P1 Dokumentär

P1 Dokumentär

Sweden

Lyssna igen, eller för första gången, till dokumentärer från tre decennier som kan ge perspektiv på dagens debatter och företeelser. Nya och äldre, korta och långa, lättsamma och djuplodande och med enorm variation i tilltal och ämnen.

Episodes

Glasbankens hemlighet – spritransonering och social masskontroll  

Alla spritinköp registrerades i motboken. Samtidigt samlades en mängd information in om folks skötsamhet och nykterhet – ett register där polisen kunde gå in och hämta uppgifter om enskilda individer. Under 1900-talets början ville den starka nykterhetsrörelsen totalförbjuda alkohol i Sverige. Läkaren Ivan Bratt föreslog då en kompromiss, ett ransoneringssystem för inköp av alkohol; motboken.Hur mycket alkohol varje enskild individ fick köpa fanns angivet i boken. Det var inkomst, kön och samhällsposition som styrde tilldelningen. För kontroll användes ett omfattande och sofistikerat registreringssystem på massnivå.I registren samlades information om alla vuxna svenskar som fått socialhjälp, hade obetalda skatter, inte hade betalade underhåll till sina barn, hade suttit i fängelse, varit intagen på alkoholistanstalt eller avvek socialt på annat sätt – ett system som också var öppet för polisen att hämta kompletterande uppgifter ur på individnivå. Glasbankens hemlighet är en djupdykning i den svenska alkoholpolitikens ursprung och bakgrunden till varför vi en gång fick systembolaget och ett spritmonopol.Ett program av Ambjörn Johansson och Anders Jansson. Från 2000.

Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset  

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar. Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige mitt under det brinnande kriget 1940.Efter flykten skrev hon sina dikter  i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm.Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till?Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margareta Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman.

Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset  

Nelly Sachs var 50 år när hon tillsammans med sin mamma flydde till Sverige från det krigshärjade Tyskland 1940. De bosatte sig i en liten etta på Bergsundsstrand i Stockholm. När hon var 55 debuterade hon som poet och 20 år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till? Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv.

Linda Boström Knausgård: Jag skulle kunna vara USAs president  

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet.

Efter rånet, del 2, Dömd  

En sommarkväll startar Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. Reportern Anna Hammarén har följt Klara från häktetfortsätter att följa henne från fängelse till fotboja.  Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer  2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären HYPERLINK "http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/564144?programid=909" \\t "_self" Han var för bra för att vara sann... Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit nominerad till Stora Radiopriset för ”Mamma vad skulle kunna hända här”, Röda korsets journalistpris för ”Rosengrenska” för UR, och till Barncancerfondens journalistpris för " När Anna blev sjuk". 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären "Han var för bra för att vara sann". Anna har gjort flera program för S

De häktade av Anna Hammarén  

Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig. I det kameraövervakade häktet i Göteborg är skaparverkstaden en möjlighet för tjejerna att lämna isoleringen i cellen för en stund. "Här är jag fri fast inlåst. Man slipper den dagliga stressen man levt i och man hinner tänka. Nu vet jag att jag aldrig mer kommer att hamna i fängelse eller häkte." Så säger Klara i Anna Hammaréns dokumentär. Från 2013

Requiem från en kyrkogård  

Bengt Bok går runt på en kyrkogård. Röster träder fram ur jorden, röster från dem han tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom. Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den.  En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.

Gatans talanger – de hemlösas melodifestival  

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. ”Jag är ganska lik siffran noll”, säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Hemlösa.seVi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne.– Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne.Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen.Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater.– Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad.Helene Almqvist är frilansjournalist och har arbetat som producent, programledare och reporter för Sveriges Radio och Utbildningsradion i många år.

Bang och minnet av Ròza Kovàcs  

20 december 1956. Det brinner på flyktingförläggningen i Vrigstad. En våldsam eldsvåda har brutit ut och spritt sig. Tegelpannor på taket sprängs i hettan. I en stuga bredvid sitter en ung kvinna. Hon heter Róza, hon är 25 år gammal och hon har nyligen anlänt. Till Vrigstad just den kvällen kommer journalisten Barbro Alving, Bang Hon är tillbaka från en reportageresa till Budapest. Där har hon sett följder av den krossade Ungernrevolten, folkupproret mot den hårda kommunismen i landet. Bang skriver att hon ser sovjetiska tanks på stadens gator, att svarta sorgfanor fladdrar i den vintriga vinden och att i parkerna står vita enkla träkors där studenter begravts. Människor har stupat och deporterats. Många har flytt. Precis som Róza. Den här berättelsen börjar i mötet mellan en reporter och en ung kvinna som kom till Sverige efter revolten. Efter deras möte där i stugan bedvid flyktingförläggningen träffades de aldrig igen. Bang återvände till Stockholm, men Ròza, vart tog hon vägen? I programmet medverkar Rózas familj Sussi, Katti, Magdalena, Stefan och Veralena Deak. Barbro Alving, Bang - med reportage och texter. Helen Ardelius är dokumentärmakare och radioproducent med otaliga uppmärksammade program bakom sig, bland andra Normalmstorgsdramat , Gibraltar och Alla vill till himlen...

Sparkad  

Anneli Lindmark, blev av med jobbet när storföretaget Ericsson började sin rekordbantning 2001. Karin Wickström följde hennes resa genom regler, ett otal åtgärder och jobb fram till 2008. Vid första mötet är Anneli 52 år och hon är chockad och ledsen över att ha fått sparken från sitt trygga arbete som produktadministratör vid Ericsson i Stockholm. Att ett av Sveriges flaggskepp plötsligt skulle hamna i utförsbacke med massuppsägningar som följd var inget Anneli trodde kunde hända. Hur ska hon få fäste i arbetslivet på nytt? – Jag tänkte att det kunde varit jag, blev nyfiken på hur det skulle gå för henne och bestämde mig för att följa Anneli, berättarKarin Wickström. Det blev en dokumentär om en sju år lång resa fylld av resignation, kämparglöd, utsatthet och anpassbarhet. Och om den sköra gränsen mellan vi och dom: Vi som har ett jobb och dom som inget har. Från 2008.

Bomberna i Rosengård  

När det nya bostadsbolaget tar över de ökända kvarteret på Ramels väg i Malmö vill man rusta upp och städa bort kriminaliteten. När en familj vräkts sprängs bolagets lokal tre gånger på kort tid. Omfattande svartuthyrning, vapen och knark.Det här är en berättelse om en liten grupp män som dominerar kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö.-Han som äger miljonerna, han kommer få betala för det nån gång när han går över gränsen. Och hittills, han är på god väg att göra det.-Vad menar du med det, betala?-Det kan vara allt möjligt, det kan vara en bomb.-Det finns regler som alla måste följa, bryter man mot dem så blir det konsekvenser.Många i kvarteret gillar de nya ägarna, som renoverar de nedslitna lägenheterna och rustar socialt, genom att anställa ungdomar som aldrig haft jobb.Men det finns också ett jäsande missnöje över bostadsbolaget, som sätter stopp för svartuthyrning och vill säga upp kontrakt för hyresgäster som sysslar med kriminalitet. Lotta Malmstedt är reporter på Sveriges Radio sedan 1991. Hennes första P1 Dokumentär, Att komma nära en korp, sändes 2014.

Bomberna i Rosengård  

När det nya bostadsbolaget tar över de ökända kvarteret på Ramelsväg i Malmö vill man rusta upp och städa bort kriminaliteten. När en familj vräkts sprängs bolagets lokal tre gånger på kort tid. Omfattande svartuthyrning, vapen och knark.Det här är en berättelse om en liten grupp män som dominerar kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö.Ett program av Lotta Malmstedt

Skotten i Göteborg – del 2: Marco  

Skotten i Göteborg Del 2: Marco byter vi perspektiv till de som vet hur man gör när man skjuter. Marco är dömd tidigare för att ha skjutit en person och 2013 för att ha haft en pistol på sig. Marco har varit föremål för samhällsinsatser sedan han gick i åttan. Det har varit LVU-hem, SIS-institutioner och familjehem. Men inget har fått honom att välja bort den kriminella livsstilen.– Det är något fel på det systemet. Helt ärligt, jag ser det mer som att jag blev härdad och förberedd inne på ungdomshemmen för livet som jag levt, säger Marco.I del 2 av Skotten i Göteborg möter vi en som i detalj vet hur man skjuter folk och kommer undan med det. Han förklarar hur majoriteten av skjutningarna med dödlig utgång fortfarande kan vara ouppklarade.Marco säger själv att han inte är inblandad i skjutningarna 2013 och 2014. Men han ger en inblick i hur de som skjuter tänker. Han menar till exempel att man inte känner ånger efteråt:– Jag skulle nästan vilja säga motsatsen. Du har inte dåligt samvete. Du är snarare glad att du har fått det ur världen. När man väl har gjort det så har man en bra känsla, att man fått avsluta nånting, säger Marco.Av Karwan Farajkarfarhtc@gmail.com Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”silverpocket”.Också av Karwwan: Hennes resa till IS

Skotten i Göteborg – del 1: Hamza  

I dokumentären hörs offer för de senaste årens många skjutningar i Göteborg. Men Hamza har själv levt ett kriminellt liv där diskoteksbranden i Backa spelat en avgörande roll. Hamza blev skjuten i ryggen 2013 och svävade mellan liv och död. Men han ser sig inte som ett oskyldigt offer, han har levt ett kriminellt liv till och från sedan 1998. Då hände något som påverkade hans liv dramatiskt: Diskoteksbranden i Backa där 63 ungdomar miste livet. Hamza var en av arrangörerna och sorgen och skulden har funnits med honom sedan dess. I ett unikt program träder ett av offren för de senaste årens många skottlossningar i Göteborg fram och berättar sin historia. Av Karwan Faraj och Kamran Rahimi Hosseini. Om dokumentärmakarnaKarwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen "Vildsvinet" som vunnit "Silverpocket" och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet "Maktskiftet" och driver just nu teatergrupper på fritidsgårdar runt omkring Angered. Kamran Rahimi Hosseini är grafiker med utbildning från Linnéuniversitetet och Konstfack. Han gör dokumentärfilmer och skriver manus. Tillsammans utvecklar och skapar Kamran Rahimi Hosseini och Karwan Faraj projekt inom radio, tv och film. Detta är deras första radiodokumentär. Kontaktuppgifter: Karwan Faraj, dokumentärmakarekarfarhtc@gmail.com Kamran Rahimi Hosseini, dokumentärmakarekami.rahimi@gmail.com

Fikru Maru – den fängslade hjärtläkaren  

Emy Maru pluggar till läkare. Hon har bara en tenta kvar när telefonen ringer. Hennes pappa är förd till det ökända häktet Maekelawi i Etiopien. Ingen berättar varför, ingen får kontakt. Fikru Maru flydde från Etiopien till Sverige 1977. Han startade 2006 det första sjukhuset för avancerad hjärtvård i Etiopien, Addis Cardiac Hospital. Fikru, som är hjärtläkare, pendlar mellan familjens villa i Aspudden och sjukhuset i Addis Abeba. En morgon 2013 grips han i sitt hem i Addis misstänkt för att vara del i en omfattande korruptionshärva kring landets tullminister. Sedan dess har han – utan att få någon friande eller fällande dom – suttit frihetsberövad på fängelset Kilinto. Sjukhuset står till viss del still. I dokumentären följer Johan Cedersjö Emys kamp för att få sin pappa fri. Det är kamp mot Etiopien, en kamp mot svenska utrikesdepartementet och en kamp som aldrig verkar ta slut.Emy omfamnar Fikru i samband med förhandlingar i domstolen 2 augusti 2016.

DKC Down Krazy Chicanas  

Det är mitten av 1990-talet och Gladys, en 17-årig flicka från gängens Los Angeles, försöker ändra sitt liv från tung kriminalitet till något slags normalitet. "Vi får Gladys liv just då, just där och det är ett liv som balanserar på flera gränser: Förhållandet till familjen, pojkvännen och morbror gangstern och det hela tiden närvarande våldet och döden. Få författare skulle kunna dikta mer rafflande och framför allt nära."Så skrev Johan Berggren i sin recension i DN när Down Krazy Chikanas av Carmilla Floyd sändes i radio 1998.Carmilla Floyd är själv född i Los Angeles och uppvuxen i Stockholm. I drygt tre års tid följde hon några ungdomar och deras familjer i East Los Angeles. Vilken roll spelar flickorna och kvinnorna i gängens värld? Är de passiva, slåss de på lika villkor eller låter de männen slåss åt dem?Varför har just Los Angeles blivit gängens huvudstad i världen och dessutom en av USA:s mest segregerade städer? Det är några av de frågor som Carmilla Floyd har sökt svaret på.Återresan 2010! Carmilla försöker få tag på Gladys på telefonCarmilla Floyds bok "Respekt" ett reportage från gängens och våldets Los Angeles skrevs samtidigt som hon arbetade med sin radiodomkumentär. Boken nominerades till 1998 år Augustpris i kategorin Årets svenska fackbok .Foto: Carmilla FloydGladys och Gabriel på första ultraljudet

Grabben i cellen bredvid  

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska ”Nyala”-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem. När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.”I am coming to Sweden” skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

Vilmer utan diagnos av Anna Berg  

När Anna får sitt andra barn sätter oron in direkt. Vilmer är stel i kroppen, han spänner sig och tungan sticker ofta ut. Det ska dröja månader innan läkarvården börjar fundera på Vilmers mysterium. Medan oron håller på att äta upp Anna kämpar Anton hemma med att hålla familjen flytande.När läkarvården kommer in i bilden får paret bekräftat att oron är befogad. Ett sökande efter orsaken till Vilmers avvikande beteende påbörjades. Nu vill alla veta vad hans svårigheter beror på. Allt eftersom åren går lär sig Vilmer gå, springa, hoppa och använda tecken för att göra sig förstådd. Men svaret dröjer.Sökandet tar vägen via allmänvård till specialvård. Vilmer är tre år när han skrivs in som patient på Klinisk genetik på Karolinska sjukhuset i Solna. Här arbetar några av världens främsta experter på okända och ovanliga diagnoser, med överläkare Ann Nordgren i spetsen. Hit skickas patienter som den vanliga läkarvården inte kan göra mer för, för att hitta ett svar. Här söker några av världens främsta genetiker efter Vilmers diagnos.Men trots att genforskningen går så fort framåt och att man idag tack vare den nya gentekniken har möjlighet att hitta och fastställa en orsaksdiagnos i allt fler fall är analysen tidskrävande och därför blir väntan lång för Anna, Anton och barnen.Varje år föds ungefär 1300 barn i Sverige som kommer att diagnosticeras med utvecklingsstörning, 700 av dessa saknar fastställd orsaksdiagnos.Sverige ligger långt fram inom genforskningen och den kliniskt genetiska diagnostiken och det pågår ett ständigt arbete med att fastställa nya, tidigare okända diagnoser. 2009 var Vilmer ett av de barnen.Vilmer utan diagnos är Anna Bergs första P1 Dokumentär. En nära och personlig berättelse om kampen, rädslan och vardagen i en familj med ett barn som ingen förstår sig på.

Flickan som aldrig gått i skolan  

Elisabet, åtta år, satt i bilen medan föräldrarna tiggde. Hon spelade spel på mobilen, käkade godis och pysslade om sin docka. Sen fick familjen flytta hem till Anders, en pensionerad gymnasielärare. När den romsk-bulgariska familjen flyttar in hos Anders i Gagnef i Dalarna, börjar Elisabet vara hemma med honom på dagarna. Hon kan äntligen göra vanliga saker, laga mat, baka, cykla, åka spark och gå på ishockey. Tanken är att hon ska börja i skolan till hösten. Men så enkelt är det inte.– När man ser ett barn som inte går i skolan, det är på nåt sätt osvenskt, säger Anders.En dokumentär om ett barns mänskliga rättigheter, otydliga regler, ängsliga kommunpolitiker och några med stora hjärtan.Lise Indahl har gjort ett antal radiodokumentärer och skriver radiodrama och prosa.

0:00/0:00
Video player is in betaClose