Kalifornien Podcasts

  • Sommaren 2021 skakas spelbranschen i grunden. Delstaten Kalifornien stämmer ett av världens största spelföretag, Activision Blizzard, som står bakom succéer som World of Warcraft och Diablo. Efter en två år lång utredning anklagas bolaget för sextrakasserier och allvarlig diskriminering av kvinnliga medarbetare. Samtidigt ser konkurrenten Microsoft en möjlighet att ta greppet om spelmarknaden.

    Dokumentären är gjord av Effie Karabuda och färdigställdes i januari 2022.Producent: Simon SarneckiMedverkande:Megan, som egentligen heter något annat och jobbar på BlizzardMatilda Smedius, röstskådespelare i skjutarspelet OverwatchLillie Klefelt, Blizzard-fan och grundare av Female LegendsLjuden i dokumentären är hämtade från: CNBC, CBS, Asmongold och Moistcr1tikal på Twitch, MrBochChoi på Youtube, Activision Blizzards pressajt och Microsofts webbkonferens.

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

    Washington, torsdag morgon.Här i USA är det inte bara ett nytt år nu utan precis som i Sverige, ett valår.Vi ser redan hur kampanjandet till kongressen och olika guvernörs,- borgmästarposter och andra lokala val runtom i landet pågår för fullt. I november avgörs det, men en ofrånkomlig del av hela valrörelsen är ett annat val det till Vita huset 2020. Donald Trumps envisa, falska påståenden om att hans rättmätiga seger stals av demokraterna är nödvändig för många republikanska kandidater att ställa sig bakom och lyfta fram. En majoritet av deras väljare tror på konspirationsteorin. Och många demokraters huvudbudskap är faran de menar att republikanerna utgör för den amerikanska demokratin i och med valstölds- anklagelserna och sättet en del av dem spelat ned stormningen av Kapitolium 6 januari i fjol.Så Donald Trumps närvaro är stark även detta valår, trots att han inte står på röstsedeln och det som står på spel är majoriteten i kongressen som republikanerna hoppas vinna med hjälp av Trump.Men 2022 är också ett avgörande år för ett par av de allra mest omstridda frågorna, som för många amerikaner är fundamentalt viktiga. Nämligen rätten till abort och rätten att bära vapen. I sommar kommer Högsta domstolen med besked om frågorna som kommer att få betydelse för miljontals människor.HD ska besluta om amerikaner i alla delstater ska ha rätt att beväpna sig också utanför sitt hem. I dag är det flera stater som bara tillåter det i särskilda fall, bland annat New York och Kalifornien.Och i ett av de mest emotsedda beskeden från HD på decennier, kan domstolen komma att riva upp prejudikatet i Roe versus Wade, ett nära 50 år gammalt beslut som garanterar alla kvinnors rätt till abort. Resultatet skulle då bli att abort troligen helt eller delvis snart kommer förbjudas i nära hälften av alla delstater i USA. En seger abortmotståndare kämpat för i ett halvt sekel, men ett potentiellt domslut abortförespråkare kallar för katastrofalt.Så USA:s 2022 alltså: ett år då aborträttens framtid avgörs, den grundlagsskyddade rätten att bära vapen kan utvidgas och det amerikanska folket ska välja sina representanter för första gången sedan det dramatiska, historiska och djupt splittrande presidentvalet 2020.Cecilia Khavar i Washington cecilia.khavar@sverigesradio.se

  • ”Först säger de att du är galen, sedan slåss de mot dig och sedan förändrar du plötsligt världen". Så lyder Elizabeth Holmes mest kända citat. Det anspelar på Steve Jobs – och alla andra visionärer i Silicon Valley – som trotsat sina belackare och visat att de går att att tänka nytt och annorlunda.

    Devisen är i många fall avgörande, men kan även vara försåtlig. Storyn om Theranos visar ju faran med den tystnadskultur som ofta råder inom techbolag som bränner högoktanigt riskkapital i jakten på en vision som ska nås till varje pris. Granskningar av fiaskon som Wework, men även framgångar som Uber och Facebook FB -0,59% , rymmer liknande, varnande exempel om riskerna med detta sätt att bygga bolag.

    Elizabeth Holmes egen vision kretsade som bekant kring ett ”mikrolab” som skulle ge mängder med träffsäkra diagnoser med bara några droppar av patientens blod. I en värld där flera provrör blod behövs för motsvarande resultat lät det till en början för bra för att vara sant. Men storyn var för bra för att synas på vetenskapliga grunder. Holmes var ju en ung, ambitiös och idealistisk entreprenör som hade hoppat av Stanford University i Kalifornien för att följa sin dröm.

    ”Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten.”

    Med tiden lyckades hon locka investerare som Rupert Murdoch, Betsy DeVos och Carlos Slim att satsa över en miljard dollar på Theranos. Värderingen pumpades upp till hela 9 miljarder dollar och två av USA:s tidigare utrikesministrar, George Shultz och Henry Kissinger, satte sig i bolagets styrelse.

    Idag är Elizabeth Holmes skapelse värd noll kronor och hennes dröm ses återigen som en fysisk omöjlighet. Under måndagen dömdes hon för bedrägeri och riskerar nu 20 års fängelse.

    Den utdragna, hårt bevakade rättegången är en seger för Silicon Valleys investerare eftersom den förtydligar gränsen mellan förhoppningar och lögner. Detta bör underlätta när affärsänglar och riskkapitalbolag kräver transparens – och ha en avskräckande effekt för bolag som letar genvägar i jakten på sitt mål.

    Men rättegången är även en seger för journalistiken. Alla som läst John Carreyrous bok Bad Blood (Ont Blod på svenska) vet vilket enormt arbete som krävts för att kartlägga denna svindlande bluff. Hans arbete började redan 2015 med en serie grävande artiklar i The Wall Street Journal, och vilar till stor del på vittnesmål från anonyma källor från insidan. Dessa har i många fall skrivit på sekretessavtal och tvingats ta stora risker för att berätta sanningen med Theranos advokater hack i häl.

    Ett exempel är visselblåsaren Tyler Shultz, barnbarn till styrelseledamoten George Shultz, som under sin korta tid på Theranos upptäckte förfalskad forskning och bristande kvalitetskontroller. När han uppmärksammade ledningen på detta i ett mejl röt de tillbaka, vilket fick honom att säga upp sig. Sedan följde ett Kafkamässigt händelseförlopp som visar hur långt Elizabeth Holmes och hennes partner Sunny Balwani var redo att gå för att tysta kritiken som kom inifrån bolaget.

    Ett annat exempel är Erika Cheung, en före detta Theranos-medarbetare som varnade ledningen att företagets egenutvecklade teknologi inte var tillförlitlig nog att använda på patienter. Hon var ett nyckelvittne i rättegången.

    Alla journalister som granskat stora techbolag vet hur frustrerande det kan vara att försöka hitta källor som kan berätta om livet på insidan. Sekretessavtal är vanliga. Medarbetare är i regel mycket lojala, även efter de lämnat bolaget. Många har dessutom blivit miljonärer på sina aktieoptioner. Bakom dem står grundare som motverkar snokande murvlar – och istället jobbar för att sätta agendan själva i välregisserade intervjuer och egna kanaler i sociala medier.

    Att framgångsrika techgrundare är övertygade om sin egen förträfflighet är kanske inget man kan hålla emot dem. De måste ju våga riskera allt – och orka driva igenom visioner som ingen annan lyckats genomföra. Men som granskningen av bolag som Theranos och Wework visar är det sällan bra att vara oemotsagd. Det gäller för övrigt även framgångssagor som Facebook och Uber. (Tips: läs Mike Isaacs bok Super Pumped om Uber. Det är en av de roligaste, mest träffsäkra skildringar av Silicon Valley-kulturen jag läst!)

    Techbolagen är ju vår tids industrikoncerner. De präglar vårt arbetsliv, vår sjukvård, vad våra barn gör på fritiden och hur vi tar till oss information, falsk som äkta. De måste gå att gräva runt och ifrågasätta. Vi har journalister att tacka för att Theranos-bluffen avslöjades i tid, innan riktigt många patienter far illa. Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten."

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Psan, Torsten och Fidde från C2H6O snackar om etanol, Alla Mot Oss, Varberg, ladugårdsrepan, whiteboard, Hugo Fjäderben-Kalaset, bandnamnet, vargar, punk, basistbadet i Värmland, Halmstapunken och Amish-mardrömmen i Gränna. Vidare till War eller Beer, börsen, bränderna i Kalifornien, The Casualties, TJM, Totalitär, Cimex, nya låtar, Hälsningar Från Halland, Divan, X-EM, The Darkness och Retarderad Framtid.

  • ”Först säger de att du är galen, sedan slåss de mot dig och sedan förändrar du plötsligt världen". Så lyder Elizabeth Holmes mest kända citat. Det anspelar på Steve Jobs – och alla andra visionärer i Silicon Valley – som trotsat sina belackare och visat att de går att att tänka nytt och annorlunda. Devisen är i många fall avgörande, men kan även vara försåtlig. Storyn om Theranos visar ju faran med den tystnadskultur som ofta råder inom techbolag som bränner högoktanigt riskkapital i jakten på en vision som ska nås till varje pris. Granskningar av fiaskon som Wework, men även framgångar som Uber och Facebook FB -0,59% , rymmer liknande, varnande exempel om riskerna med detta sätt att bygga bolag. Elizabeth Holmes egen vision kretsade som bekant kring ett ”mikrolab” som skulle ge mängder med träffsäkra diagnoser med bara några droppar av patientens blod. I en värld där flera provrör blod behövs för motsvarande resultat lät det till en början för bra för att vara sant. Men storyn var för bra för att synas på vetenskapliga grunder. Holmes var ju en ung, ambitiös och idealistisk entreprenör som hade hoppat av Stanford University i Kalifornien för att följa sin dröm. ”Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten.” Med tiden lyckades hon locka investerare som Rupert Murdoch, Betsy DeVos och Carlos Slim att satsa över en miljard dollar på Theranos. Värderingen pumpades upp till hela 9 miljarder dollar och två av USA:s tidigare utrikesministrar, George Shultz och Henry Kissinger, satte sig i bolagets styrelse. Idag är Elizabeth Holmes skapelse värd noll kronor och hennes dröm ses återigen som en fysisk omöjlighet. Under måndagen dömdes hon för bedrägeri och riskerar nu 20 års fängelse. Den utdragna, hårt bevakade rättegången är en seger för Silicon Valleys investerare eftersom den förtydligar gränsen mellan förhoppningar och lögner. Detta bör underlätta när affärsänglar och riskkapitalbolag kräver transparens – och ha en avskräckande effekt för bolag som letar genvägar i jakten på sitt mål. Men rättegången är även en seger för journalistiken. Alla som läst John Carreyrous bok Bad Blood (Ont Blod på svenska) vet vilket enormt arbete som krävts för att kartlägga denna svindlande bluff. Hans arbete började redan 2015 med en serie grävande artiklar i The Wall Street Journal, och vilar till stor del på vittnesmål från anonyma källor från insidan. Dessa har i många fall skrivit på sekretessavtal och tvingats ta stora risker för att berätta sanningen med Theranos advokater hack i häl. Ett exempel är visselblåsaren Tyler Shultz, barnbarn till styrelseledamoten George Shultz, som under sin korta tid på Theranos upptäckte förfalskad forskning och bristande kvalitetskontroller. När han uppmärksammade ledningen på detta i ett mejl röt de tillbaka, vilket fick honom att säga upp sig. Sedan följde ett Kafkamässigt händelseförlopp som visar hur långt Elizabeth Holmes och hennes partner Sunny Balwani var redo att gå för att tysta kritiken som kom inifrån bolaget. Ett annat exempel är Erika Cheung, en före detta Theranos-medarbetare som varnade ledningen att företagets egenutvecklade teknologi inte var tillförlitlig nog att använda på patienter. Hon var ett nyckelvittne i rättegången. Alla journalister som granskat stora techbolag vet hur frustrerande det kan vara att försöka hitta källor som kan berätta om livet på insidan. Sekretessavtal är vanliga. Medarbetare är i regel mycket lojala, även efter de lämnat bolaget. Många har dessutom blivit miljonärer på sina aktieoptioner. Bakom dem står grundare som motverkar snokande murvlar – och istället jobbar för att sätta agendan själva i välregisserade intervjuer och egna kanaler i sociala medier. Att framgångsrika techgrundare är övertygade om sin egen förträfflighet är kanske inget man kan hålla emot dem. De måste ju våga riskera allt – och orka driva igenom visioner som ingen annan lyckats genomföra. Men som granskningen av bolag som Theranos och Wework visar är det sällan bra att vara oemotsagd. Det gäller för övrigt även framgångssagor som Facebook och Uber. (Tips: läs Mike Isaacs bok Super Pumped om Uber. Det är en av de roligaste, mest träffsäkra skildringar av Silicon Valley-kulturen jag läst!) Techbolagen är ju vår tids industrikoncerner. De präglar vårt arbetsliv, vår sjukvård, vad våra barn gör på fritiden och hur vi tar till oss information, falsk som äkta. De måste gå att gräva runt och ifrågasätta. Vi har journalister att tacka för att Theranos-bluffen avslöjades i tid, innan riktigt många patienter far illa. Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Flyg inställda över hela USA; Elon Musk kritiserar Woke-rörelsen; Hillary Clinton-väljare döms för mord på politiska meningsmotståndare; Två demokratiska kvinnor utsatta för car-jacking; Demokraten Harry Reid avliden vid 82 års ålder; Folket i West Virginia hyllar Joe Manchin, nationella demokrater vill att Biden använder exekutiva ordrar för att få igenom Build Back Better; Republikanska delstater växer snabbast i USA; CDC rekommenderar 5 dagars isolering, istället för 10; Candace Owens fåniga förklaring om varför Trump stöder vaccin; Winsome Sears uppmärksammas av NYT som ny kvinnlig svart republikansk stjärna; West Virginia en mer bildad delstat än vad liberalen Beth Miller tycks tro; Kamala Harris gnäller på media; sexbrottslingar fångade vid gränsen mot Mexiko; smash and grab på Prada-affär; Surfare i Kalifornien dödad av vithaj; Simningsstyrelseledare hoppar av i protest mot manliga transgender-simmare; Kriminella börjar med dörrknackning i Chicago; Ny filmatisering av Wilhelm Mobergs ”Utvandrarna”; Dan Crenshaw intervjuar Mike Sommers om energipolitik.

    -----
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Utrikeskrönikan 21 december 2021.

    London, tisdag.Det känns lite uppgivet här, för det verkar som att Grinchen tänker stjäla även denna jul. Återigen ökar smittan när många hade sett fram emot familjeträffar och annat kul.Gå på julmarknad, dricka glögg, kanske under misteln få en puss? Nja, inte om du vill undvika att smittas av detta förbannade virus.Medan dopparedagens status känns höljd i dimma. Så tänkte jag i min enfald passa på att rimma.Vi närmar oss ännu en högtid omringad av komplikationer. Ökad sjukvårdsbelastning, smittspridning och nya restriktioner.Och som de hade förberett på landets restauranger: pyntat, satt på julmusik och klätt alla pubar med girlanger.Boris Johnson säger att det är ok att gå på julfest, men tvätta händerna och ta helst först ett snabbtest.Den medicinske chefsrådgivaren Chris Whitty säger att vi måste prioritera: Dansa med jobbkollegorna - eller krama mormor Vera.Besöksnäringen och butikerna hade satt sitt hopp till julruscherna, nu var chansen att dra in pengar som uteblivit under lockdowns för hela branschen.Men de larmar om att de inte kommer ikapp det här året heller. Inte så konstigt kanske att företagare nu på finansministern skäller.De vädjar om att återinföra stöden som funnits under pandemin, Rishi Sunak fick åka hem från Kalifornien för att ta itu med strategin.Samtidigt har delar av regeringspartiet valt att protestera. Covidpass på nattklubbar - det ville de inte lansera.Men smittan fortsätter och de medicinska rådgivarna rekommenderar fler åtgärder snart. Den nya varianten ökar, och viruset sprider sig med hög fart.Sjukvårdspersonalen hade behövt ledigt och få vila ut. Men nu när alla vuxna ska få boosterdoser innan året är slutså står de istället och ger vaccin på löpande band till alla som köar - i fotbollsarenor, museer, kyrkor och kliniker runtom på dessa brittiska öar.Det är som en kapplöpning mellan vaccinet och en ny coronavåg. Andra länder, som Frankrike och Tyskland, har börjat porta brittiska turister på flyg och tåg.Regeringen debatterar nya lockdowns, och vi har varit här förut. Kanske blir det som förra nyår när man knappt vågade gå ut.En sorg att inte få träffa nära och kära, och som vi vet så tär det också på hälsan att sitta i ensamhet.Man suktar ju efter kramar, närhet och umgänge - något som kan dämpa den där känslan av isolering som rått så länge när britterna fortsatt att kämpa.Själv hade jag tänkt åka till Sverige och få krama om syskonbarn, men vi får väl se om restriktioner tillåter att lämna den brittiska huvudstan.Jag hoppas att den kan lugna sig, varianten omikron. En ödmjuk önskan till tomten från Stephanie Zakrisson i London. Stephanie Zakrisson, London stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Demokraten Joe Manchin sätter stopp för Bidens Build Back Better; 21-årig saudisk man med möjliga terroristkopplingar stoppas vid gränsen från Mexiko; Islamiska extremister undkommer Facebooks granskningar; Texas bygger en egen mur mot Mexiko; Fentanyl nu största orsak till dödsfall bland unga drogmissbrukare; Domare avslöjas av senator John Kennedy som tydlig aktivist; Nick Sandmann får ytterligare ersättning, nu från NBC; Protester mot Kyle Rittenhouses önskan att studera i Arizona; Elon Musk i luven på Joy Reid of Elizabeth Warren över skatter; Donationer till Frälsningsarmén sjunker efter broschyr som pekar ut vita som rasister; Donald Trump pekar ut Biden som skyldig till inflationen; Minskad befolkning i Kalifornien; Vita Huset i fånig video om booster-shot; New York Times sparkar ledarskribent Erin Marquis för hat-rant mot vapengrupp; Smash-and-grab meningslöst i Arizona.

    ---------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Black Lives Matter anser att polisen gjorde set-up mot Jussie Smollett; Utpressning i Arizona om vaccinkrav; Chris Wallace lämnar Fox News för att kanske gå till CNN; Chris Cuomos nära medarbetare anhållen för sexuella övergrepp; Asiater stämmer Harvard för diskriminering; Tornador slår till mot Kentucky och andra delstater: Chefskocken Gordon Ramsay lämnar Kalifornien för Texas; Floridas guvernör Ron DeSantis anser att illegala immigranter bör bussas till New England; Etiopiska diasporan kopplar med Republikanerna; En manlig transgender-simmare ”vinner” över alla biologiska kvinnor; Över ett dussin demokratiska städer har haft rekord i mord; Biden intervjuad av Jimmy Fallon; Demokratiska delstater minst fria, republikanska delstater mest fria.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • September 1956 i Coronado, Kalifornien.

    I den första av många tidningsartiklar om den mystiske gärningspersonen tryckes följande i The San Diego Union:

    ‘’Den exentriske, unge gangstern som  attackerar kvinnor, fann sitt femte offer i en 24-årig ung dam som arbetar som maskinskriverska på ett flygbolag. Han attackerade henne i Clairemont när hon var på väg hem till fots, efter att ha klivit av bussen.

    Han slog ner henne bakifrån, men han tog inte hennes handväska’’.

    Vem är den unge mannen som inte verkar vara ute efter att skada kvinnorna, utan något helt annat?

    The Shoe Bandit

    KÄLLOR

    Associated Press. (1958) “No Control Over Thefts.” The Kansas City Times (Fredag, Jul  18, 1958) Sida 6.

    Associated Press. (1960) Albuquerque Journal, sida 7 Shoe-Snatcher Sent to Prison.

    The Brownsville Herald  “Shoe Bandit Is confronted By New Complaints.” (Fredag, May 16, 1958) Sida 1.

    The Guardian (2021) My life in sex: the man with a shoe fetish https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2020/aug/21/my-life-in-sex-the-man-with-a-shoe-fetish (Hämtad: 2021-11-24).

    History (2020) The 1950s https://www.history.com/topics/cold-war/1950s (Hämtad: 2021-11-24).

    The Los Angeles Times (1958) “‘Shoe Bandit’ Identified.” (Tisdag, Jun 10, 1958) Sida 33.

    Redlands Daily Facts (1959) “Shoe Bandit’s Loot Found.” (Lördag, Jan 24, 1959) Sida 1.

    Valley Morning Star (1958) Shoe Bandit Changes His Plea to Guilty. (Tisdag, Aug 19, 1958) Sida 5.

    Wikipedia (2019) Objektofili https://sv.wikipedia.org/wiki/Objektofili (Hämtad: 2021-11-24)

    Wikipedia (2021) Fetischism (sexologi) https://sv.wikipedia.org/wiki/Fetischism_(sexologi) (Hämtad: 2021-11-24).

    Wikipedia (2021) Erika Eiffel https://en.wikipedia.org/wiki/Erika_Eiffel (Hämtad: 2021-11-24).

    Wilkens, J. (2016) The San Diego Union-Tribune Remember San Diego’s shoe bandit www.sandiegouniontribune.com/sd-me-shoe-bandit-20160915-story.html (Hämtad: 2021-11-18).

  • Den 29 maj 1983 har kallats för "The day that Heavy Metal killed New Wave". David och Niclas ägnar hela avsnitt #92 åt Heavy Metal Day på den mytomspunna US Festival 83. Judas Priest, Ozzy, Scorpions, Mötley Crüe och Van Halen m.fl. spelade inför 370 00 personer vid San Bernardino i södra Kalifornien.

  • Poeten Arthur Rimbaud lade ned pennan för gott vid 21 års ålder. Det gör honom till en av kulturens få förtidspensionärer, vilka Teodor Stig-Matz vill lyfta i denna essä.

    1917 signerade Marcel Duchamp en urinoar, placerade den i en utställningssal och skapade därmed Fountain. I över ett sekel har detta verk och alla de tusentals verk som skapats i dess efterföljd fått barn att utbrista det där kan ju vem som helst göra! och deras föräldrar att förvirrat försöka förklara vad modern konst är. Men efter detta, och en rad andra banbrytande verk, var Duchamp trött på den i hans ögon genomkommersialiserade konstvärlden så trött att han i slutet av 1920-talet lämnade den för att i stället ägna sig åt att spela schack. Detta var han för övrigt skapligt bra på, han tävlade både i de franska mästerskapen och i schack-OS.När Duchamp sade upp sig från konstvärlden skrev han in sig i historien som en av kulturens förtidspensionärer. Listan över dessa är kort, men innehåller förutom den franska konstnären några riktiga storheter, som poeten Arthur Rimbaud och Pink Floyd-sångaren Syd Barrett. En fjärde person som brukar räknas till kategorin är jazzmusikern Alice Coltrane. I eftervärldens ögon är hon kanske mest känd för att ha varit gift med saxofonisten John Coltrane, men i slutet av 1960-talet släppte hon en serie skivor som inte låter som någonting annat, där drönande indiska instrument och avantgardistiska frijazzrytmer agerar fond till duggregnslätta improvisationer på harpa. Sedan lämnade hon musikbranschen för ett liv som hinduisk guru.Hur kom hon fram till denna ovanliga blandning av ljud? Och varför pensionerade hon sig? Den amerikanska musikvetaren Franya J Berkman visar i sin biografi Monument Eternal: The Music of Alice Coltrane att svaren på dessa två frågor är tätt sammankopplade. För det första handlar det om musikerns bakgrund. Redan under barndomen i krigsårens Detroit började hon spela piano i stadens gospelsjungande baptistkyrkor. Detta var en ovanligt fri musikalisk miljö; en kör kunde gå från att sjunga en sång till en annan utan förvarning eller paus, och därför var det av högsta vikt att personen som ackompanjerade var snabb, kreativ och kunde improvisera. Det var också här grunden lades för Coltranes andliga utveckling.Som ung vuxen bytte hon gospeln mot bebop och kyrkorna mot rökiga klubbar. Det var på en sådan hon först träffade sin framtida make, och det var med honom hon i mitten av 1960-talet började utforska österländsk religion i allmänhet och hinduism i synnerhet. Detta var de knappast ensamma om under den här tiden. Indien var det trendigaste som fanns, något som kanske bäst exemplifieras med hippierörelsens intresse för transcendental meditation och The Beatles resa till landet 1968. Men för Alice Coltrane handlade det inte om någon fluga, utan om en livsåskådning som skulle komma att ta allt större plats i såväl hennes musik som hennes liv.Fram till 1967 hade Alice Coltrane uteslutande spelat piano, men John trodde att den notoriskt svårspelade och i jazzmusik ovanliga harpan också skulle passa hennes musikaliska sinne. Sagt och gjort beställde han en, men innan den hann komma fram dog han plötsligt, 40 år gammal i sviterna av levercancer. Makens död och instrumentet han lämnade efter sig resulterade i två saker. Dels såg Coltrane harpan som ett instrument med vilket hon kunde låta sin mans ande leva vidare i musiken. Under de följande åren kom den därför att bli hennes huvudsakliga instrument. Dels gick hon in i en längre period av depression, där religionen blev det enda som kunde hjälpa henne. Hon började få uppenbarelser, träffade en guru vid namn Swami Satchidananda och besökte Indien för första gången.Att hon sedan lämnade musikbranschen för att enbart syssla med religion kan te sig som både naturligt och märkligt. Å ena sidan hade hinduismen alltså spelat en allt större roll i Coltranes liv efter makens död. Å andra sidan var hon på toppen av sin karriär, och de sista skivorna hon släppte innan beslutet vittnar om att hennes skaparkälla var långt ifrån uttömd.När Marcel Duchamp dog 1968 var den gängse uppfattningen att han inte hade skapat några nya större verk sedan han lämnade konstvärlden. Så visade sig dock inte vara fallet. Kort efter hans död avtäcktes Étant donnés som han hade arbetat på i hemlighet mellan 1946 och 1966. Verket består av ett rum, i rummet finns det en dörr som inte går att öppna, men som har flera springor. När man för sina ögon mot någon av dessa ser man en skulptur av en naken kvinna med en gaslampa i handen, liggande framför ett skogslandskap. I dag ses det som ett av hans allra främsta verk; konstnären hade alltså inte lämnat konsten bakom sig bara konstvärlden.Något liknande kan sägas för Alice Coltrane. Även om valet att ägna sig åt religion på heltid markerade slutet för hennes bana som professionell musiker fortsatte hon att göra musik med sina följare på det ashram hon byggde upp i Kalifornien. Dessa stycken som länge bara fanns att höra på mycket sällsynta kassettband, men som nu finns tillgängliga även i digital form består av församlingens mässande över repetitiva, transskapande, rytmer och Coltrane som bytt ut sin harpa mot en synt.Musiken ger intrycket av att gå runt i cirklar, utan någon egentlig början eller slut; ett försök att komma så nära evigheten som möjligt genom att om och om igen upprepa Guds olika namn. På ett plan påminner den om annat hinduiskt mässande den närmaste referensen för oss i Sverige är kanske de orangeklädda Hare Krishna-medlemmarna som ibland kan ses sjunga och spela på torg i storstäder på ett annat är det något väsensskilt: en kvinna på toppen av sin förmåga, en människa som inte kan sluta skapa, trots att knappt någon längre hör på.Teodor Stig-Matz

  • Någon mördar unga kvinnor i Los Angeles, Kalifornien, mellan 1993 och 2008. Massmedia ger gärningsmannen epitet som Hollywood Ripper, Chiller Killer och The Boy Next Door. Men vem är han? Manus av David Oscarsson. Ljudbearbetning av Emil Drougge.

    Du hittar fler avsnitt av Seriemördarpodden varje tisdag på https://podme.com/se/seriemordarpodden/

  • Vår tid kräver ett religiöst språk hävdas det. Sven Anders Johansson ser en månghundraårig syn på ondska och natur gå under i klimatkrisens tid.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången 2019.Den 1 november 1755 drabbades Lissabon av en fruktansvärd jordbävning. Staden vid den här tiden Europas fjärde största ödelades och en stor del av dess befolkning dog. Att händelsen är intressant än idag beror på att den troligen bidrog till att förändra det västerländska tänkandet i allmänhet, och synen på naturen och det onda i synnerhet.Det här var en tid då Gud fortfarande antogs vaka över allt som hände. Världen var ordnad, allt hade sin bestämda plats i Guds skapelse. Så hur kunde Gud låta en katastrof som denna äga rum? Frågan, en variant av det klassiska teodicéproblemet, hade naturligtvis ställts långt tidigare, men nu, vid 1700-talets mitt, får den en ny laddning.Den amerikanska idéhistorikern Susan Neiman beskriver utförligt denna övergång i sin bok Evil in Modern Thought. Från och med nu blir naturen något neutralt, och ondskan upphör att vara ett filosofiskt problem. För ondskans problem förutsätter ett systematiskt samband mellan [] naturlig och moralisk ondska. Men världen tycks inte uppvisa några sådana samband alls skriver Neiman. Några menade förstås att jordbävningen berodde på portugisernas syndiga leverne, men den sortens argument hade inte framtiden för sig.Istället kommer naturen och moralen fortsättningsvis att skiljas åt. Immanuel Kants formulering från 1786 fångar separationen: Naturens historia börjar alltså med det goda, ty den är Guds verk; frihetens historia med det onda, ty den är ett människoverk. Den myndiga, upplysta mänskligheten skiljs från naturen, som hädanefter blir ett objekt för mänskligt vetande och brukande. Ondska har följaktligen ingenting med jordbävningar att göra den förpassas till den mänskliga sfären.Under de århundraden som följer får beteckningen ondska följaktligen allt mindre relevans. Den moderna sociologin, psykologin och på senare tid även genetiken spelar viktiga roller i den utvecklingen. Insikten om att också de mest bestialiska handlingar har sociala, psykologiska och genetiska orsaker leder kort sagt till att begreppet ondska får ett minskat förklaringsvärde.Men om denna långsamma förändring följer av Kants synsätt, så är det också något i den fortsatta utvecklingen som vederlägger hans hoppfulla ideal. För om onda handlingar i själva verket är symptom på fattigdom eller trauman i barndomen så innebär det ju också att friheten är mindre än vi trodde. Och Kants filosofi gick ju ut på att vi skulle göra oss fria genom att tänka själva. Men blev vi verkligen fria? Eller fanns det ett förbiseende, rent av ett inslag av blind hybris, i denna förnuftstro?Om Lissabon-katastrofen ledde till en förändrad syn på naturen och det onda man skulle rent av kunna säga att den innebar ondskans försvinnande och naturens uppkomst så tror jag att vi just nu befinner oss i ett snarlikt, fast motsatt skifte. Jag tänker förstås på den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.Är det så enkelt att naturen återigen har blivit ond? Ja, för de vars liv slås sönder av orkaner på Haiti, torka i Sudan eller skogbränder i Kalifornien är den känslan förmodligen inte så avlägsen. Men poängen är nog snarare att vår relation till naturen, som en följd av klimatförändringarna, återigen betraktas i moraliska termer. Syndamedvetandet, skammen, domedagsscenarierna, avlatsbreven (i form av klimatkompenserande), predikanterna, hopplösheten och hoppfullheten allt finns där, i vardagen, politiken och framförallt i massmedierna.DN:s kulturchef Björn Wiman är en av dem som har introducerat ondskebegreppet i klimatdiskussionen: Vi behöver prata om godhet och ondska, helvete och paradis förklarar Wiman. Vi behöver det religiösa språket. Ja, uppenbart finns det ett sådant behov, för Wiman är inte ensam. Men varför behöver vi det? Och vad leder det språkbruket till? Tendensen kan delvis förklaras med att det är så jargongen ser ut: när något är riktigt förkastligt kallar vid det gärna för ondska för att understryka situationens allvar. Men framförallt, tror jag, handlar det om att skapa en moralisk gemenskap genom att markera avstånd till det man uppfattar som motståndarsidan.Ett skäl till det är att skillnaden mellan de som kallas klimatförnekare och de som är klimataktivister rent filosofiskt inte nödvändigtvis är så stor. För figurer som Jair Bolsonaro och Donald Trump är naturen mest en råvarukälla med vars hjälp vi kulturvarelser kan skapa mer välstånd, mer tillväxt. För klimataktivisterna i den andra ändan av spektrumet är naturen det som vi kulturvarelser måste rädda innan det är för sent. Krass ekonomism och vinningslystnad står alltså mot moralism och omsorg.Även om det är inbjudande att ansluta sig till den moraliserande sidan så kan man invända att det inte gör så stor skillnad. Också för dem är naturen det andra, det vill säga ett yttre objekt för vårt agerande, något vi kan använda eller rädda tack vare vårt förnuft. Rör det sig inte så sett om samma naturbehärskning, samma antropocentriska hybris? (Det tydligaste uttrycket för denna antropocentriska objektifiering är kanske den underliga frasen om att rädda klimatet, som om det vore själva klimatet som sådant som var på väg att gå under, snarare än framstegstanken.) I bägge fallen upprätthålls den gräns som Kant beskrev: på ena sidan naturen; på andra sidan friheten, förnuftet och handlingskraften.Problemet för oss idag är att det är svårt att, på Kants vis, se naturen som Guds sfär. Gud är ute ur ekvationen, det religiösa språket till trots. Naturen är herrelös, och samtidigt allt annat än passiv. Det är en svårsmält insikt för en upplyst mänsklighet. Att naturen slutade framstå som ond berodde ju på att naturbehärskningen effektiviserades. Husen blev jordbävningssäkra, obotliga sjukdomar blev möjliga att bota de tidigare hoten reducerades till bara natur. Idag vet vi att denna natur i hög grad är en produkt av framsteget, av naturbehärskningen, kulturen, moralen. Naturen är inte något där borta den är tvärtom vår egen skapelse, vårt eget monster. Men det måste i så fall också sägas att hela mänskligheten, all vår moral, all vår girighet och all vår frihet, också är en del av det vi kallar natur, ett oöverskådligt system som ingen kontrollerar.Om naturen uppstod genom Lissabon-jordbävningen, kan man säga att denna natur, det vill säga detta naturbegrepp, nu håller på att gå under. Om det är goda eller dåliga nyheter beror på vad man är och var i biosfären man befinner sig. Frågan är ju också vad som uppstår istället. Möjligen kan man hoppas på det som ekoteoretikern Timothy Morton kallat ecognosis, det vill säga en ny form av samexistens som inbegriper en insikt om att gränserna mellan det mänskliga och det icke-mänskliga, historien och naturen, tänkandet och världen är oklara, porösa, föränderliga, om de alls existerar.En sak är i alla fall tydlig redan nu: det religiösa språket, den uppblåsta sagoboksretoriken om gott och ont, är ingen lösning, snarare ett symptom på människans maktlöshet. I det avseendet bär den kanske trots allt på en sanning.Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap vid MittuniversitetetLitteraturSusan Neiman, Evil in Modern Thought: An Alternative History of Philosophy, Princeton: Princeton Universty Press, 2002Immanuel Kant, Mutmasslicher Anfang der Menschengeschichte, i Kants gesammelte Schriften avd. 1, bd 8, red. Königlich Preussischen Akademie der Wissenschaften, Berlin: Georg Reimer, 1912Malina Abrahamsson, Björn Wiman: I klimatkrisen behöver vi det religiösa språket, Dagen, 2018-11-23Timothy Morton, Dark Ecology: For a Logic of Future Coexistence, New York: Columbia University Press, 2016

  • Mattias gästar studion och han har precis avslutat en lång kampanj i Kuf så vi passar på att prata om hur Kuf funkar i kampanjspel. Inga spoilers för er som följer krönikan på rollspel.nu. Lichess Nordnordosts Patreon Brett Easton Ellis Kuf Kaliforniens Mörka Torn Rechnoygorods alla universitet Ares There and Back Again Jean M Auel … Fortsätt läsa Avsnitt 93 – Kampanj i Kuf