EU-kommissionen Podcasts
-
Redan i högstadiet hade Malin Persson Giolito författardrömmar och blev besatt av August Strindberg: "När mina kompisar önskade sig moppe i 15-årspresent, ville jag ha Strindbergs samlade verk i halvfranska band".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
AUGUST STRINDBERG – EN AV SVERIGES MEST BETYDELSEFULLA FÖRFATTAREAugust Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.
MALIN PERSSON GIOLITO HAR PÅVERKATS AV STRINDBERGS SPRÅKMalin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".
I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.
EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.
Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.
Medverkande:
Mattias, Johnny - Jägare Almhöjdens vargrevir.
David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.
Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom
Håkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.
Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).
Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.
Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.
Niklas Zachrisson - Reporter
Musik - Olle Sjöström
Producent - Anders Wennersten
-
Tillbaka efter ett olidligt långt uppehåll är EU-foripodden. I det här avsnittet tar vi oss an Erasmus, som inte bara är EU:s program för utbildning utan även en backronym. Caroline går igenom lite om programmet. Helena och Caroline delar också egna erfarenheter från Erasmus. I avsnittet får vi även höra EU-kommissionen säga att Erasmus ska komma för djur.
Deltagande: Caroline Klamer, Helena Landelius, Björn Bergström och Marco Roman Loi -
Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar.
Men samer är oroliga för att gruv- och industrisatsningarna i norr förstör naturvärden och hotar renskötseln.Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.
Medverkande:
Ulrika Huhtaniska - kommunikatör LKAB
Ebba Bush - energi- och näringsminister
Jan Moström - vd LKAB
Niklas Johansson - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.
Håkan Jonsson - styrelseordförande för Sametinget
Maria Unga - reporter på Sameradion
Matti Blind Berg - ordförande Samernas Riksförbund
Karin Kvartfordt Niia - Gabna sameby
Daniel Engström Stenson - handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelning
Anna Lindhagen - skötselenheten Naturvårdsverket
Virginijus Sinkevičius - EU:s miljökommissionär
Maria Sunér - vd Swemin
Ursula von der Leyen - ordförande EU-kommissionen
Ulf Kristersson - statminister
Martin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson SD
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Anders Wennersten
-
Utrikeskrönikan 13 januari 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kiruna fredag
Sverige har nu tagit över EU:s ordförandeskap. Det är den svenska regeringen som nu leder EU-ländernas arbete. Och det är därför jag och några kollegor från Bryssel sitter i en hundsläde norr om polcirkeln.
För som brukligt är startskottar Sverige sitt ordförandeskap på hemmaplan. Med att visa upp ordförandelandet för EU-folket.
Hela EU-kommissionen, 27 kommissionärer, regeringen, svenske kungen samt ett 70-tal utvalda från Bryssels korrespondentkår är på plats här i Kiruna för lanseringen av ordförandeskapet.
På den här typen av resor, som sker varje halvår när ett nytt EU-land tar över stafettpinnen, pratar man så klart om politik och vad i detta fallet Sverige vill uträtta de närmsta sex månaderna. Till exempel att stödja Ukraina, fortsätta med klimatarbetet, att stärka konkurrenskraften, och så vidare.
Men minst lika viktigt, ja kanske än viktigare, är att visa upp och marknadsföra ordförandelandet för en internationell publik.
Så vad är det då som Sverige väljer att visa upp för oss journalister och de inresta EU-topparna?
Det är vinter, mörker och kyla. Kryddat med svensk innovation.
Hittills har det blivit besök i gruvan här i Kiruna – där man hittat stora mängder sällsynta metaller som behövs i EU:s gröna omställning. Vilket passande nog presenterades just som EU-dignitärerna var på besök i stan.
Det blir också besök på på rymdbasen Esrange och ishotellet - faktum är att politikerna får möjlighet att bo där.
På mat- och dryckesfronten har Sverige sålt in alkoholfri cider och äppeljuice, köttbullar med potatismos, brunsås och lingon, och en efterrätt som jag själv inte ätit sedan barnsben: nyponsoppa med vaniljglass och mandelbiskvier.
Sverige har också kommit med den i princip obligatoriska goodiebagen. Innehållande en bok om svenska innovationer, en slags reflex och en mössa.
Däremot har Sverige inte heller gett bort någon traditionell ordförandeskapsslips. Men den sägs vara på gång.
Grejen är att den tidigare S-regeringen, som planerade för ordförandeskapet, inte tänkte ha någon svensk slips. Den nya regeringen ville annorlunda men då det måste upphandlas enligt svenska konstens regler så blir den blå-blåa slipsen inte färdig förrän halvvägs in i ordförandeskapet i mars.
Ska sanningen fram tror jag inte så många av mina korrekollegor bryr sig så mycket om slipsen.
Att döma av kommentarerna så här långt, lär detta ändå bli en ordförandeskaps-resa att minnas.
Vintern, mörkret och kylan är exotiskt för oss Brysselbor. Och hundsläden, ja den lär finnas kvar i minnet hos många, under lång lång tid.
Andreas Liljeheden, Kiruna
-
Louise kan redan nu slå fast vad som är inne och vad som är ute 2023. Vi pratar också om en ny kontroversiell begravningsmetod från USA: att komposteras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag besöker EU-kommissionen Kiruna och ett stort antal journalister från hela Europa är på plats. Det är inte helt vanligt att ha EU-möten i så här små orter eller i ett arktiskt klimat. Regeringen har skickat ut råd till politiker och journalister om hur de ska klä sig för att klara kylan som enligt utskicket kan ligga på -20 grader så här års. Vi pratar med Sveriges radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden om hur Brysselfolket är klädda, hur de förberett sig och vad för typ av vinterlook toppolitikerna kommer ha.
En ny begravningstrend har dykt upp i USA. I sex delstater har det nu blivit lagligt att kompostera människokroppar. Vi gästas av Eva Pohl, universitetsadjunkt i miljöteknik, Linnéuniversitetet och Ulf Lernéus, från Svenska auktoriserade begravningsbyråer och pratar om vad det finns för för- och nackdelar med metoden och om det finns någon efterfrågan i Sverige.
Louise trendspanar och kan redan nu, ett par dagar in i 2023, slå fast vad som är riktigt hett och vad som är iskallt det här året.
Salad Hilowle kommer förbi och pratar om sin debutbok ”Halima om de sina”. Den är inspirerad av samtal han haft med sin mormor kring hennes erfarenhet av att komma till Sverige efter att ha vuxit upp under nomadiska förhållanden i Somalia.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist -
Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.
EU-topparna besöker KirunaPå grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Johanna Carell -
Louise undrar vilken funktion bakgrundsmusiken på hotell och gallerior egentligen fyller förutom att göra henne stressad och ilsken. Och så diskuterar vi Sveriges negativa inställning till en utvidgning av Schengen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra veckan meddelade EU-kommissionen att det är dags att släppa in Kroatien, Rumänien och Bulgarien i Schengen-samarbetet. Men Nederländerna och Sverige är tveksamma. Vad handlar osäkerheten om och kommer länderna att ändra sig innan det är dags att rösta om saken den 8 december? Vi frågar Eu-kommentator Susanne Palme.
Och så handlar det om bakgrundsmusik på hotell. Vilken funktion är det tänkt att den ska fylla och vilken effekt ska den ha på hotellgästerna. Vi har bjudit in Jean-Paul Wall som inte bara skrivit musik för film och tv utan också valt musik till svenska hotell.
Vi undrar också om Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak håller på och utvecklar en nära vänskap, det som på engelska kallas för en bromance?
Dessutom är det nu fastslaget att det var norrmännen som dödade Karl XII. Vad tycker Thomas om beskedet?Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist -
Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.
– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag.
Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier -
Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorI vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?
Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?
Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **
Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?
EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?
EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?
Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?
Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?
Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?
Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.
-
Sen kriget bröt ut har Norge tjänat hundratals miljarder extra på sin gas och olja. Pengarna går rakt in i den världsunika oljefonden, som sparas för framtiden. Men kritiker hävdar att man borde vara mer solidarisk med krigsdrabbade Ukraina och energikrisens Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Erica Dalstø, chefsstrateg, SEB Norge
Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi, Norges Handelshögskola Bergen
Carina Holmberg, Norgekorrespondent
Elin Akinci, energianalytiker ELS Analysis
Jens Stoltenberg, tidigare statsminister, Norge
Trygve Slagsvold Vedum, finansminister, Norge
Mateusz Moraviecki, premiärminister, Polen
Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen
Jonas Gahr Støre, statsminister Norge
Erna Solberg, tidigare statsminister, Norge
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Christer Tjernell
[email protected] -
Rickard och Per-Ola ger sig återigen ut på upptäcktsfärd. Per-Ola berättar om sin date med Rickards svärfar och kallar Rickard för teknisk analfabet. Rickard pratar om sossar och regionalisering. Per-Ola gillar inte valrörelsen och håller en lång monolog om dansk demografi. Rickard ber Per-Ola berätta om morötter. Per-Ola är sur för att ingen lyssnar på honom. Samt sur på EU-kommissionen. Rickard pratar om grenar, toppar, kanin och äpplemos. Per-Ola är mer vilse än vanligt.
Den här podden produceras av Non Grata Media AB och ges ut av tidningen Nongrata. Ansvarig utgivare är Jannik Svensson.
http://www.nongrata.seHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
EU varnar nu för allvarliga störningar i energiförsörjningen i vinter och samtidigt förbereder EU-kommissionen förslag för att sänka elpriserna. Ekonomiekot Extra torsdag handlar om energikrisen i Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Victor Jensen
Medverkande och röster i programmet:
Pär Ivarsson, Ekonomiekots chef
Susanne Palme, EU-kommentator -
Redan i högstadiet hade Malin Persson Giolito författardrömmar och blev besatt av August Strindberg: "När mina kompisar önskade sig moppe i 15-årspresent, ville jag ha Strindbergs samlade verk i halvfranska band".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
AUGUST STRINDBERG – EN AV SVERIGES MEST BETYDELSEFULLA FÖRFATTAREAugust Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.
MALIN PERSSON GIOLITO HAR PÅVERKATS AV STRINDBERGS SPRÅKMalin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".
I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Det är någonting som inte stämmer med svensk bostadsmarknad.
Den föresatsen har repeterats i upprepade propåer från EU-kommissionen, OECD, det välrennomerade institutet Oxford Economics, den svenska opinionen och även landets styrande politiker. För trots att pandemin spåddes sätta punkt för prisrusningarna och kanske till sist leda till nödvändiga reformer, en medicin mot den marknad som gjort svenskarna till världens näst mest skuldsatta folk, så sattes i stället en turbo in i bostadsjakten.
Hösten 2022 var trösklarna högre än någonsin för att ta sig in på marknaden och det började talas om en regelrätt utslagning i form av en generationskris vi aldrig skådat tidigare, där unga och andra av olika skäl oförmögna till lägenhets- och husköp förvisades till en tillvaro på den lika ohållbara andrahandsmarknaden.
Den socialdemokratiska regeringens agerande kom till slut, efter att densamma nästan vält i spåren av ett reformförslag året innan, och nu rörde förslaget så kallade startlån för förstagångsköpare.
Men förslaget kallades direkt för fjäsk inför höstens riksdagsval, och kritikerna ropade vargen kommer och drog paralleller till de ökända amerikanska subprime-lånen som föranledde en av våra värsta finanskrascher i världshistorien.
Hur blev det så här, och hur ska vågorna på det stormiga penninghav som är modern svensk bostadsmarknad tämjas så att inte hela den svenska ekonomin plötsligt kantrar - kan den hastigt uppseglade inflationsstormen tvinga politikerna att likt tidigare i historien till sist kasta ankare i stora strukturfrågor som hyresreglering och planmonopol?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, idag i en vindlande färd genom Lort-Sverige och en ny potentiell krisen i, eller åtminstone för, befolkningsfrågan. - Mostra di più
