Episoder

  • Vad ligger i begreppet medborgare, hur har synen på medborgarskap sett ut historiskt och hur påverkas den av att vi lever i en tid av ökad migration och globalisering?

    Medborgare, ett ord som andas plikt, ansvar och sammanhang. Redan Aristoteles ställde sig frågorna: vem är medborgare och vad är en medborgare? Genom historien har synen och tankarna kring medborgarskap utvecklats. Under 1990-talet, i takt med den ökande internationella migrationen, fick diskussionen om vad en medborgare är och bör vara ny näring.I Sverige talas det idag om att höja statusen på medborgarskapet, att införa test i språk och samhällskunskap. En rörelse som ses på fler håll i världen. Svenska medborgare har rätt att vara i landet och att rösta i riksdagsval, men vad har medborgarskap för betydelse för sammanhållningen i ett samhälle? Och vad är en god medborgare?Medverkande i veckans Filosofiska rummet är: Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi Filosofi vid Uppsala universitet, Jonas Hultin Rosenberg, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

  • Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker?

    Vågar man vaccinera sig? Vågar man inte vaccinera sig? Ska börsen gå upp eller kraschar den? Både som individer och samhälle har vi människor ständigt att förhålla oss till olika svårbedömda scenarier sannolikheter som vi ibland kallar för risk. Hur klarar vi detta och hur kan vi bli bättre på att värdera och hantera risk. Det är frågor som diskuteras i veckans avsnitt av Filosofiska rummet.Gäster är risk- och krisforskaren Misse Wester och filosofen Wlodek Rabinowicz, båda vid Lunds universitet samt Olle Alexandersson som sysslar med vuxenutbildning och forskningsfrågor för gymnasieskolan.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Mangler du episoder?

    Klikk her for å oppdatere manuelt.

  • I tider av klimatkris och pandemi tar Filosofiska rummet upp den eviga filosofiska frågan om vilken roll experterna ska spela i en demokrati.

    Att kunskap behövs för att fatta kloka beslut är okontroversiellt, men hur mycket ska experterna säga till om? Balansen mellan demokrati och expertstyre är en evig filosofisk fråga och svaren har sett olika ut genom historien.Under coronapandemin har den svenska regeringen anklagats för att ha gömt sig bakom myndigheterna, andra hävdar Sverige har tack och lov lyssnat på kunskapen och inte låtit politisk populism styra. Var går gränsen för experternas makt i en demokrati? När ska politikerna ta över? Och vem sak man lyssna på när experterna är oeniga? Filosofiska rummet- om experternas makt kontra politikerna och därmed folket. Medverkande i programmet är: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Mikael Carleheden, lektor i sociologi vid Köpenhamns universitet och Peter Strandbrink, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie LiljedahlTänkare och böcker som nämns i programmet:Jason Brennan: Against Democracy (Princeton University Press, 2016) Hélène Landemore, Democratic reason: Politics, collective intelligence, and the rule of the many, Princeton, Princeton University Press, 2017. Max Weber

  • Tar vi en paus för att sedan kunna bli mer effektiva? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal.

    Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Ett alltför spritt uppskjutande-beteende; prokrastinering. En del av oss vill vänta på inspiration medan andra ser den snarare som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men vad ryms det för positiva värden i att ingenting göra? Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och Martin Gustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskar vid KI.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på?

    Maten har också blivit en del av vårt identitetsbyggande. Vad händer med gemenskapen kring måltiden när de individuella valen blir viktigare? Filosofiska rummet samtalar om matens filosofi med Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Henrik Lagerlund, professor i filosofi vid Stockholms universitet, Payam Moula chefredaktör för tidskriften Tiden och fd etikforskare vid KTH.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

  • Det behövs mer av kritiskt tänkande och mindre av känslor och löst tyckande i moralfrågor. Det hävdar Per Bauhn, professor i filosofi vid Linnéuniversitetet i sin senaste bok Leva fritt och leva väl.

    Han möter Nora Hämäläinen, etikforskare och filosof vid universiteten i Helsingfors och i Pardubice, Tjeckien, i ett samtal om frihet, välbefinnande och grunden för människors rättigheter. Frågan är också om en del av dessa rättigheter är hotade, som en konsekvens av pandemin.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Hur har synen på kön förändrats? Och hur påverkar det oss som människor och vad får det för följder för samhället?

    Trenden går mot att det är upp till dig att definiera vem du är, samtidigt som begreppet kön har vidgats från att enbart avse män och kvinnor till att omfatta transpersoner med en mångfald av identiteter. Transpersoners rättigheter har stärkts och många fler har de senaste åren sökt sig till vården för att inte kroppen stämmer med identiteten. Men den förändrade synen på kön har också lett till en laddad debatt, bland annat kritik från feminister som menar att den nya synen, med en förskjutning från biologin till identitet, försvårar kampen för jämställdhet och att kvinnor osynliggörs.Medverkande i detta samtal är Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare och aktuell med boken "Om könets existen: tankar om den nya synen på kön", Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, Anna Petronella Foultier, doktor i teoretisk filosofi vid Stockholm universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

  • Han är dessvärre inte med oss längre, kan vi säga. Men stämmer det? En viss närvaro av dem som gått före oss kan vi väl ändå känna, vi som ännu lever?

    Om de döda verkligen påverkar våra liv i någon konkret mening, är det då korrekt att säga att de inte existerar?I det här samtalet rör vi oss mellan irrationell skrockfullhet och filosofisk rationalitet. Vi undersöker vår relation till de döda, våra nära och kära såväl som historiska och i viss mån odödliga gestalter. Inspirationen kommer till stor del från Hans Ruins bok Being With the Dead.Vid mikrofonerna historikern Malin Thor Tureby, Malmö universitet, teologen Jayne Svenungsson, Lunds universitet och filosofen Hans Ruin, Södertörns högskola.

  • När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom, människan som får den fyrkantiga tekniken att funka?

    Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik.Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer tekniken någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie LiljedahlFilosofer som tas upp i programmet:John SearleHubert DreyfusFilosofiska rummet intervjuar Hubert DreyfusRené Descartes

  • Varför kan en familj inte lika gärna bestå av en eller fem föräldrar? Filosofiska rummet försöker tänka bortom familjenormen med filosofen Kalle Grill och psykologen Elia Psouni.

    Juridiskt sett kan ett barn i Sverige ha högst två föräldrar. Just nu arbetar en utredare på regeringens uppdrag med att modernisera föräldrabalkens regler. Utredaren ska bland annat undersöka om barnets rätt till s k sociala föräldrar behöver stärkas och om de familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar, behöver ges bättre förutsättningar.Ponera att normen och idén om mamma, pappa, barn bygger på en överdriven tro på romantik och biologi. Många barn växer ju redan upp i bonusfamiljer och stjärnfamiljer, och barn kommer till på många olika sätt.Vi gör ett tankeexperiment: Varför just två? Om det bästa antalet föräldrar i en familj.Vid mikrofonerna Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Elia Psouni, docent i psykologi vid Lunds universitet som i sin forskning undersöker hur små barn mår i olika familjekonstellationer.

  • Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika från meritokraterna?

    Meritokrati att det är meriterna och individens lämplighet som ska räknas, inte börd eller rikedom det är ett begrepp som använts av bland andra filosofen Hannah Arendt men mest är det förknippat med den brittiske sociologen och författaren Michael Young som 1958 skrev en framtidsdystopisk roman kallad The Rise of the Meritocracy. På svenska heter den Intelligensen som överklass.I det här avsnittet undersöker vi begreppet meritokrati och dess konsekvenser tillsammans med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på liberala Kristianstadsbladet, Kaj Landberg, historiker och skribent bland annat i tidningen Arbetaren och Lars Lindblom, etikforskare vid Linköpings universitet. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen.

  • Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet?

    Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll? Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

  • Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt?

    Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge?Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan?

    Nu har vaccinationerna mot covid19 påbörjats och med det en debatt om de etiska och moraliska utmaningar som vaccination innebär. Hur långt ska staten gå för att få människor att vaccinera sig och vad är det som motiverar människor att vilja följa statens uppmaningar?Flera länder är nu också på väg att införa vaccinationspass. Vilka risker finns det att koppla vaccination med fördelar i samhället?Medverkande i programmet denna vecka är Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Björn Rönnerstrand, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

  • "Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation.

    Förnuftet är en social förmåga. Vi argumenterar för att övertyga andra om våra skäl för handling. Denna moderna kognitiva insikt är utgångspunkt för en ny avhandling i filosofi vid Lunds universitet.För att kunna leva tillsammans i samhällen krävs en tro på objektiva värden, trots att sådana troligen inte finns. Att argumentera och agera med traditionen gör det lättare att förstå sig själv och att vara självbestämmande. Så argumenterar avhandlingens författare Gloria Mähringer.Vad hon menar och vad det kan få för konsekvenser förklarar och diskuterar hon med filosofen Johan Brännmark och kulturskribenten och författaren Jenny Maria Nilsson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle?

    I USA har Biden format sin regering med visionen om att den ska se ut som USA. Här på SR har ett upprop utifrån tankar kring representativitet och hur den påverkar journalistiken satt igång en debatt. Vi ser även att näringslivet allt oftare anammar vikten med representativitet i bolagsstyrelser.Vad kan jag som människa representera? Ger en större representation per automatik fler perspektiv? Om vi fixerar oss på bakgrund, finns det en risk att vi splittrar samhället istället för att skapa gemenskap?Medverkande i programmet denna vecka är Elin Naurin, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Insitutet för framtidsstudier, Torbjörn Elensky, författare.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie LiljedahlTexter och böcker som nämndes i programmet:Hanna Pitkin "The Concept of Representation"Jane Mansbridge "Rethinking Representation"Jane Mansbridge "Political representation"Jämlikhetsdata; Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi. En pilotstudie

  • Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal.

    Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten? Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

  • 50 år efter att filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa kom ut fortsätter den att stå i centrum för diskussionen om vad som är ett rättvist samhälle.

    Filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa blev ett viktigt bidrag för en förnyad diskussion om mänskliga rättigheter och rättvisa. Boken har blivit ett standardverk inom politisk filosofi och har haft ett stort inflytande på samtida teorier om rättvisa. Nu i februari är det också 100 år sedan John Rawls föddes och därför sänder Filosofiska rummet en repris där John Rawls och hans bok En teori om rättvisa är i fokus. Medverkande: Lena Halldenius, filosof och numera professor i mänskliga rättigheter, Lars Bergström, numera professor emeritus i praktisk filosofi och författaren och journalisten Anders Ehnmark.Programledare: Olle Hägg Producent: Joanna RoseProgrammet sändes första gången 5 november 1999.

  • Med utgångspunkt i två nya böcker, Vit skörhet och Så blir du en antirasist, diskuterar sociologen Bo Isenberg och förläggaren Lawen Mohtadi strukturell rasism och identitetspolitik.

    Vad är rasism? Är vi alla rasister? Är alla vita rasister, eller är det påståendet i sig rasistiskt? Om rasismen är ett samhällsproblem, hur kan vi komma tillrätta med det? Genom upplysning och självrannsakan? Genom identitetspolitik?Frågorna hopar sig i ett samtal utifrån två amerikanska böcker som väckt mycket debatt och som nyligen översatts till svenska: Robin DiAngelos Vit skörhet och Ibram X Kendis Så blir du en antirasist. (En fråga till: Går böckerna alls att översätta till svenska förhållanden?)Gäster är förläggaren Lawen Mohtadi och sociologen Bo Isenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen?

    Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pandemin hanteras av naturvetenskapen och politiken, men behöver vi också föra in filosofiska och etiska aspekter för på djupet förändra vårt förhållande till det vi kallar natur?Filosofiska rummet gästas av Tobias Alexius, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Ulrika Björksten, redaktionschef på vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio.Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl