Эпизоды
-
Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker?
Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception.
Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för?
I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet.
Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist.
-
Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället?
Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.
Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel?Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?
Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Пропущенные эпизоды?
-
Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån.
Men vad innebär det att ha rötter i vår globaliserade tid där människor, idéer, religioner, traditioner och tiktokfilmer ständigt rör sig över världen?
För Tobias Poggats, poet och journalist från Gällivare är hans samiska uppväxt och historia viktig. Han samtalar med författaren Karin Smirnoff som ser sig mer som en rastlös vagabond med en stark dragning till Västerbotten.
Är det viktigt att ha rötter, och vad händer om vi förlorar dem? Det är frågor i Filosofiska rummet: Livet – en rotsak. Om människor och deras ursprung. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld?
AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet?
AI och demokratinLedande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk.
Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.
Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.
Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.
-
Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021.
Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.
Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.
Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?
För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie LiljedahlFilosofer som tas upp i programmet:
-
När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen?
Lärarstudenter, läkare, klimatforskare eller programmerare som i konkreta situationer måste fatta moraliska beslut - vad kan de lära sig av filosofer? Och vad kan filosoferna lära sig av dem?
Umeåfilosoferna Sofia Jeppsson och Lars Samuelsson diskuterar med Dan Borglund som är kursansvarig för en kurs som heter Att utbilda för hållbar utveckling.
Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.
-
Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.
I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.
Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Filosoferna talar om paritetsprincipen, andra tänker på äpple och päron. Hur kan man välja när alternativen verkar ojämförbara? Detta avsnitt handlar om svåra val, både privat och i samhällsplanering.
Filosofen Anders Herlitz är en av författarna till boken Value Incommensurability som undersöker ojämförbarhet. Kognitionsvetaren Annika Wallin arbetar också med frågor om hur människor fattar beslut. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist och författare och har via både buddhismen, stoicismen och utilitarismen försökt finna de bästa sätten att göra välgrundade val.
Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020.
Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt. Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt.
Programledare: Tithi Hahn
Producent Marie Liljedahl -
Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden!
Tänk dig istället euforin på den fullsatta VM-läktaren sekunderna efter mål eller att svettig klappa i takt till jublet av ditt favoritband. Där blomstrar gemenskap och empati mellan människor. Även fast samma kraftfulla vi-känsla kan få folk att storma Kapitolium och göra attentat i gruppens namn.
Vad gör dessa starka gemensamma upplevelser med oss? Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Vid mikrofonerna Anna Gavanas, dj och socialantropolog vid Uppsala universitet med fokus på kulturen i den elektroniska dansmusiken, sociologiprofessor Mikael Klintman vid Lunds universitet och Nadin Al Khalidi, sångerska i Malmöbandet Tarabband.
Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter?
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala säkerhetspolitiska läget förändrats radikalt och världen målas upp i svart-vita färger där ideologier står mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbränning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall på utan att dagens demokratiska samhälle hotas? Hur påverkas vi av att leva under hot?
Lärdomar från kalla krigets dagarUnder det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra där de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kärnvapenupprustningen pågick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lärdomar kan vi dra?
Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den är skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller måste avsändaren vara mänsklig?
Det här avsnittet diskuterar mening och mänsklighet i AI-tider tillsammans med Julia Ravanis som är teknikhistoriker vid Chalmers, Amir Haj-Bolouri, som forskar i informatik och meningsfullt lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst och översättaren Thomas Andersson.
Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter.
Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.
Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tänka efter: kan jag räkna med din hjälp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita på mig? Solidaritet låter fint, men vad innebär det att vara solidarisk?
Har vi en plikt att vara solidariska? Mot vem och varför? Det diskuterar våra gäster Elin Jönsson, SVTs Ukrainakorrespondent, Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi och medlem av European Group on Ethics samt Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen.
Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen?
Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
Freuds relevans idag
Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freuds för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?
Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna.
Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ”tjockt nu”, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.
Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.
-
Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021.
Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva.
Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?
Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet.
Det är ämnet i det här avsnittet där vi också tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad är det som svajar till i människan när hon lyssnar på Beethovens tredje symfoni eller gråter till en stark film – är det själen som väcks till liv eller kan även den mest ateistiske naturvetare försättas i samma existentiella gungning av konsten?
Gäster i samtalet är Eric Schüldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
-
Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius.
Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.
Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.
- Показать больше
