Makedonien Podcasts
-
Utrikeskrönikan 6 december 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tirana, tisdag.
Jag är här i Albaniens huvudstad för toppmöte mellan länderna på Västra Balkan och EU.
De har de här mötena lite då och då men dagens träff är ändå unik – det är första gången det äger rum i ett icke EU-land.
På dessa möten blir det alltid en diskussion om ländernas vara eller inte vara i EU. De är alla antingen formella eller potentiella kandidater för att bli medlemmar. På sikt i alla fall.
När jag kom hit igår kväll gick jag ut på stan för att prata med vanligt folk om hur de ser på EU-medlemskapet. Alla jag träffade såg en framtid i EU. De vill gå med. Men många är också trötta på att vänta.
Och just Albanien segdragna strävan mot att bli EU-medlem är intressant då man kan dra tydliga paralleller till Sveriges och Finlands Natoansökningar.
Albanien ansökte om EU-medlemskap redan 2009 men det var först i somras som man kunde påbörja förhandlingar.
Att det tog så lång tid berodde inte bara på Albanien utan i mångt och mycket på Nordmakedonien. Länderna har ansökt var för sig men deras ansökningar har buntats ihop i EU kretsen.
Otur för Albanien då Nordmakedonien har haft stora svårigheter att få grönt ljus för start.
Det började med att Grekland la in sitt veto mot att påbörja förhandlingar då Makedonien också är namnet på en region i Grekland. Det tog flera år av bråk innan Makedonien till slut gick med på att byta namn till Nordmakedonien.
När väl det hindret var passerat kom ett annat EU-land, Bulgarien, och ställde sig på tvären.
Det blev ett nytt infekterat bråk, denna gång om ländernas nationella identitet. Kortfattat kan man säga att Bulgarien menar att Nordmakedonien snyltar på deras historia, kultur och språk.
Så Nordmakedonien fick vänta ytterligare. Och det fick även Albanien.
Den här situationen där två länder vill gå med i ett internationellt samarbete, men inte släpps in för att en medlem säger nej av inrikespolitiska skäl, visst känns det bekant.
Det liknar Sveriges och Finlands Natoprocess.
Vi ska också gå hand i hand in i alliansen. Men hindras av främst ett land, Turkiet, som menar att vi inte gör tillräckligt för att bekämpa terrorism. Här är också tydligt att det är Sverige som Turkiet ser som det stora problemet och det är tvisten mellan Sverige och Turkiet som i viss mån hindrar Finland från att komma in.
Det finns dock en väsentlig skillnad. De flesta räknar ändå med att Sverige och Finland ska släppas in i Nato inom en nära framtid. Vi får i alla fall hoppas att det går fortare än det har gjort för Albanien och Nordmakedonien i EU-processen.
För Albanien tog det 13 år innan man ens fick börja förhandla om medlemskap. För Nordmakedonien tog det 18.
Andreas Liljeheden, Tirana
[email protected] -
Alexander den store är en av historiens mest spännande gestalter. Han var en skicklig fältherre som lyckades bygga upp ett enormt välde som sträckte sig från Adriatiska havet i väster till Indien i öster.
Alexander var alltså inte bara kung i Makedonien utan också farao i Egypten och härskare över Persien och Asien. Historien om Alexander den store är en fascinerande historia om släktband, intriger, fälttåg och erövringar.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Alexander den stores liv och död. Hur bar han sig åt för att skapa sitt stora välde och hur trovärdiga är egentligen de olika förklaringarna till hans död?
Men inte bara Alexanders liv utan även hans död har fascinerat eftervärlden. År 323 f.Kr befann sig den då 33-årige kungen i Babylon. Järtecknen hade varslat om att olyckor stod för dörren och efter ett rejält dryckeslag insjuknade Alexander i frossa och feber. Några dagar senare var han så svag att han knappt förmådde lyfta sin högra hand för att hälsa de krigare som defilerade förbi hans bädd och kort därefter vad han död. Hans hädanfärd har omgivits av många myter och ännu tvistar de lärde om vad det egentligen var som orsakade Alexander den stores död. Söp han ihjäl sig? Dog han i malaria eller blev han rent av förgiftad av sina fiender?
Alexander föddes den 20 juli år 356 f. Kr i kungapalatset i Makedoniens huvudstad Pella. Det var för övrigt samma natt som Herostratos satte eld på Artemistemplet i Efesos, ett av antikens sju underverk. Hans mor var den nittonåriga drottningen Olympia och fadern var kung Filip II av Makedonien – en skicklig krigare, full av ärr efter alla drabbningar och med bara ett öga. Redan som liten fick sonen höra att han var speciell och att han kunde räkna sina anor från hjälten Akilles på sin mors sida och från Zeus son Hercules på fädernet.
Alexander fick undervisning av de bästa lärare som kunde uppbringas. En av dem var Aristoteles som tränade sin unge adept i kritiskt tänkande. Men han fick inte bara klassisk utbildning utan undervisades också i krigets konst, vilket gjorde honom muskulös och vältränad. Kung Filip var stolt över sin son och utnämnde honom som sextonåring till riksföreståndare. Sin första stridserfarenhet fick han som artonåring då han var delaktig i krossande av ett uppror bland de grekiska stadsstaterna med Aten i spetsen.
Lyssna också på Hopliten och klassisk grekisk krigsföring före vår tidräkning.
Bild: Alexander den store vid slaget vid Issus, mosaik frånPompeji, okänd konstnär från 100 fvt, Museo Archeologico Nazionale i Neapel, Wikipedia, Public Domain
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Alexander III av Makedonien, vanligtvis känd som Alexander den store, är troligtvis den antika världens mest välkända person. Detta var även fallet under själva antiken och hans fälttåg mot perserriket skulle komma att få en närmast mytologisk status. Men mitt i allt detta har personen Alexander en förmåga att förpassas till skuggorna. I två delar kommer vi att närstudera personen Alexander. Vad var det som drev honom och hur påverkades han av sina gärningar? I denna andra del fokuserar vi på Alexanders fälttåg mot perserriket och hur han hanterade både framgång och motgång i en värld som hade en väldigt bestämd uppfattning om hur en kung skulle bete sig. Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Drabbades Island av pirater på medeltiden och vem har mest rätt till namnet Makedonien?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Alexander III av Makedonien, vanligtvis känd som Alexander den store, är troligtvis den antika världens mest välkända person. Detta var även fallet under själva antiken och hans fälttåg mot perserriket skulle komma att få en närmast mytologisk status. Men mitt i allt detta har personen Alexander en förmåga att förpassas till skuggorna. I två delar kommer vi att närstudera personen Alexander. Vad var det som drev honom och hur påverkades han av sina gärningar? I denna första del fokuserar vi på Alexanders liv innan fälttåget, alltså hans uppväxt hemma i Makedonien och hans första stapplande steg på den geopolitiska scenen. Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander?
Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. -
Podden är mitt i handbolls-EM där det finns gått om saker att prata om. Som nya smeknamn på landslaget, Makedoniens framfart och om vi inte borde mygga av Vujovic?
