Sara Heyman Podcasts
-
Barn behöver röra på sig mer. Barns inaktivitet är ett problem över hela världen - och vi svenskar är inte så duktiga som vi tror.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De unga kallas av vissa för den mest stillasittande generationen när barn o unga väljer spelkonsoler och sociala medier på mobilen framför rörelse, lek och aktivitet. Frågan är hur detta kommer att påverka de ungas framtida liv, och hur kan vi aktivera dem som sitter stilla.
Skolbarn i Sverige rör inte på sig tillräckligt mycket, långt ifrån faktiskt. Sverige hamnar nämligen i botten när Världshälsoorganisationen jämför hur pass fysiska barn är i 45 olika länder.
Medicinera små barn med överviktFölj med vår hälsokorrespondent Sara Heyman till Fiji som brottas med ett stort antal barn med fetma. Vi hör även hur Nya Zeeland jobbar med att få in rörelse i läroplanen. I USA finns stora problem med övervikt bland barn och unga. Vår korrespondent Cecilia Khavar berättar om det amerikanska läkarförbundets nya rekommendationer som föreslår att små barn med fetma ska medicineras, och att barn ska erbjudas fetmaoperationer. Rekommendationer som lett till en het debatt.
I Danmark uppmanas barn till ''risky play''. Där ska barn utmanas och fatta egna beslut under leken. Det kan handla om att klättra högt i träd eller leka med yxor. Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson förklarar vad syftet är med denna riskabla lek.
Hälso och idrottsforskare Ann-Christine Sollerhed ger sin bild av varför barn blir allt mer stillasittande och berättar vad som krävs för att få dem i rörelse igen. Och så får vi svar på frågan hur barn kan komma att påverkas i ett vuxet liv av att röra sig för lite som barn.
-
Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter.
Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser.
Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Utrikeskrönikan 2 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, måndag.
Första vardagen på det nya året. Är det kanske i dag du bryter ditt nyårslöfte?
Om inte, är det sannolikt att du gör det rätt snart. I alla fall inom de närmaste fem, sex veckorna. Kanske inte helt vetenskapliga, men ändå hyfsat ambitiösa undersökningar har kommit fram till att andra fredagen i januari är dagen då flest lägger ner sina nyårslöften. Dagen har till och med fått ett namn: quitters day.
En annan undersökning ger vid handen att när vi kommit in i andra veckan i februari har 80 procent kastat in handduken.
Varför blir det så här? Vi blir tydligen lite väl ivriga när vi står där vid fyrverkerierna. Vi tänker stort och lovar storslaget. Uthålligheten visar sig vara – ja, inte lika storslagen.
Det finns förstås en mängd tips att ta till. Tusentals böcker och artiklar vill ge oss sina råd om hur vi ska formulera realistiska nyårslöften, förbättra våra vanor, bli friskare, lyckligare och vackrare.
Där har jag inget att tillföra. Jag tänkte istället stjäla ur en text jag läste i brittiska The Guardian förra nyåret. Som ett alternativ till de storslagna löftena hade tidningen en lista med hundra tips om hur man kan förbättra sitt liv utan att anstränga sig.
Tipsen är, kan man säga, av olika slag. Och de är alltså hundra till antalet, så det är bara att välja och vraka. Varför inte:
Börja lördagsmorgnar med klassisk musik
Skratta åt dina egna skämt utan att skämmas
Laga en ny maträtt
Sjung mer!
Ta trapporna
Tror du att ditt liv blir bättre med mindre skärmtid?
Då finns ett flertal tips för dig:
Ta en promenad utan din telefon
Gå och lägg dig tidigare - utan din telefon
Deleta twitterappen och jobbmailappen
Muta eller lämna en whatsappgrupp
Ett flertal tips handlar om omtanke med vår omgivning:
Var artig mot en okänd person
Släpp din hangup på hur disken ska ställas i diskmaskinen
Var generös med komplimanger
Tillbaka till nyårslöftena. Kanske är du en av dem som i detta nu kämpar med att komma ut på den där joggingturen före frukost. Den nyss nämnda statistiken kan ju kännas lite nedslående, vårt track record som grupp ger inte särskilt stort hopp. Går det inte vägen kan kanske några av de hundra tipsen istället göra 2023 lite roligare.
Klarar du dig in i mars med ditt nyårslöfte intakt kan du betrakta dig som en internationell nyårslöfteselit.
Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected] -
I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar.
Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Utrikeskrönika 9 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm fredag,
När jag jobbade som sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset svor jag nästan högt vid de tillfällen det visade sig att ett läkemedel som någon av mina patienter behövde inte fanns på avdelningen. För det innebar en del merjobb, och inte av det roligare slaget.
Först behövde man gå in i läkemedelsautomaten igen, som hade en touchscreen från helvetet. En pekskärm mer eller mindre likgiltig för beröring är ingen humörhöjare för en stressad sjuksköterska på ett kvällspass. Sen, om man kom så långt, kunde man i bästa fall se att läkemedlet i fråga fanns på en annan avdelning på sjukhuset. Nästa steg var att ringa till avdelningen, där en annan stressad sjuksköterska kanske till slut svarade, och be snällt.
Sen gällde det att bevaka rörposten, ett transportsystem som jag alltid tyckte kändes lite science fiction, trots att det förmodligen var det mest analoga av all teknik på sjukhuset, men som jag aldrig blev hundra procent vän med.
Jag påmindes om det här när jag nyligen besökte ett sjukhus i Liberia, i Västafrika. Där fanns inga touchscreens, ingen rörpost och inga läkemedelsautomater. Nej, det hade ni inte, och inte heller jag, väntat mig. Men – och här kommer det som ändå överraskade – det fanns inga läkemedel över huvud taget. Faktum är att det inte heller fanns några patienter, med ett par undantag. ”Invånarna vet att det inte finns några mediciner, så de kommer inte hit”, förklarade en sjuksköterska.
I normalfallet är det inte heller sjukhuset som har läkemedel, förklarade han vidare. Patienterna kommer och får en ordination. Men läkemedlen får de skaffa själva på ett apotek, en bit ifrån sjukhuset. Det gäller även dropp, och materialet som behövs om något ska ges intravenöst, som droppaggregat, sprutor och infarter. Det får patientens anhöriga, på leriga och skumpiga vägar, åka och införskaffa för pengar de förhoppningsvis har.
Men just nu fanns det alltså inget att hämta ens på apoteket.
Sjukhussalarna bestod av rum med tomma sängbottnar med mer eller mindre hela myggnät över sig. För det fanns heller inga madrasser. Och för tillfället fick personalen ingen lön, eftersom det var slut i kassan.
Jag lärde mig mycket i Liberia, men kom nog hem med fler frågor än svar om hur man kan få till fungerande sjukvård i ett av världens tio fattigaste länder. Ett land där varje förutsättning är en utmaning – en väg det går att köra på, en ledning det finns rent vatten i, en ambulans som går att starta.
Jag tror inte att det ger så mycket att jämföra Karolinska universitetssjukhuset med det jag besökte i Liberia, som för övrigt var en enklare klinik på landsbygden och inte så att säga Karolinskas motsvarighet i Monrovia. Jag kunde ändå bara inte låta bli att påminnas om min egen erfarenhet av jakt på läkemedel.
Man kan väl bara konstatera att det, oavsett teknologisk nivå, är mycket som krävs för att sjukvård, av vilket slag som helst, ska fungera.
Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected] -
Vem ska få bestämma om en kvinna ska föda ett barn eller inte? P4 Världen tittar närmare på abortfrågan som är en av vårt tids mest infekterade frågor på många håll i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att bli gravid kan ju vara helt fantastiskt. Men det kan också vara ett skräckscenario, beroende på var man befinner sig i livet. Och för den som råkar ut för en oönskad graviditet spelar det stor roll var man befinner sig i världen - eftersom rätten till abort ser så olika ut.
Hör om det nya beslutet som garanterar att Indiens över 600 miljoner kvinnor nu garanteras samma rätt till abort oavsett om de är gifta eller ogifta. SVT:s Indienkorrespondent Malin Mendel berättar att synen på flickor håller på att förändras i Indien. Indiska familjer har ju föredragit söner framför döttrar, vilket bidragit till att kvinnor gjort abort i en högre utsträckning när de varit gravida med flickor. Flickors status har förbättrats bland annat eftersom de är duktiga i skolan och kan bidra till familjers försörjning i en större utsträckning än tidigare, berättar Malin Mendel.
Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Polen berättar om ett Polen som går i motsatt riktning där i stort sätt ingen får göra abort. Kvinnor i Polen som vill göra abort kan åka utomlands, resor som kommer att försvåras på grund av en ny lag som försvårar abortresor genom att alla graviditeter registreras. Detta skulle kunna innebär att myndigheter kan rikta olika insatser mot kvinnor som gjort abort utomlands, säger Samuel Larsson.
I USA revs ju aborträtten upp i somras. De som är emot abort är ofta religiöst övertygade amerikaner som anser att ett liv börjar vid befruktningen, säger Cecilia Khavar, korrespondent i Washington. Andra anser att demokratin förloras i USA i och med att abort förbjuds. Abortfrågan har blivit en av de viktigaste frågorna inför mellanårsvalet. Demokraterna satsar mycket på att kampanja för rätten för abort.
I Latinamerika går utvecklingen kring abort åt olika håll, säger Sara Heyman, Sveriges Radios korrespondent för global hälsa. I Argentina legaliserades abort för två år sedan och Colombia är ett av de länder som följt efter. Utvecklingen i Argentina har påverkat kvinnorättsrörelsen i hela Latinamerika men samtidigt har länder i Centralamerika väldigt stränga abortlagar. Abortmotståndet som vi ser i USA och vissa länder i Europa beror bland annat på de konservativa strömningarna som blir allt starkare på flera håll säger Sara Heyman.
En annan viktig kvinnorättsfråga som just nu uppmärksammas världen över är protesterna i Iran. Protesterna har pågått i tre veckor efter att ung kvinna, Mahsa Amini, dog i samband med att hon greps av landets sedlighetspolis. Det påstådda brottet var att hon hade haft sin huvudsjal på fel sätt. Den senaste dagarna har skolflickor börjat protestera i stor utsträckning vilket visar att de identifierar sig med de unga kvinnor som dödats, säger Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.
- De är oändligt trötta på att de måste bästa sjal varje dag, berättar Cecilia Uddén. Hon säger även att många män tittar på de protesterande kvinnorna med beundran.
-
Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?
Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.
Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Luise Steinberger
Tekniker: Behzad Mehrnoosh
-
De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?
De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.
Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.
Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa.
Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad.
Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter.
Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.
[email protected], [email protected] -
Korrespondenterna Ivan Garcia (Bogotá), Sara Heyman (Global hälsa), Björn Djurberg (Peking) och Milan Djelevic (Östeuropa) berättar hur världen har repat sig efter covid-19.
Den här podden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: Helene Benno
-
Ivan Garcia (Bogotá) , Richard Myrenberg (Pretoria) och Sara Heyman (Global hälsa) berättar om livet som korrespondenter.
Den här podden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: SARA STENHOLM.
-
Berättelsen om hur de hemlighetsfulla grundarna av ett smärtstillande läkemedel blir miljardärer och generösa filantroper för att sedan beskrivas som medskyldiga till en epidemi.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
Länge är den förmögna familjen Sackler främst kända för sina generösa donationer till elituniversitet och muséer – namnet pryder salar och gallerier världen över. Det är få som lägger märke till att det är delar av familjen Sackler som ligger bakom läkemedelsbolaget Purdue Pharma och den starka, smärtstillande tabletten OxyContin.
Men i takt med att den så kallade opioidkrisen eskalerar i USA, riktas alltmer strålkastarljus mot läkemedelsindustrin och den aggressiva marknadsföringen av opioider, som många menar banade väg för en epidemi. De uppmärksammade protesterna mot familjen leds bland andra av en känd fotograf.
I avsnittet medverkar författaren och The Guardian-reportern Chris McGreal, författaren och frilansjournalisten Jonas Cullberg, Sveriges Radios hälsokorrespondent Sara Heyman och Vanity Fair-reportern Bethany McLean.
Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022.
Programledare: Vendela Lundberg
Avsnittsmakare och reporter: Alice Dadgostar
Ljudmix: Fredrik NilssonKlippen är hämtade från Sveriges Radio, Youtube-kontot Sandi Bachom, ABC, dokumentären "Crime of the century" (HBO) av Alex Gibney, Pro Publica, New York Times, CBC, CBS, I On Cinema, podcasten Lushkills, dokumentären "It's a hard truth, ain't it" av Madeleine Sackler, CNBC, tv-serien "Dopesick", Reuters och AP
Böckerna "Empire of Pain" av Patrick Radden Keefe, "Pain Killer" av Barry Meier och "En amerikansk epidemi" av Jonas Cullberg var till stor hjälp under researcharbetet.
-
Berättelsen om hur de hemlighetsfulla grundarna av ett smärtstillande läkemedel blir miljardärer och generösa filantroper för att sedan beskrivas som medskyldiga till en epidemi.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
De tre bröderna Sackler växer upp under 30-talet i ett New York präglat av den stora depressionen. Det är kärva tider, men de unga männen är ambitiösa och utbildar sig till läkare. I synnerhet en av dem, storebrodern Arthur, är också mycket intresserad av ett annat ämne: reklam.
Att förena medicin med marknadsföring på Arthurs vis ska visa sig vara en närmast revolutionerande idé, där en av nycklarna är att bredda marknaden. Delar av familjen Sackler, och deras läkemedelsbolag Purdue, ska snart tjäna stora pengar på sin uppfinningsrikedom – både vad gäller nya läkemedel och säljtrick. Med åren blir de kända för att donera enorma summor till elituniversitet och muséer världen över.
Drygt 25 år efter lanseringen av det smärtstillande läkemedlet OxyContin menar många att Purdue banade väg för den så kallade opioidkrisen i USA, som lett till hundratusentals människors död.
Hur gick det till?
I avsnittet medverkar författaren och The Guardian-reportern Chris McGreal, författaren och frilansjournalisten Jonas Cullberg samt Sveriges Radios hälsokorrespondent Sara Heyman.
Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022.
Programledare: Vendela Lundberg
Avsnittsmakare och reporter: Alice Dadgostar
Ljudmix: Moa HamnerKlippen är hämtade från CBS, "Mad men", Fox News, C-Span, PBS, Pro Publica
Böckerna "Empire of Pain" av Patrick Radden Keefe, "Pain Killer" av Barry Meier och "En amerikansk epidemi" av Jonas Cullberg var till stor hjälp under researcharbetet.
-
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 31 maj 2022.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.
Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp – vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] - Show more
