P1 Dokumentär

P1 Dokumentär

Sweden

Lyssna igen, eller för första gången, till dokumentärer från tre decennier som kan ge perspektiv på dagens debatter och företeelser. Nya och äldre, korta och långa, lättsamma och djuplodande och med enorm variation i tilltal och ämnen.

Episodes

Del 2. Kidnappad av Al Qaida  

Johan vandrar om nätterna och gömmer sig på dagarna. Han hoppas att han snart stöter ihop med någon från lokalbefolkningen så att han kan be om hjälp, men Al-Qaida jagar honom. Johan skriver SOS med gigantiska bokstäver i sanden och hoppas att ett flygplan ska upptäcka honom. Samtidigt får Johans familj i Sverige allt mindre information om sin bror och son, den väpnande konflikten i har gjort det betydligt svårare för svenska polisen att få honom fri. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Av Fernando Arias.

Del 1. Kidnappad av al-Qaida  

 Vi hade ju helt olika uppfattningar om hur vår situation såg ut, säger Johan Gustafsson.  Johans medfångar, Sjaak Rijke och Stephen McGown hoppas på att bli räddade av specialstyrkor, eller att gisslantagarna ska ge upp. Själv tror han inte att Sverige kommer att gå med på al-Qaidas krav och heller inte att al-Qaida kommer att nöja sig utan en rejäl ersättning. Johan bestämmer sig för fly på egen hand, mitt under den pågående väpnade konflikten i landet. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Av Fernando Arias

Den sista porrklubben i Svinesund  

I och med pensionen blir den svenska synden i gränstrakterna mot Norge historia. Dokumentären sändes första gången i NRK i mars 2014 och den svenska versionen i juni samma år. Av Sindre Leganger.

Direktör Bonk reser inte längre i spetsar  

Men en gång var det 40-tal med ransonering och korridorer fyllda av adelns leriga ridstövlar, och 50-tal med tyrolerorkestrar och handelsresanden. Då kunde kaffekokerskan ännu kasta kniv, och den hemlighetsfulle ismannen strök ostörd runt i källargångarna.  Susanne Skog har sökt bland minnen av en försvunnen värld ett landsortshotell långt innan du-reform, rationaliseringar och konferenssällskap. Hotell Billingen i Skövde är stadens äldsta hotell från 1888.  I dagens dämpade lobby lyser datorskärmar, mobiltelefoner piper och konferenssällskap drar förbi men om man skärper blicken kan man kanske ändå se spåren av Den Gamla Hotellvärlden med strikta uniformer, långa titlar och skor som skulle putsas i gryningen. Från 2001. Av Susanne Skog

Livstid  

-När man är begränsad i allt, saknar frihet. Då är den lilla kontakt man har via telefon eller besök otroligt viktig. Så länge man inte hamnar i den situationen själv, fattar man inte hur viktigt det är, säger Natalia. Tidigare straffade får komma på fängelsebesök endast om de är närstående och har en varaktig relation till en intagen. Om de är till exempel maka, make eller barn. Men trots att Alexandra och Natalia är förlovade, bedömer kriminalvården dem inte som närstående. Nu kämpar de, var och en på sitt håll, för kärleken. -Man kan inte bara ge upp. Det kan man inte göra. För att om man ger upp, vad blir det då? säger Natalia. I ett år har Alexandra väntat på Natalia, och hon kommer fortsätta vänta, så länge som behövs. Livstid är ett program om kärlek mot alla odds.     Josefin Patzauer är frilansjournalist med inriktning mot dokumentärt berättande. Hon har tillsammans med Katia Boberg tidigare gjort P1-dokumnetären Min farliga son.     Bildtext Livstid: Natalia är dömd till livstid. Foto: Josefin Patzauer

Apan Ola – schimpansen som försvann  

Ola föddes 1987. Mamman dog vid förlossningen och han behövde flaskmatas. När Stockholms Stadsteater 1988 sökte en apa till uppsättningen av Strindbergs Gustav III, fann de Ola på Ölands djurpark. Teatern behövde någon som kunde ta hand om schimpansen. Skådespelaren, Stephan Karlsén och hans fru, konstnären Louise Tillberg tog sig an den uppgiften. Ola kom att tillbringa ett knappt år tillsammans med deras familj. Livet med dem filmades, vilket resulterade i en serie barnprogram i TV. Louise Tillberg skrev dessutom 7 barnböcker, gjorde målningar och smycken, där motivet var Ola. När pjäsen spelats en sista gång kördes Ola tillbaka till Ölands djurpark. Nu var han en kändis som fick delta i olika slags jippon, bl.a. medverkade han i bio-filmer och satt i Robert Aschbergs TV-soffa. När djurparken en dag meddelade att schimpansen har sålts utomlands uppstod en konflikt som t.o.m. engagerade Sveriges Kung. I år fyller Ola 30 år, men det är osäkert om han är i livet. Ett program av Bo Sjökvist. Producent Christer Ekbom

Olyckan  

Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm. Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig. I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet. Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan.  Av Tove Palén.

Mormor och kärleken  

Ulrikas mormor är 90 år. Efter 57 års äktenskap med Ulrikas morfar, som idag är död, lever mormor nu tillsammans med sin ungdomskärlek, Konrad. Ulrika är 24 år och börjar ställa frågor om det ingen i släkten har talat högt om: "Vad har mormor egentligen burit inom sig under alla år?" Mormor och kärleken är ett program om plikt, ansvar, skam och kärlek. Om längtan som inte försvinner, trots att åren går.   Av Ulrika Svensson

Annelie Hjärta Conny (Ljud 1 Av 2)  

En kärlekshistoria i husvagn: Rätt var det är sticker Anneli från husvagnen. Hon säger ingenting, hon bara tar bilen och försvinner. När Conny ringer svarar hon inte på mobilen. Från 2007 av Måns Mosesson

Kärlek och kaos – Johnny Thunders liv i Sverige  

Efter en jätteskandal beskrivs New York-artisten Johnny Thunders i svensk media som ett nedknarkat lik. Några år senare är han pappaledig och leker i sandlådan med sin dotter i en Stockholmsförort.

Jag älskar dig, så dom hatar mig  

-Han kommer från Israel och jag är från Palestina. Så det funkar inte, i andras ögon. Men det var inte så vi såg det. Vi såg det som två ungdomar som bara var helt störtkära i varandra. Hanin är 16 år när hon blir tillsammans med Aviv, här i Sverige. Föräldrarna oroar sig för vad släkten ska säga och förbjuder dem att träffas. En kompis spottar på marken framför och säger: Fan, vad smutsigt av dig. 17-åriga Sara, som kommer från en romsk familj, blir ihop med Abdou, som är arab. -Hans mamma gillade inte ens tanken på att han skulle vara tillsammans med mig. Jag har ju alltid vetat romer gillar inte araber och araber gillar inte romer alls. Hade jag varit arab, hade det inte slutat som det gjorde, säger Sara. Av: Klara Levin Namnen är fingerade. Ljudmaterialet är framtaget i samarbete med Auto Images, Malmö. Hit kan du vända dig om du är drabbad av hedersförtryck: Rädda Barnen (om du är under 18 år)  GAPF Kvinnofridslinjen

Jag älskar dig, så dom hatar mig PODD  

Hanin och Sara råkade bli kära i fel killar. Familj, släkt och vänner är kritiska och försöker tvinga dem att göra slut. Kan kärleken segra över hedersnormerna?

Scener ur ett annat äktenskap: Inese och Per Morberg  

Det var själarnas möte, säger han. Jag hade aldrig trott att jag skulle ha en sån här lång relation med Per, säger hon. En skådis och en psykoterapeut. Fem döttrar. Ett hönshus. Och varsitt kylskåp. Kicki Möller har tillbringat våren i paret Morbergs sällskap.   Av Kicki Möller kickimoller@gmail.com

Den gladaste jag känner flyttar hemifrån  

Ett föräldrapar som reagerar helt olika på upplevelsen av att få ett svårt utvecklingsstört barn skildrades i dokumentären Den gladaste jag känner från 1995. Nu kommer uppföljaren Den gladaste jag känner flyttar hemifrån, som berättar hur det gick sedan för den glade Pelle och människorna i hans omgivning. När vi kommer in i historien har Pelle hunnit bli 24 år, föräldrarna har skilt sig och mor och son bosatt sig i Sverige efter många år i Danmark. Dokumentären ser tillbaka på åren som gått och ställer frågor om svek och ansvar, föräldrakärlek och utmattning, oförsonlighet och försoning. Av Malin Bring

Den gladaste jag känner  

En personlig dokumentär om att leva, och överleva, med vissheten om att ens barn - den gladaste jag känner inte är som andra. Ett nytt litet barn har just tittat fram, och föräldrarna bubblar över av stolthet och förtjusning. Men någonting tycks vara fel läkarna antyder att allt inte är som det ska vara med önskesonen. För litet huvud, möjlig utvecklingsstörning mumlar de, och omfattande undersökningar sätts i gång. Allt ställs på huvudet för familjen, glädjen och förväntningarna byts mot oro och förtvivlan. Undersökningarna drar ut på tiden, det tar månader innan det slutgiltiga beskedet kommer Pelle har mikrocefali, vilket betyder att det saknas stora delar av hans hjärna. Sorg och förtvivlan blandas med ilska och skamkänslor, och det visar sig att föräldrarna har reagerar mycket olika på krisen. Mamman vill på många kvinnors vis prata om känslor och farhågor i all oändlighet, medan pappan försöker vara handlingskraftig och optimistisk. Och samtidigt finns barnet där, med all sin sinnliga närvaro och glädje, och sina självklara krav på kärlek och uppmärksamhet. Av Malin Bring

Bubbelplastmannen  

Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst. Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen. Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får. Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här. Av Emil Östlund.

Pionjärdykarna i Nordsjön  

Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Dykarna dog som flugor. Säkerheten var inte viktigast. Det var oljan. Från 2011.

Familjen som delades på mitten  

När jag var nio skilde sig mina föräldrar och familjen delades på mitten. Mina två äldre syskon växte upp med pappa. Jag och min lillasyster fick bo hos mamma. Vi barn fick helt olika liv. Från 2016.

Surrogatmamman i Tbilisi  

Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn. Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader? Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon. Av Lollo Collmar

Hon lämnade inte så mycket spår efter sig  

I december 2008 fick Pelle Alexandersson ett telefonsamtal från sin mor, som berättade att hennes syster avlidit. Det blev upprinnelsen till att en historia som modern burit för sig själv under drygt 40 års tid kom fram i dager. I slutet av 60-talet, när systern var 24 år, blev hon intagen på en psykiatrisk avdelning. Därefter flyttade systern till en lägenhet som Socialtjänsten ordnade. Hon kom att leva sitt vuxna liv i ensamhet, och de enda personer hon träffade jobbade inom Socialtjänsten och hemtjänsten. När Pelle går igenom sin mosters dödsbo hittar han hundratals brev skrivna av hans mor och mormor. Pelle tar hem breven till sin mor som börjar berätta om sin syster och den historia hon burit på. Hon lämnade inte så mycket spår efter sig är en radiodokumentär om otillräcklighet och ensamhet av Pelle Alexandersson.

0:00/0:00
Video player is in betaClose