Episodit
-
Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya sÀkerhetspolitiska lÀget med vÄr vÀrldsbild och hur pÄverkar det vÄra fri- och rÀttigheter?
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala sÀkerhetspolitiska lÀget förÀndrats radikalt och vÀrlden mÄlas upp i svart-vita fÀrger dÀr ideologier stÄr mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbrÀnning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall pÄ utan att dagens demokratiska samhÀlle hotas? Hur pÄverkas vi av att leva under hot? LÀrdomar frÄn kalla krigets dagarUnder det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra dÀr de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kÀrnvapenupprustningen pÄgick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lÀrdomar kan vi dra? Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den Àr skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller mÄste avsÀndaren vara mÀnsklig?
Det hÀr avsnittet diskuterar mening och mÀnsklighet i AI-tider tillsammans med Julia Ravanis som Àr teknikhistoriker vid Chalmers, Amir Haj-Bolouri, som forskar i informatik och meningsfullt lÀrande i Virtual Reality vid Högskolan VÀst och översÀttaren Thomas Andersson.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist. -
Puuttuva jakso?
-
Djur som har ett medvetande och kan kÀnna bör ha rÀtt att fÄ leva liv dÀr de kan utveckla sina förmÄgor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok Àr fokus för ett samtal om djur, rÀttvisa och rÀttigheter.
Ăver hela vĂ€rlden far djur illa pĂ„ grund av mĂ€nniskan. Allt frĂ„n plast i haven till trĂ„nga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmĂ„ga att kĂ€nna och det har ocksĂ„ lett till nya moraliska och juridiska frĂ„gor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det Ă€r dags för mĂ€nniskan att ta ansvar för den orĂ€ttvisa som djur lever under. I boken Justice for animals Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gĂ„ till. Martha Nussbaum Ă€r professor i rĂ€ttsetik och en av samtidens mest kĂ€nda filosofer.Filosofen Martha Nussbaum om djur och rĂ€ttvisaMartha Nussbaum Ă€r professor i rĂ€ttsetik pĂ„ juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kĂ€nda filosofer. Vad Ă€r nytt med hennes sĂ€tt att se pĂ„ djurs rĂ€ttigheter? Och vad blir följderna om hönan fĂ„r rĂ€tt till hönsliv och valen till valliv? Medverkande: Lena Halldenius, professor i mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tÀnka efter: kan jag rÀkna med din hjÀlp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita pÄ mig? Solidaritet lÄter fint, men vad innebÀr det att vara solidarisk?
Har vi en plikt att vara solidariska? Mot vem och varför? Det diskuterar vÄra gÀster Elin Jönsson, SVTs Ukrainakorrespondent, Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi och medlem av European Group on Ethics samt Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist. -
Sigmund Freud Àr en av 1900-talets mest inflytelserika tÀnkare. Hans teorier har ocksÄ mött kritik. Vad Àr det som gör att hans idéer fortsÀtter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen?
Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien dÀr han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen. Han blev ett vÀrldsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om borttrÀngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spÄras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom Ären. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods prÀglar hur vi ser pÄ mÀnniskans psyke, barndomens betydelse och samhÀllets pÄverkan pÄ mÀnniskan? Hur kan vi anvÀnda Freuds för att analysera vÄr samtid? Vad Àr relevant och vad Àr förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
Dansimprovisation Àr som filosofi, för att den ifrÄgasÀtter det förutbestÀmda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna.
Improvisatörer försöker reducera det förutbestÀmda, det redan kÀnda till en form som Emma Bigé kallar för ett tjockt nu, nÄgot som inte bara Àr att vara i nuet utan att maximalt bemÀktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har trÀffat Emma Bigé för ett samtal om poÀngerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte. -
Vi lever i stÀndig förÀndring frÄn födsel till död. Kroppen förÀndras, familjen, arbetet, samhÀllet och vÀrlden. Hur ska vi handskas med livets förÀnderlighet?
Genom historien har mĂ€nniskan beskrivit förĂ€ndring och hur vi bör förhĂ„lla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei allting flyter - och brukar nĂ€mnas som den första filosofen som ansĂ„g att allt var i förĂ€ndring. Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons förĂ€nderlighet? Finn det nĂ„got att hĂ€mta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet? Utvecklingen gĂ„r fort, för 20 Ă„r sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Ăr den moderna mĂ€nniskan med all sin teknik och kunskap bĂ€ttre rustad för att ta sig an livets och samhĂ€llets förĂ€ndringar - eller skapar det moderna samhĂ€llet, dĂ€r tiden upplevs gĂ„ allt fortare, mer existentiell Ă„ngest? PĂ„verkar tidsandan hur vi ser pĂ„ förĂ€ndring och Ă€r det alltid av godo att vara förĂ€ndringsbenĂ€gen? Och vilka tankar vĂ€cker förĂ€ndring hos vĂ„ra samtida tĂ€nkare? Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idĂ©historia vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, bĂ„da professorer i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
Inom vĂ„rden gĂ„r trenden mot att patienten ska bestĂ€mma allt mer sjĂ€lv, men varje Ă„r tvĂ„ngsvĂ„rdas tusentals mĂ€nniskor. För en del pĂ„gĂ„r detta i mĂ„nader och Ă„r. Ăr det rĂ€tt att tvinga pĂ„ mĂ€nniskor vĂ„rd? Programmet sĂ€ndes första gĂ„ngen den 28 november 2021.
Idag kan mÀnniskor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvÄngsvÄrdas för att inte skada sig sjÀlva eller nÄgon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller sÀger nej till blodtransfusion pÄ grund av sin tro fÄr bestÀmma det sjÀlva. Hur dÄliga beslut ska mÀnniskor fÄ fatta om sina liv och nÀr kan man motivera att samhÀllet griper in? Och för vem skull har vi tvÄngsvÄrd: för patienten, samhÀllet, de anhöriga? GÄr det att utföra tvÄngsvÄrd utan att krÀnka individen? Medverkande i detta samtal Àr Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och Antoinette Lundahl, specialistlÀkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Har mÀnniskan en sjÀl som andra levande varelser saknar? I sökandet efter sjÀlens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bÀttre att veta att man Àr troende Àn att tro att man vet.
Det Ă€r Ă€mnet i det hĂ€r avsnittet dĂ€r vi ocksĂ„ tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad Ă€r det som svajar till i mĂ€nniskan nĂ€r hon lyssnar pĂ„ Beethovens tredje symfoni eller grĂ„ter till en stark film Ă€r det sjĂ€len som vĂ€cks till liv eller kan Ă€ven den mest ateistiske naturvetare försĂ€ttas i samma existentiella gungning av konsten? GĂ€ster i samtalet Ă€r Eric SchĂŒldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist. -
Givet hur styrda vi Àr av normer, har vi nÄgon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg pÄ Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius.
Sociala normer Àr oskrivna regler som Àr viktiga för att mÀnniskor ska fungera tillsammans. Men hur pÄverkar normerna individens handlingsutrymme? Det hÀr avsnittet handlar om förhÄllandet mellan moral, lagar och sociala normer. GÀster i samtalet Àr Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mÀnskliga rÀttigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gÀstforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist. -
Filosoferna à sa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss frÄn 2022 och filosofiska frÄgor för 2023.
2022 var Äret dÄ vi slÀpptes Äter ut i det fria efter Är en lÄng tid av restriktioner pÄ grund av covid-pandemin. Kort dÀrefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde Äterigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större Àn pÄ 30 Är, klimatÄtgÀrder stÀlldes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphÀvde Högsta domstolen den grundlagsstiftade abortrÀtten. AI blev allt mer avancerat och frÄgan om AI kan ha ett medvetande blommade upp nÀr en dataingenjör pÄ Google stÀngdes av frÄn sitt arbete nÀr han pÄstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds vÀckte frÄgor om djurens rÀttigheter.Filosofi 2023Vilka filosofiska frÄgor vÀcker vÄr samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frÄgorna 2023? Medverkande: à sa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mÀnskliga rÀttigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
Vi lever inte i en perfekt vÀrld. Olika mÀnniskor fattar olika beslut, trots att det Àr likadana fall. Men om tvÄ lÀkare ger dig olika diagnoser, dÄ har ju minst en av dem fel. Programmet sÀndes första gÄngen 17 oktober 2021.
Det finns en osynlig pĂ„verkan pĂ„ mĂ„nga beslut, som beror pĂ„ vem som gör bedömningen och omstĂ€ndigheterna nĂ€r beslutet fattas. Var just den domaren hungrig nĂ€r straffet skulle utdömas? Var lĂ€raren pĂ„ gott humör nĂ€r betyget skulle sĂ€ttas? Inom forskningen Ă€r detta vĂ€lkĂ€nt, men hur hanterar vi det? Ăr det ens önskvĂ€rt att rĂ€tta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bĂ€ttre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nĂ„t annat i sĂ„ fall?Filosofiska rummet gĂ€stas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i mĂ€nniska-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm pĂ„ centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
SkÀl Àr ett grundlÀggande begrepp inom bÄde etiken, den politiska filosofin och rÀttsfilosofin. Men vad fÄr mÀnniskor att handla som de gör?
De flesta beslut rör struntsaker men vi utför och bestÀmmer oss ocksÄ för handlingar som fÄr lÄngsiktiga konsekvenser, som definierar oss sjÀlva och som i högsta grad pÄverkar andra.SÄ hur gör man för att syna sig sjÀlv och de motiv som lett en hit eller dit? Vad finns det i grunden för olika slags skÀl för handling?Stina Björkholm, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Toni RÞnnow-Rasmussen, professor i filosofi vid Lunds universitet, diskuterar detta, bland annat i termer av normativa, motiverande och förklarande skÀl. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist -
Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vÀgen till hjÀlp.
Allt fler fÄr diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen gÄr het om hur diagnoser pÄverkar individer och berÀttar om vÄrt samhÀlle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hÄrdnande arbetsliv blir nÄgot som medicinen ska lösa, sÀger en del. Diagnosen skapar förstÄelse och kan bidra till ett bÀttre liv, sÀger andra. De psykiatriska diagnoserna har ocksÄ blivit en del av vardagssprÄket, dÀr vi alla kan ha en slÀng av adhd, vara lite aspiga, eller drabbas av PTSD. Vad skulle hÀnda om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det pÄverka synen pÄ vad som Àr sjukt och friskt? PÄ vad som Àr normalt och onormalt? PÄ om problemen ligger hos individen eller hos samhÀllet? Medverkande i samtalet Àr: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-lÀkare i psykiatri och forskare pÄ Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
Det finns forskare som ser en stor risk att mÀnskligheten gÄr under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om mÀnniskorna försvann? Hur lÄngsiktiga bör vi vara i vÄrt beslutsfattande?
I mitten av november blev vi Ätta miljarder mÀnniskor pÄ jorden och under vÄr relativt korta tid pÄ den hÀr planeten har vi roffat, skövlat och förstört.En del forskare bedömer att det finns en avsevÀrd risk för mÀnsklighetens undergÄng redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.Och om vi har ett perspektiv pÄ en miljon Är blir dÄ vÄr tids krig, klimatförÀndringar och tragedier bara smÄ krusningar pÄ ytan till livets stora hav, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?I det hÀr avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen -
Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism anvĂ€ndas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Ăr fascismen tillbaka?
Ungern pekas ut som ett land dÀr fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiÀrminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benÀmns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanÄt för att föresprÄka fascistoida idéer. Lika ofta avfÀrdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad Àr fascism?Fascismens historiaI Är Àr det 100 Är sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio Är senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjÀrn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansÄgs vara pÄ vÀg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhÀrligade vÄldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen Äterfödas och ett nytt samhÀlle skapas med hjÀlp av den nya mÀnniskan och modern teknik. Hur har fascismen utvecklats pÄ hundra Är och vad kÀnnetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism Àr historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
Otrohet förekommer överallt men det saknas konsensus om vad det innebÀr: Àr det handlingen att ligga med nÄgon annan Àn sin partner, eller Àr flört lika illa? Börjar otrohet redan i fantasin om andra?
För att gÄ till grunden med dessa svek och felsteg kanske vi mÄste börja med att titta pÄ vad en relation Àr, vilka uttalade och outtalade löften som finns och vad tvÄsamhetsnormen gör med relationerna. Det gör vi i Filosofiska rummet: Otrohet i sex och tanke, frÄn Dunkers Kulturhus i Helsingborg.PÄ scenen har vi Marta Johansson WerkmÀster och Jakob WerkmÀster tvÄ filosofer som studerar otrohet och sexualitetens filosofi. Catrine Andersson Àr sociolog och forskar om intima relationer, sexualitet och polyamori.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist. Tekniker Christian Karström. -
Cicero hyllade historia som livets lÀromÀstare. Men har mÀnniskan förmÄga att lÀra av historien eller mÄste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sÀndes första gÄngen 5 september 2021.
Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i vĂ€rldskrigen finns snart inte kvar och vi hĂ€nvisas till museer, böcker och föremĂ„l för att fĂ„ del av historien. Men vad kan vi förstĂ„, nĂ€r inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta Ă€r berĂ€ttelser om krig och samhĂ€llsbyggen för 100 eller 300 Ă„r sen för oss idag? Ăr historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer?I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lĂ€rdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Ă sbrink, journalist och författare.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
En arkitekt ritar hus, en busschaufför kör buss och en kompositör skriver musik. Men vad gör egentligen en konstnÀr, vad Àr det att göra konst?
Med utgÄngspunkt i intrycken frÄn den pÄgÄende utstÀllningen, I staden vÀxer ett fÀlt pÄ Malmö konsthall, diskuteras den konstnÀrliga processen, kreativiteten och konst som kÀlla till kunskap.GÀster Àr konstnÀrerna Johan Nahoj, Jesper Veileby och António Leal samtsamt konstkritikern Linda Fagerström.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist. -
JÀmlikhet eller valfrihet, hÄrdare straff eller sociala insatser? Dina vÀrderingar styr hur du stÀller dig i olika frÄgor. Men kan vÀrderingar vara mer eller mindre sanna?
Vi Ă€r vana att betrakta vĂ€rderingar och moral som nĂ„got subjektivt, att det Ă€r nĂ„t personligt hur man förhĂ„ller sig till om dödstraff Ă€r rĂ€tt eller demokrati Ă€r bra. Men kanske mina vĂ€rderingar Ă€r bĂ€ttre Ă€n dina? Det finns filosofer som anser att Ă€ven moraliska pĂ„stĂ„enden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i sĂ„ fall, och hur, om det Ă€r objektivt sant att dödsstraff Ă€r rĂ€tt eller demokrati Ă€r bra? Vad hĂ€nder med politiken om vi sĂ€ger att det finns sanna moraliska vĂ€rden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva vĂ€rderingar kanske ska man hellre prata om kollektiva? Filosofiska rummet handlar om vĂ€rderingar, precis som fakta, kan vara sanna.Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Ă sa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl - Näytä enemmän
