Episoder
-
Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare.
Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan. I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras. Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år?
Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år. Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet. Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
Mangler du episoder?
-
Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag?
Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning. Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
När omikronsmittan skenar har det blivit brist på både blodgivare och personal på landets blodcentraler. Hur klarar vården bristen på blod? Kan konstgjort eller odlat blod vara en lösning?
Bara två procent av svenskarna är blodgivare, och blod är inte sällan en bristvara inom vården. Det är en livsnödvändig del av såväl akutvård som behandlingen av många kroniska sjukdomar. Men nu är det många blodgivare och personal på blodcentralerna som är sjuka eller sitter i karantän. Hur ska vården lösa blodbristen nu och i framtiden? Kan bättre nationell samordning av det blod som finns hjälpa, eller kan konstgjort blod bli lösningen? I programmet medverkar blodgivaren Maria Andersson Persson, Maria Kvist från blodcentralen i Stockholm, Anna-Karin Norrman på GeBlod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Christina Lundell på Unilabs blodverksamhet och Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitetMedverkande: Maria Andersson Persson, blodgivare Skövde; Maria Kvist, överläkare Blodcentralen Stockholm; Christina Lundell, chef för delar av blodverksamheten hos Unilabs; Anna-Karin Norrman, enhetschef GeBlod Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg; Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien.
Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan? I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.Programmet är en repris från 9/11 2021. Reporter Björn GunérProducent Peter Normark -
Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden.
Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.Programmet är en repris från 26/10 2021.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent Peter Normark peter.normark@sr.se -
Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen.
Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 25/10 2021.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark peter.normark@sr.se -
Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala.
Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.Det var en revolution i sig när denna sammanpressade superved från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. Folk beskrev det som att kliva in i helvetet, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 19/10 2021.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normark peter.normark@sr.se -
Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver.
Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området. Programmet är en repris från 29/11 2021.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris.
När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.Programmet är en repris från 18/10 2021. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark peter.normark@sr.se -
Rymdteleskopet James Webb är en av de djärvaste vetenskapliga satsningarna på många år på samma nivå som en månlandning, säger vissa. Men kommer allt att fungera?
James Webb-teleskopet ska ge os en helt ny bild av universum är det tänkt, och kanske hitta spår av liv på avlägsna planeter. Men uppskjutningen och resan genom rymden är tekniska utmaningar på en helt ny nivå. Hundratals moment måste fungera felfritt för att det ska lyckas, så att inte denna satsning på ca 100 miljarder kronor ska gå upp i rök, i värsta fall bokstavligen.Vi hör Göran Östlin, astronom på Stockholms universitet, som varit med sedan starten av projektet, Keith Parrish, tekniskt ansvarig vid Nasas Goddard Space Center, Charlotte Beskow som är den Europeiska rymdstyrelsen ESAs ansvariga på plats vid rymdcentret Kourou i Franska Guyana, och Daniel de Chambure som övervakar uppskjutningen av raketen där teleskopet ska ligga på väg ut i rymden.Medverkande: Göran Östlin, Professor Astronomi Stockholms Universitet; Keith Parrish, Commissioning Manager James Webb Space Telescope Nasa; Charlotte Beskow, representant på plats vid Kourou Space Center ESA; Daniel de Chambure, Head of Launching systems Kourou Space Center ESA.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium.
"Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.Programmet är en repris från 30/11 2021. Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
År 2050 siktar den internationella flygbranschen på netto noll-utsläpp av koldioxid, och svensk forskning är med i framkant kring vätgas som flygbränsle. Hur klarar vi att fortsätta flyga i framtiden?
Alternativet till hållbart flyg är inget flyg alls, konstaterar hållbarhetschefen Maria Fiskerud på flygbolaget BRA, ett av många flygbolag i världen som skrivit under på att med ny teknik och nya bränslen bidra till minimerad klimatpåverkan. Biobränslen har kommit längst, men utvecklingen kring alternativ som elektrobränslen och vätgasflyg pågår för fullt, bland annat på Chalmers i Göteborg. Hur klarar vi framtidens flyg med vätgas, elektrobränslen och biobränslen? Medverkande: Maria Fiskerud, hållbarhetschef flygbolaget BRA; Tomas Grönstedt, professor turbomaskiner Chalmers; Maria Grahn, docent energisystemanalys Chalmers Göteborg; Isak Jonsson, forskningsingenjör och doktorand Chalmers Göteborg. Reporter: Ylva Carlqvist-WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
Snart ska det nya rymdteleskopet James Webb skjutas upp i rymden. Vi frågade tre svenska astronomer om vilka historiska nya upptäckter som kan vara möjliga när teleskopet väl är på plats ute i rymden.
Det handlar om galaxers uppkomst och ursprung när Jens Melinder vid Stockholms universitet ser fram emot att få det nya rymdteleskopet på plats. För astronomkollegan Alexis Brandeker är det atmosfärerna hos främmande planeter som lockar, och Erik Zackrisson vid Uppsala universitet hoppas kunna hitta försvunna monsterstjärnor. Du hör också om nervositeten inför uppskjutningen där man bara kommer att få en enda chans att lyckas om teleskopet ska kunna fungera som det är tänkt.Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProgramledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se -
I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel, utgiven 2019, söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna.
Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först 2019 kom en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor. I boken "Nobel den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" söker Ingrid Carlberg bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden.Mats Carlsson-Lénart mötte 2019 Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken.Programmet är en bearbetad repris från 2019. Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Camilla Widebeck/Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se -
Det var nära att den store uppfinnaren istället hade blivit poet. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar.
Vi besöker St Petersburg på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma, och hör hur det gick till när Nobel där för första gången kom i kontakt med den kemikalie som blev hans stora lycka, nämligen nitroglycerin. Författaren Ingrid Carlberg berättar utifrån arbetet med sin bok om Alfred Nobel, där hon bland annat forskat i just vetenskapsmannens barn- och ungdomsår i Sankt Petersburg, 1842-63.Medverkande: Ingrid Carlberg, författare till boken "Nobel den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris", utgiven 2019, och Peter Kozyrev, guide i St Petersburg som berättar om spåren i staden efter familjen Nobel.Programmet är en bearbetad repris från 2017. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Camilla Widebeck/Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium.
"Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver.
Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att i forskningssyfte knuffa en asteroid ur sin bana. Men det är mycket som kan gå fel när man skjuter prick med ett enda skott, på 11 miljoner mils avstånd.
I detta andra program av två om hotet från asteroider så hör vi om hur den diskmaskinsstora farkosten DART efter 10 månaders färd genom rymden förhoppningsvis ska knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken från jorden och av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan orsaka. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, med fokus på planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att för första gången någonsin knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att undersöka möjligheten att göra samma sak mot en asteroid som kan komma att hota jorden i framtiden.
I denna första del av två om hotet från asteroider så möter vi forskare som kartlägger möjliga hotande asteroider, och vi får lugnande besked. Vi hör om arkeologer som nu menar att bibelns berättelse om förintelsen av Sodom och Gomorra bygger på en verklig händelse där en meteorit utplånade en bronsåldersstad i Jordanien, och får veta varför vi själva nog har ett enormt meteoritnedslag att tacka för vår egen existens.I ett andra program på tisdagen ska vi höra mer om själva projektet med asteroidkrocken, som går under namnen AIDA, DART och Hera. Medverkande: Jan-Erik Wahllund, senior forskare vid institutet för rymdfysik, Uppsala; Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Eric Stempels, astronom vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, och Amy Mainzer professor i astronomi vid University och Arizona och en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se - Se mer
