Syrien Podcasts

  • Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa.

    Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]

  • Ruinerna tar plats i poesin igen, men denna gång representerar de inte ett förlorat förflutet, konstaterar Anna Blennow.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En man kommer vandrande genom staden Rom. Vi känner inte till något säkert om honom utom hans namn: Gregorius. Kanske kom han från England, troligen någon gång på 1200-talet. Vad vi vet är att den reseberättelse han skrev är ett av de äldsta vittnesmål som finns bevarat av Romresenärer genom tiderna. Den stad Gregorius genomströvar är både levande och förgången, och full av antika ruiner mer storslagna än någonting han sett. Vid en visit i det som en gång var kejsar Diocletianus badhus noterar han att kolonnerna där är så enorma att ingen ens skulle kunna kasta en sten lika högt (man får en känsla av att han själv har försökt, men misslyckats).Att ett Rom i ruiner ändå är större än vilken annan blomstrande stad som helst hade redan den diktande biskopen Hildebert de Lavardin påpekat i början av 1100-talet. I dikten Om Rom, som skulle komma att citeras i berättelser och böcker i århundraden efteråt, skriver han: Likt dig, Rom, är ingenting, trots att du ligger nästan helt i ruiner. Hur stor du var som hel, visar du ännu som bruten. Ett par sekel senare anknyter den franske poeten Joachim du Bellay till samma tematik i en enigmatisk sonett: Rom är det enda monumentet över Rom / och endast Rom har besegrat Rom.Ruinerna som symbolbild av sorg över det som gått förlorat vändes i poetiska verk som dessa istället till segervisshet. Synen på den kristna kyrkan som både arvtagare till och besegrare av det antika Rom sipprar in i den litterära traditionen och etablerar Roms paradoxala karaktär som en stad som lever trots att den fallit. Och lika dubbeltydig blir bilden av ruinen: såväl gravsten som segermonument, och symbol för både förlust och evigt minne.Ordet ruin kommer från latinets ruína, som i sin tur bygger på verbet rúere, att störta samman. Ursprungsbetydelsen är alltså själva ögonblicket då allt kollapsar och faller, medan ordet idag istället betecknar det kvarstående resultatet.Men i samma ögonblick som ruinen blir till ett fragment av den helhet den en gång bestått av, öppnas en möjlighet att åter göra det trasiga monumentet helt. Renässansens antikvarier lät antikens Rom återuppstå som en papperets idealkonstruktion i ritningar och på planskisser. 1800-talets arkeologer förbättrade gärna monumenten rent fysiskt med tegel och murbruk för att få dem att bli mera lika sitt tänkta ursprungliga utseende. Och nuförtiden kan datoranimeringar och digitala hjälpmedel hjälpa oss att förstå hur antikens Rom kan ha sett ut ja, kan ha sett ut, för ruinen bär inte på någon absolut sanning. Den utgör en indikation och en vägvisare, en bit av ett pussel som kan ha många olika tänkbara lösningar. Målet för den bildade besökaren, då som nu, är att antingen genom fakta eller fantasi fylla i ruinernas kunskapsluckor.Oavsett om den finns i Rom, i Alvastra eller på Ground Zero i New York är ruinen en byggnad som lämnat sin ursprungliga funktion och istället trätt in i en roll som historiskt minne och monument. Och i samma process har den också blivit till ett nytt objekt som måste bevaras intakt för att kunna bära på det budskap vi tillmäter den. Ett återkommande problem för museer och kulturarvsplatser är därför frågan om hur vi ska kunna föreviga de ruiner som redan i sig är så fysiskt bräckliga.Den antika staden Pompeji, nära dagens Neapel, begravdes vid vulkanen Vesuvius utbrott år 79. När arkeologerna började gräva fram den igen fann de, snarare än ruiner, en komplett antik miljö där såväl byggnader och invånare som bröd och oliver från vardagens måltid hade bevarats nästintill intakta. Men när de freskbemålade väggarna exponerades för luft och ljus, och så småningom strömmar av svettiga och dammiga turister, började de ofrånkomligen vittra och förfalla.Ruinen, själva symbolen för att allt är förgängligt, har inte heller den evigt liv. Också en ruin kan falla i ruiner, som när resterna av den antika romerska staden Palmyra i dagens Syrien till stor del förstördes av IS-trupper 2015. De tempel som redan skattat åt förgängelsen gick under ännu en gång. Omvärlden reagerade med sorg och bestörtning över de historiska minnesmärken som gått förlorade. Men sätter vi upp förväntningar som är omöjliga att infria, när vi vill att ruinerna ska vara för evigt, att de ska bära på oförändrade värden, att de oupphörligt ska manifestera vår tro och vår ideologi? Och även om ett monument består, skriver poeten och språkprofessorn Susan Stewart, kommer förändrade maktförhållanden och nya generationer att omforma och förvandla dess betydelse.Ruinen kan manifestera det förflutna och förgångna, men den kan också stå som påminnelse om en nära förestående kollaps. I pandemiernas, krigens och klimatkrisens tid syns en ny besatthet av civilisationernas fall i poesin. En dikt ur Malte Perssons dystopiska Undergången skildrar en övergiven byggnad vars tomma rum fylls av graffiti, mögel och stank av urin, en vision som öppnar för förlusten av ett helt samhälle: i tomma villor, nedlagda fabriker / och olönsamma biografpalats / syns redan hur ett mänskligt nu som sviker / åt framtidens förflutna lämnar plats. Och i Fredrik Nybergs ruindikter monteras såväl bondgårdar som museer ned i monotont malande prosastycken. Ständigt återkommer den symboliska bilden av det bärande valvets slutsten, som drar med sig allt då den faller.Vår desillusionerade samtid, där vi tycks ha tappat tron på rekonstruktion och helhet, och där tillvarons grundmurar vacklar, för tankarna till romantikens förkärlek för ruinen som förgänglighetssymbol. 1700- och 1800-talets konstnärer och poeter lät avbilda sig vid fallna kolonner och skrev elegier över den förgångna tid då allt var idealiskt och intakt. Deras omvärld var liksom vår en orolig och osäker tid med revolutioner och maktstrider, men där ruinerna för dem representerade ett förlorat förflutet ser vi istället en förlorad framtid.Men ruinen är inte bara en översättningsakt mellan det förgångna och nuet, som Susan Stewart skriver. Den har också alltid utgjort förbindelselänken mellan den förgängliga civilisationen och den primitiva men eviga naturen. Under industrialismens långa tidevarv, från romantiken till 2000-talet, har längtan till naturen ständigt ställts mot de teknologiska landvinningarna naturen som aldrig kan gå under för att den ständigt återföds. Romantikens idealbild av den pittoreska ruinen med slingrande murgröna och överväxta murar är också det högst reella öde som väntar varje monument som förfaller. Naturen blir både ett hot och ett löfte: den bara väntar på att få återföra både oss och ruinerna till den jord ur vilken vi kommit, men grässtrået som bryter igenom den rämnande stenläggningen visar att livet kommer att fortgå.Anna Blennow, latinforskare och poetLitteraturSusan Stewart, The Ruins Lesson. Meaning and material in Western Culture, The University of Chicago Press 2020Malte Persson, Undergången, Albert Bonniers Förlag 2021Fredrik Nyberg, Ruiner. Första häftet (IXXII), Norstedts 2021

  • En svensk pojke dör som 16-åring hos Islamiska staten i Syrien. Pojken blev barnsoldat hos terrorsekten redan som 12-åring, efter att hans mamma tog med honom till Syrien.

    Hösten 2017 dyker en bild på en svensk pojke klädd i skjorta och med ett litet leende i mungipan upp på nätet. Vila i frid, står det på arabiska på bilden. Bilden är tagen tre dagar innan han dör i Raqqa, Islamiska statens huvudstad.Pojkens mamma anklagas för att ha medverkat till att han blev barnsoldat för terrorsekten, och hon ställs inför rätta i Sverige.Hör berättelsen om pojken som växer upp i en våldsbejakande islamistisk miljö och som dör som en konsekvens av hans föräldrars ideologiska övertygelse, berättad bland annat genom kvinnorna som levde nära familjen. Programledare: Sao Mai DauReporter: Therese WahlgrenLjudmix: Thobias EricsonKanal: P4 HallandAnsvarig utgivare: Samira Othman

  • Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina.

    I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

  • Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina. I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

  • .

    .. .. .. . . .SVENSK TEXT Kål är Ahmads favorit i grönsakslandetSalah Dasouqi ger oss goda recept på sötsaker inför Eid el-fiterFör Ahmad Alzoabi är det kål som är det intressanta. Han är framgångsrik trädgårdsodlare och pratar om odling i SverigeSalah Dasouqi ger oss sina specialrecept på Maamol och Mauruta. Det är jättespännande recept som du gör att du kan förbereda dig inför Eid el-fiterAhmad Alzoabi och hans familj kommer från södra Syrien. Där hade Ahmad odlingarna som syssla på fritiden. Han hade, tillsammans med sina bröder ett jordbruk där de odlade allt från oliver till tomater.Nu bor han utanför Göteborg och odlar mängder med olika grönsaker och frukter. Men är specialiserad på olika sorters kål


  • Höjd beredskap om den ryska offensiven i Donbas, Jessika Aros nya bok om Putins troll och varför Aftonbladets ledarsida ändrat sig om Nato.

    Av och med Patrik Oksanen, Amanda Wollstad, Johan Wiktorin och Anders Lindberg.

  • Laila flydde ett krig i Syrien tillsammans med sin bror. Nu trasas det andra landet hon har sina rötter i sönder med samma ryska bomber. Mormor är kvar i Kiev. Vad ska hon göra?

    Hör andra delen av dokumentären om Laila Alhamad, idag boende i Karlhamn.Av: Blenda Setterwall Klingert.Producent: Gustav Asplund.

  • Ronie Berggren om några av de senaste händelserna i förhållande till Rysslands invasion av Ukraina: Möjliga kemiska vapen i Mariupol; Slaktaren från Syrien ges befäl över ryska styrkorna; Hundratusentals ukrainare kan ha tvångsdeporterats till Ryssland; Biden och Trump stämplar Rysslands agerande i Ukraina som folkmord; Biter sanktionerna?; Rysk spion-chef i husarrest; Putin-kritikern Vladimir Kara-Murza fängslad; Västledare besöker Kyiv; Mer vapen till Ukraina; Sveriges regering hjälpte Putinoligarken Oleg Deripaska; Ukraina skadar ryska flaggskeppet RFS Moskva; Medvedev hotar Finland och Sverige med kärnvapenskrammel.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Laila flydde sin hemstad Aleppo i Syrien. Nu attackeras det andra landet där hon har sina rötter, med samma ryska bomber. Det ska visa sig att hon inte är ensam.

    Hör första delen av dokumentären om Laila Alhamad, idag boende i Karlhamn.Av: Blenda Setterwall Klingert.Producent: Gustav Asplund.

  • Ukrainare som flyr Putins bomber tas emot med öppna armar i Europa, men för syriska flyktingar har det varit betydligt svårare. Följ med till ett flyktingläger i Libanons berg, till Bingo Rimérs fotostudio i Stockholm och Cecilia Malmströms kontor i Washington. Konflikt frågar varför det görs skillnad på människor som flyr.

    Medverkande: Cecilia Malmström, f.d. EU-kommissionär, Bingo Rimér, fotograf och influencer, Julia Franzen, dokusåpadeltagare och influencer, Joakim Silén, volontär, Paula Barrachina, kommunikationschef UNHCR Libanon, Peter Gatrell, professor i historia vid universitetet i Manchester, samt svenska volontärer och flyktingar från Ukraina och Syrien.Programledare: Robin Olin [email protected]: Simon Moser, Firas Jonblat Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Hon fick en fråga om att bidra till undervisning av de finska barn som av sina föräldrar förts till eller som fötts i Syrien, där de sen hamnat i fängelseläger. Ett drygt år senare hade Ilona Taimela och hennes kollega skapat utbildning för 23 barn mellan 3 och 19 år, med hemliga lektioner över chatt-appen WhatsApp.



    Avsnitt 55 - om den mänskliga rättigheten lärande och utbildning, för alla barn oavsett . Även för dem i läger där mobiltelefoner är förbjudna och måste gömmas och där vissa inte vet vad ett hus är. För att de aldrig sett ett sånt.



    Hör Ilona Taimela utbildningskonsult, lärare och föreläsare, berätta den osannolika historien om hur barn lärde sig läsa och följa sin läroplan, med hjälp av text, röstmeddelanden och e-mojis. Från RISE medverkar Katarina Pietrzak och Carl Heath.

  • President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel?

    Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt syriska huliganer för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.Mellanösterns länder går balansgångFlera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Olle Wiberg,Introduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jocke Persson

  • President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel? Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt syriska huliganer för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.Mellanösterns länder går balansgångFlera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Olle Wiberg,Introduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jocke Persson

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

    Ukraina, torsdag.Hans spinkiga ben stack fram under betongklumpar. Kroppen slarvigt gömd under en färgglad filt med Disneymotiv.Han har för mig blivit bilden av det obegripliga.Inte som de diffusa ljuden från de dova explosionerna som mullrar avlägset.Ett ljud, en bomb. Någon dör.Ljudet av död.Varje dag är det nya begravningar här.Kistor klädda i den ukrainska flaggans blågula färger.Sörjande familjer och vänner.Det spelar ingen roll om det är en civil eller en soldat, smärtan för de anhöriga är lika stor. Ingen vet hur många som dött. Hur många som dött i ett krig ingen här bett om.Några kistor är mindre än andra.Barnens.Det var Stepans kropp som gömdes under en färgglad filt med Disneymotiv. Hans spinkiga ben och blöja som stack fram under filten. Kroppen låg på krossad betong.Stepan är bara ett av de alldeles för många barn dödats i Ukraina.Hittills.Barn som på familjefoton ses le mot fotografen, en förälder eller ett syskon.Barn som för bara drygt en månad sedan lekte sina lekar som barn ska göra, tjatade om godis, kramade sina föräldrar. Barn som fick sagor lästa för sig, som svettades i hårfästet av vilda lekar. Barn som var barnBarn som skulle ha ett helt liv framför sig, men vars liv istället släcktes av ett ondskans meningslösa raseri.Barnens kistor är små, så små.Svärtan och lidandet så stort.Att förlora ett barn är att förlora sig själv. Att förlora sitt allt.Hur går man vidare.Någon har dödat ditt barn, går tanken ens att hantera.Det skulle vara precisionsbomber sades det, militära mål, civila skulle skyddas.Undrar om Stepans föräldrar håller med. Eller om några av de andra barnens föräldrar håller med.Eller om mannen till den nyförlösta kvinnan i Mariupol - hon som var en av dom som bombades i ett BB och dog, ja, hennes barn dog också - undrar om hennes man, pappan håller med.Att ett barn dör, att ett enda barn dör är en tragedi större än livet själv. Här sker det varje dag. Som det tidigare skett i Irak, Syrien och andra krig.Att barn dör får aldrig bli slentrian, aldrig bli normalt.Krig är helvete, krig är sorg, krig är mörker och än en gång får våra tårar förenas i det meningslösa, för även om tårar inte löser några kriser, är det tårar, ilska och någonstans ett litet hopp om en bättre framtid som får människor att härda ut och orka gå framåt.Johan-Mathias Sommarström och Lubna El-Shanti för P1-morgon i Ukraina [email protected] [email protected]