Эпизоды
-
Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad?
Filosofiska rummet tar hjälp av 1600-talstänkaren och rationalisten Baruch Spinoza för att få syn på manipulation och påverkan, i skolan och i politiken. Med gästerna Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. -
I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast.
I boken Frågvisare Människans viktigaste verktyg skriver filosofen Fredrik Stjernberg och debattören Niklas Berild Lundblad om frågornas betydelse. Att våga veta är att våga fråga inte bara varför utan också varför inte?Kring mikrofonerna Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed och Nicklas Berild Lundblad som i många år jobbat med samhällsfrågor och teknik på Google.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. -
Пропущенные эпизоды?
-
Miljö- och klimatfrågan innehåller ödesfrågor som alla partier idag har tagit till sig. De ideologiska svaren på hur vi ska lösa dessa frågor råder det dock inte enighet om. Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet.
Miljön och klimatet är akuta frågor för oss idag, men också något som människor har förhållit sig till under lång tid. Vad säger de politiska ideologierna om hur vi ska hantera vår planets ändliga resurser? Den stora ideologiska skiljelinjen går mellan dem som brukar kallas teknikoptimister och dem som menar att vi måste begränsa vår konsumtion. Ska vi fortsätta leva som nu med hjälp av ny teknik och nya skatter eller skapa ett nytt samhälle som utgår från miljön och gör avkall på tillväxt? Miljö- och klimatfrågans ideologiska historia och plats i svensk politik Politiska rummet lyfter fram ideologierna som sprungit ur de gröna frågorna, som t ex ekologismen. Vi synar hur de klassiska ideologierna förhåller sig till frågor som t ex om tillväxt, köttätande och kärnkraft och hur frågorna har tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter grön ideologi hos dagens riksdagspartier och lyfter fram viktiga tänkare och trender. Vilken fråga ska jag ställa mig för att ta reda på vilken ideologi som ligger närmast min syn på lösningen av miljö- och klimatfrågan? Medverkande: Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, Julia Nordblad, docent i idé- och lärdomshistoria och Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent Marie LiljedahlLitteraturtips:Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World - Kimberly Nicholas -
Socialismen är drömmen om det klasslösa samhället, en ny värld av jämlikhet och solidaritet. Hur ser den socialistiska visionen ut idag och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet
Klasskamp, jämlikhet och rättvisa är centrala ord inom socialismen. Socialismen menar att samhället måste analyseras utifrån kollektivet när ekonomiska och sociala problem ska lösas. Historiskt delades den upp i en revolutionär och en reformistisk gren. Idag ser inte arbetarklassen i Sverige ut som vid socialismens födelse, välståndet har ökat och arbetarna själva vänder sig gärna åt andra håll än åt vänster. Samtidigt ser vi kritik mot växande klyftor och globalisering. Vilka grupper är det socialismen talar för idag?Socialismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram socialismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter socialismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom socialismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är socialist?Sven-Eric Liedman, nestor i politisk idéhistoria, ger oss socialismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap tar socialismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta socialistiska idéer. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLitteraturtips: Kommunistiska manifestet - Karl Marx och Friedrich Engels Karl Marx - en biografi - Sven-Eric Liedman If youre an egalitarian, how come youre so rich? - G. A. Cohen Varför inte socialism, och om den egalitära rättvisans valuta - G. A. Cohen Kapitalet i tjugoförsta århundradet Thomas Piketty Chockdoktrinen Naomi Klein Det här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet Naomi Klein Vårt enda liv Martin Hägglund -
Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet.
Förändra med försiktighet, förvalta och förädla skulle kunna definiera konservatismen. Konservatismen är inte en ideologi som ser likadan ut i hela världen utan den utgår ifrån de lokala sammanhangen där historien, traditioner, nationen och familj och andra gemenskaper är viktiga kärnvärden. Det talas om ett konservativt block och en konservativ våg. Vad är svensk konservatism och var hittar vi den idag?Konservatismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram konservatismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter konservatismen hos dagens riksdagspartier och lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom konservatismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är konservativ?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politikens idéhistoria, ger oss konservatismens historia och kärnvärden. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria tar konservatismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta konservativa idéer. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Reflektioner om franska revolutionen - Edmund Burke A Political Philosophy: Arguments for Conservatism - Roger Scruton The meaning of conservatism - Roger Scruton De konservativa idéerna - Herbert Tingsten The conservative mind - Russell Kirk Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia Sven-Eric Liedman -
Det är svårt att vara liberal idag. Vad innebär liberalism och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet.
Frihet, rättvisa och marknad är tre ord som förknippas med liberalismen. Men liberalismen har många ansikten. Det som förenar de olika inriktningarna är att individens frihet står i centrum och det som skiljer dem åt i hårda drag är synen på statens och marknadens roll i samhället . Kan vi prata om liberalismen som EN ideologi? Liberalismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram liberalismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter liberalismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom liberalismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är liberal?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politisk idéhistoria, ger oss liberalismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi och redaktör för Liberal debatt tar liberalismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta liberala idéer. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLitteraturtips: Om friheten - John Staurt Mill Anarki, stat och utopi Robert Nozick The Lost History of Liberalism - Helena Rosenblatt Vi är alla individualister Jesper Ahlin Marceta Kapitalism och frihet Milton Friedman En teori om rättvisa John Rawls Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia Sven-Eric Liedman -
Vad ska man kalla det som ännu inte har något namn? Vår kommunikation flyter på nästan automatiskt om vi befinner oss i ett språkområde som vi behärskar. Men hur går det till när vi tolkar språket?
Om vi stannar upp ett ögonblick, om vi slutar att ta språket för givet en stund. Hur går det till när orden får mening? Hur mycket formar språket vår värld och hur kan vi ens prata med varandra? Detta diskuterar språkfilosofen Hana Kalpak, författaren Torbjörn Elensky och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. -
Det pågår en kamp om sanningen, om berättelsen eller narrativet gällande kriget i Ukraina. Finns det en sanning?
Stora delar av det ryska folket serveras en bild av att Ryssland har en moralisk plikt att skydda sig mot fienden och fascisterna i Ukraina som hotar Ryssland. I Sverige och EU har vi en helt annan världsbild. Finns det rätt och fel, sant och falskt om bakgrunden till detta krig eller bara olika världsbilder, olika perspektiv och narrativ? Med filosofiska termer: Värde- och kunskapsrelativism eller -objektivism? Nietzsche hävdade att Sanningen är i likhet med moralen, något relativt. Det finns inga sanningar, bara tolkningar. -
Flykten från verkligheten: är det något fel i att ibland dra sig undan när pressen eller tristessen blir för stor? Fegt att stänga av nyheterna från Ukraina där det pågår en verklig massflykt?
Veckans Filosofiska rummet handlar om eskapism. Kanske gör sociala medier och teveserier oss passiva inför sådant som vi borde ta tag i. Lurar vi oss själva eller är viss verklighetsflykt en förutsättning för att orka med livet? Gäster Amir Haj Bolouri som med koppling till filosofi forskar i informatik och lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst, Niklas Schiöler, författare och Linda Wiik, psykolog. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media. -
Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet?
Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media. -
Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021.
Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson.
Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret? Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media. -
Den 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina och kriget var ett faktum. Kriget hade föregåtts av cyberattacker och desinformation. Ställer vår moderna tids krigsföring nya etiska frågor?
Säkerhetsläget i Europa har inte varit så här spänt sedan andra världskriget och krigs- och försvarsfrågor står högst upp på agendan. Bilder från krigets Ukraina visar på krigets brutala konsekvenser. Idag ser vapnen också annorlunda ut: Drönare kan styras som i dataspel, det pågår desinformation och hackerattacker och det talas om hybridkrig. Det här programmet spelades in veckan före Rysslands invasion av Ukraina och där ställde vi frågor som: Vad är krig idag? Och när är det krig? Behövs det nya definitioner? Ställs nya etiska frågor, ihop med den eviga: Hur kan det ens vara rätt att döda i krig när det är fel att mörda i fred? Och hur kan man se på pacifismen - en skadlig dagdröm eller nödvändig motkraft?Medverkande i programmet är: Peter Haldén, docent i statsvetenskap och lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Johanna Ohlsson, doktor i etik vid Uppsala universitet och Marika Ericson, chef för centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba?
Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte. -
Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021.
Nyligen sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig?
Ingmar Persson har fyllt 70 år och är en moralfilosof som gjort visst avtryck också utanför landets gränser, under många år kopplad till Oxford, ofta i samarbete med sin brittiske kollega Derek Parfit.I Filosofiska rummet samtalar Ingmar Persson med filosofen Stina Bäckström som arbetar vid Södertörns högskola. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte. -
Vi slukar berättelser om andra människors liv: biografier, dokumentärer, dagböcker. Hur fångar vi en människas liv? Är det ens möjligt?
De senaste åren har vi kunnat läsa om bland andra Zlatan, Avicii, Dante, Birgitta Stenberg och Marcus Ehrenpreis. Vi har kunnat se dokumentärer om Lena Nyman, Olof Palme och Freddy Mercury och många fler. Hur mycket har berättelsen om en människa att göra med verkligheten? Vad finns det för etiska dilemman när man skriver om en annan människas liv? Vad betyder våra livsberättelser för oss själva? Och varför är vi så hungriga på biografier? Filosofiska rummet från Stadsteatern i Göteborg med gästerna: filosofen Bengt Brülde, författaren Göran Rosenberg och författaren och psykologen Lydia Sandgren. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion.
Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte. -
Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den?
Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid? Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka? Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser. Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer? Går det att skapa nya framtidsvisioner? Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss? Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Vilka är de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling och vad innebär det egentligen att misslyckas?
En vuxen människa förväntas lyckas och leverera, inte snubbla och famla. Men tänk om hon, i all sin fumlighet, just är i färd med att flytta gränsen för sitt vetande framåt? I det här avsnittet söker deltagarna de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling.Hör om nefofili, om en 50-åring som börjar spela tennis och om livet som en lärresa. Vi diskuterar Aristoteles olika kunskapsbegrepp och om vad konst och skönlitteratur kan göra med människor.Vi möter kognitionsvetaren Gustaf Lindblad vid Göteborgs universitet, Petra Ragnerstam kultur- och framtidsforskare vid Malmö Universitet och Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan. Programledare: Lars Mogensen, Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. - Показать больше
