.  En dokumentär av Philip O´Connor

Såren från Sarajevo – Dejan Cokorilos historia  

Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. I Sverige får de beskedet: Mamma är skjuten av en krypskytt. Från 2015. – Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo.– Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år. 80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget

Teaterläraren och favoritpojkarna  

Det händer saker bakom kulisserna till en framgångsrik barnteater. Men trots att många vet vad som pågår dröjer det innan sanningen rullas fram i ljuset. På åttiotalet var jag med i en barnteatergrupp som leddes av en karismatisk och passionerad lärare. Flera år efter att jag slutat i gruppen får jag höra att teaterläraren har dömts för sexuellt umgänge med barn. Jag kontaktar några av dom som var med i gruppen för att ta reda på vad det var som hände och hur det kunde ta tolv år innan någon ingrep, trots att så många visste vad som pågick. När sanningen till slut avslöjades var det en av pojkarna i gruppen som försökte tysta ner historien genom att motarbeta polisutredningen och han förmådde de som vittnat att ta tillbaka det de berättat. När han själv blev vuxen och fick barn rullades historien upp igen för honom. Nu vill han berätta. ”Själva övergreppen är inte det som berör mig mest, utan att han plockade allas första sexuella upplevelse. Den skulle han ta ifrån dom och göra på sitt lilla sagosätt.” Av Tobias Aspelin Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig: BRIS, Barnens rätt i samhället Här kan man få hjälp att hantera sin oönskade sexualitet: PrevenTell (Hjälplinje)

Ludmila – i nationens intresse  

Året är 1996. Sverige är i behov av en friidrottsstjärna. Ludmila Engquist blir svensk och tar OS-guld och VM-guld åt sitt nya hemland. Medierna har fått en ny älskling. Senare vänder allt. Från 2013 Ludmila börjar med bob och i jakten på ännu ett OS-guld dopar hon sig. Fallet blir tungt. Medierna kallar henne för "den före detta ryskan". De blå-gula linserna och örhängena kallas för ”ett mediatrick” och krönikörer beskriver sin personliga besvikelse efter Ludmilas dopning. I dokumentären berättar hennes boblagkamrat Karin Olsson om tiden med Ludmila.– Det jag fick vara med om hoppas jag att ingen annan får vara med om, säger Karin Olsson. Alexander Lundholm är reporter och programledare på Radiosporten. Han har tidigare gjort dokumentären "Susanna Kallur och kampen mot kroppen".När Alexander var åtta år såg han Ludmila Engquist vinna OS-guld i Atlanta 1996, något som fick honom att själv börja med friidrott. 

Del 2/2. Hempas kamp – Den nya njuren  

Kalle bestämmer sig för att donera en njure till Hempa. En gåva som kan ge barndomsvännen livet åter. Men för Kalles del går det inte riktigt som han föreställt sig. Kampen mot smärtan blir svår. Sepsis förstörde Hempas njurar och trots mer än 20 timmar i dialys varje vecka är han alltid trött och sjuk av urinförgiftning. Med alla fyra lemmar amputerade säger han: "Det här är inget liv". Följ de två vännerna och deras familjer före, under och efter operationen. Hör en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Av: Niklas Zachrisson Mer om organtransplantation i Vetandets värld

Del 1/2. Hempas kamp – Blodförgiftningen  

40-årige Henrik Hempa Posse får feber. Det som familjen tror är en vanlig förkylning, visar sig vara en livshotande form av sepsis, blodförgiftning. Följ Hempas blodiga kamp för att överleva. Sepsis gör att immunförsvaret attackerar Hempas egen kropp. Läkarna tvingas amputera både armar och ben. Njurarna förstörs och tvingar honom till dialys mer än 20 timmar i veckan. Alltid trött och urinförgiftad. Barndomsvännen Kalle läser på Facebook att Hempa behöver en ny njure. Han får en vision. Trots att de inte har träffats på tio år ska Hempa få hans ena njure. Följ med in i kroppen och hör Hempas blodiga kamp mot sepsis och dialysen. Av: Niklas Zachrisson Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Mer om sepsis i Vetandets värld

Mönsterfången som rymde  

Christoffer har åkt in och ut på anstalter sen han var 14 år. Nu ska det bli sista gången han sitter inne. Utanför fängelset väntar kärleken. Allt pekar åt rätt håll när det förflutna hinner i kapp. Mönsterfången Christoffer avviker från en permission. Han, som varit en omtyckt guide på en utställning om unga i fängelse på försvarsmuséet i Boden, som fått goda vitsord och avtackats av kulturchefen, som pluggat och skött sig och som väntar barn med sin stora kärlek, är försvunnen. En P1 Dokumentär om den svåra vägen bort från brottets bana. Av Helene Alm.

Min farliga son  

Alices son är aggressiv och våldsam. Hon söker hjälp överallt men då han är myndig kan hon inte göra mer än att vänta på att något ska inträffa. En dag visas en bild av honom i Efterlyst. Från 2014. När Alices son Simon växer upp är det ingen som förstår att han har en funktionsnedsättning inom autismspektrat. Han är han en mjuk kille som tycker om att sitta i sin mammas knä. I början går skolan  bra och han har vänner men i tonåren börjar problemen. Simon blir mer och mer aggressiv och våldsam och i gymnasiet hamnar han helt utanför. En kväll blir han hemkörd av polisen efter att ha misshandlat en busschaufför. Samma kväll slår han sin mamma. Trots att han döms för misshandel flera gånger blir straffet aldrig mer än böter.  Alice söker hjälp för sin son på alla sätt hon kan komma på. Men eftersom Simon är över 18 år måste han själv kontakta vården. Först när Simon får se en bild på sig själv i tv-programmet Efterlyst lyckas Alice få honom att skriva in sig på psykakuten. Efter att ha fått en diagnos inom autismspektrat får han bo på ett sjukhus där han får behandling. För första gången på mycket länge börjar han må bra. Av Josefin Patzauer och Katia Boberg

Tillbaka till Seoul – adopterade Sofia söker sin biologiska familj via DNA  

Det är ingen självklarhet att söka. Först som 45-åring inser Sofia French att hon är beredd att göra allt för att hitta sin biologiska familj. Men hur? Det finns ju inga spår. Sofia hittades på gatan i Seoul hösten 1971. Tre månader senare flög hon med eskort till Arlanda där hon mötte sina föräldrar, Britt och Bernt Lindström för första gången. Under uppväxten i Ludgo utanför Nyköping fanns inga tankar på att söka den biologiska familjen eller resa till Sydkorea. Inte förrän Sofia själv blev mamma väcktes behovet av att veta mer. Detta ledde till att hon gjorde tre resor till Seoul inom loppet av ett år, samt initierade och ledde ett flerårigt projekt kring adoption och adopterades egna berättelser. Flera år senare är Sofias pappa döende i skelettcancer. Behovet att söka efter de biologiska föräldrarna väcks till liv, starkare än någonsin. Hon åker till sitt födelseland igen. Den här gången för att söka via DNA. Sofia är inte ensam om att söka. Under två veckor i Seoul möter hon flera adopterade som är där i samma syfte. En dokumentär av Sofia French

Gállok – från tystnad till protest  

Sommaren 2013 försökte aktivister med sina kroppar stoppa ett brittiskt gruvbolag från att spränga prover av järnmalm i Gállok utanför Jokkmokk. Detta blev ett uppvaknade för många samer. Från 2013. Rickard Länta är renskötare i Jåhkågasska sameby, som hotas att klyvas på mitten om en gruva blir verklighet.  En gruva är ett ingrepp för mycket tycker Rickard och berättar om hur vattenkraften, skogsavverkningar och andra ingrepp gör att renbetesmarkerna krymper så att det snart inte går att bedriva någon renskötsel alls. Det var aktivisterna fick honom att våga börja protestera själv. Ett program av Anna Sunna.

Renskötaren som la av  

Renskötaren Per-Ola tänker sluta som renskötare och skickar ett SMS till frun: Det känns som att komma ut ur garderoben. Där Per-Ola vuxit upp slutar man inte med renar, man dör ifrån det. Från 2014. – Jag vet inte om jag törs, tänk om jag ångrar mig, säger Per-Ola Blind som de senaste åren alltmer börjat tvivla på om han orkar att fortsätta jobba heltid med renskötsel. Det är tungt och kostar mer än det smakar. Men vågar han bryta med arvet? Familjearvet, att han som äldste sonen fick ta hand om renflocken när pappa dog, och det samiska kulturarvet.  Hans lillebror Nisse var för ung för att ta hand om renarna, nu jobbar han i gruvan och tjänar bra med pengar. Renskötseln är mer en livsstil än ett jobb, tycker bröderna. Men numera är det mest en livsstil på deltid.En dokumentär av Emil Östlund.

Del 2/2.  Casinomiljarderna  – en dokumentär om de svenska guldgrävarna på Malta  

De svenskägda spelbolagen på Malta säger sig alla värna om spelmissbrukarna – men hur ser det ut i praktiken? Casinomiljarderna fortsätter att granska en omstridd svensk miljardindustri. Från 2016. Bortanför svensk lagstiftning arbetar över fem tusen svenskar inom spelindustrin i det lilla skatteparadiset Malta, för svenskägda företag som Betsson, Mr Green och LeoVegas.De säger sig alla ha en paradgren: ansvarstagande gentemot de svenskar som har problem att hantera sitt spelande. Allra längst anses Unibet ha kommit – de har utvecklat ett avancerat datasystem som kan känna av när spelare är på väg att bli destruktiva. Så varför blir ingenjören Jonatan uppringd av Unibet när hans spelmissbruk eskalerar? Varför bjuder spelbolaget honom på lyxresa till London?Den andra delen av Casinomiljarderna ger sig in i en värld där stenhård marknadsföring och bonussystem satts i system – även mot de mest utsatta.  Måns Mosesson har utöver P1 Dokumentär bland annat arbetat för Ekot, gjort P3 Dokumentärer och skrivit för Dagens Nyheter och Sydsvenskan. 2014 vann han Stora journalistpriset för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage samt Susanne Björkman-stipendiet.

Del 1/2.  Casinomiljarderna  – en dokumentär om de svenska guldgrävarna på Malta.  

Det finns en ny typ av svenska miljardärer som blivit som förmögna på människans dröm om att bli rik. Casinomiljarderna granskar en hemlighetsfull bransch i skatteparadiset Malta. Från 2016. När internet började bli populärt fick travfantasten Anders Ström en idé: den som först erbjuder spel om pengar på nätet kommer att bli mycket framgångsrik och förmögen.Casinomiljarderna är historien om hur han använder sina egna spelvinster från travet till att kringgå det svenska spelmonopolet och rulla igång en svensk miljardindustri – i skatteparadiset Malta.Numera är det över fem tusen svenskar som jobbar med spel på den lilla ön i Medelhavet ­– de arbetar för företag som Betsson, Mr. Green, Leovegas och Unibet. Bolag som riktar sig till svenska spelare, men inte omfattas av svensk lag och undkommer svensk skatt.På kundtjänsten hos Casumo jobbar Pavel Ouvin, som har fått syn på hur lättledda och impulsiva människor är ­– nu vill han starta eget och bli nästa svenska casinomiljardär.Reportern Måns Mosesson är flerfaldigt belönad för sina radioreportage. 2014 vann han Stora journalistpriset samt Prix Italia för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige  och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage, samt Susanne Björkman-stipendiet.

Efterskalv – om ett bröllop och en jordbävning i Nepal  

Sofia och Sundar ska äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. Från april 2016. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt. En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar. En dokumentär av Olle Wiberg.

Efterskalv – om ett bröllop och en jordbävning i Nepal  

Sofia och Sundar ska äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. Från april 2016. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt.En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar.En dokumentär av Olle Wiberg.

Hennes resa till IS  

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka.– De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida.När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper.De sa ”kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här” och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara.De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma.Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen.På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra.Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig.– I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara.När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar.Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna.För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Sändes första gången våren 2016.  Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”silverpocket”.Han har tidigare gjort de två P1 dokumentärerna Skotten i Göteborg: Hamza tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini, och Marco.Karwan Faraj: karfarhtc@gmail.comProducent: hakan.engstrom@sr.se

Drömmen om Dragon Gate  

Strax söder om Gävle, ligger Dragon Gate. Ett stort hotell i kinesisk stil som stått färdigt i flera år. Trots det har man inte lyckats öppna, och hotellet har haft fler invigningar än hotellgäster. – Man säger inte nej till någon som vill investera och man säger inte utan vidare nej till 60 kineser. Så väljer Erik Hemström, före detta kommunarkitekt på Älvkarleby kommun att sammanfatta det som kom att bli ett av landets mest bisarra byggprojekt.Efter att den lilla kommunen, som ligger strax söder om Gävle, under tjugo års tid genomlevt den ena skandalen efter den andra med E4-rastplatsen Hotell Älvkarlen, tändes åter hoppet när en kinesisk myggmedelsmiljardär inte bara vill köpa byggnaden, utan dessutom omvandla hela komplexet till ett Kina i miniatyr.Under 80-talet hade rastplatsens rykte präglats av mutbrott, skulder och ett avgånget kommunalråd, och därför blev den kinesiska entreprenören Mr Lis entré och ambitioner en efterlängtad vändning för kommunen.Men den kinesiska nybyggarandan kolliderar med den svenska byråkratin och svårigheterna med att färdigställa projektet verkar aldrig ta slut. Efter mer än 12 år har Dragon Gate fortfarande inte haft en enda hotellgäst. Trots det har det arrangerats en sensationell invigning - två gånger.Av: Emma Lovén Svensson och Carl-Johan Ulvenäs.

I Kärlekens skugga  

Sexfilmsinspelningar, fester och ideologisk propaganda var en del av vardagen i filmregissören Torgny Wickmans hem. Hustrun och tre söner berättar om hur det var att leva i Torgnys närhet. Torgny Wickmans banbrytande sexualupplysningsfilm Ur kärlekens språk kom att bli en viktig ingrediens i 70-talets sexuella frigörelse. Den väckte stor uppståndelse världen över när den hade premiär 1969.I London demonstrerade oroliga människor med plakat där det stod: Sverige – mer porr, mer självmord, mer alkoholism och mer gonorré för varje år! Bortom de skanderande folkmassorna och sensationella tidningsrubrikerna levde Torgny Wickman med sin familj på den Sörmländska landsbygden. Det var Torgnys universum. Här levde han som han lärde, ett sexuellt frigjort och gränslöst liv tillsammans med sin hustru Klinga och de människor som besökte hemmet. Här växte också Torgny och Klingas fyra barn upp.En dokumentär av Catharina Jaunviksna.

Skridskokungen Jonny Nilsson – amatörernas fiende  

En envis tonåring från Filipstad blev på kort tid världsmästare, olympisk guldmedaljör och framröstad till Sveriges populäraste person. Men allt vände när han startade en proffsliga. Jonny Nilsson slog igenom som 19-åring efter att under flera år ha tränat på egen hand, utan instruktör, på en stängd och nedsläckt idrottsplats. Under sin aktiva karriär strömmade tiotusentals människor till arenorna för att se skridskokungen Jonny tävla. Han fick till och med ett eget teveprogram.Men Jonny Nilsson blev ett kontroversiellt namn då han trotsade amatörreglerna och startade en proffsliga där världens bästa skridskoåkare tävlade om pengar. Ett beslut som gjorde att de aktiva stängdes av från EM, VM och OS-deltagande.I efterhand fick Jonny Nilsson viss upprättelse då Internationella Olympiska Kommitténs ordförande Juan Antonio Samaranch ska ha tackat honom för att hans initiativ gav IOK mandat att börja skriva om amatörlagarna.En dokumentär av Martin Marhlo.

0:00/0:00
Video player is in betaClose