Nagasaki Podcasts
-
Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapen präglat 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima och Nagasaki några veckor senare, vändes stormakternas militära planering på ända och världen blev inte riktigt sig lik.
Likt en traumapatient hanterade världssamfundet nyheterna med tveksamhet, oro, bestörtning och så småningom även acceptans. Vad gör man med ett vapen som kan förinta din fiende, men som samtidigt är omöjligt att försvara sig emot?
I den nymixade reprisen av avsnitt 27 av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om 1900-talets kärnvapenutveckling och dess betydelse för 1900-talets militära historia.
Än idag finns kluvenheten i synen på kärnvapnet kvar. Kärnvapnen inkorporerades i stormakternas vapenarsenaler och förändrade deras taktiker och doktriner, men kärnvapnen kom aldrig att användas i annat syfte än i tester och som politiska symboler för stormakternas eventuella förmågor. Hur kunde det bli så?
Nådde mänskligheten den tekniska förmågans slutpunkt i och med möjligheten att förinta sig själv? Hur ska vi se den massiva upprustningen och bärsystemens utveckling? Finns det några historiska paralleller, eller är kärnvapnen en unik företeelse i mänsklighetens militära historia?
Med start i Manhattanprojektet diskuteras kärnvapnens tekniska utveckling, de olika presidenternas inställning, försöken att legitimera vapnet, doktrinerna ”Massive retaliation” och ”Mutually Assured Destruction”, samt de många olika formerna av bärsystemen och deras betydelse för hur stormakternas olika positioner i kalla krigets komplexa politiska sceneri. Frågorna hänger kvar i luften.
Bild: USA:s provsprängning av vätebomben Castle Romeo på Bikiniatollen, Wikipedia.
Bild omslag: Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945, Wikipedia.
Lästips:
Margot A. Henriksen (1997), Dr. Strangeloves America, Society and culture in the atomic age.
Geir Lundestad (2004), Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i internationell politik efter 1945
Nina Tannenwald (2007) The Nuclear Taboo: The United States and the non-use of nuclear weapons since 1945.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Jonathan Lundberg är journalist, författare och aktuell med den otroligt grymma boken Från Världskring Till Nätkrig som handlar om internet och internetkulturens historia. Jonathan har snabbt blivit en av mina favoritjournalister i Sverige och är en unik röst när det kommer till skärningspunkten mellan internet, kultur och politik.
I vårt samtal lyckas Jonathan beskriva kopplingen mellan amerikanska radioprataren, och propagandisten, Charles Coughlin på 30-talet och Joseph Goebbels inspiration till Nazitysklands Propagandaministerie. Hur svampmolnen i Hiroshima och Nagasaki, efter andra världskriget ledde till hippierörelsens inspiration till det som kom att bli internet. Var de frihetliga tankarna föddes och varför psykadelika är så vanligt förekommande i Silicon Valley. Vi får veta allt om internethistorians fascinerande utveckling, kulturen kring Anonymous, 4chan, Qanon och hur alla dessa rörelser vällde ut i sociala medier i samband med Trumps framväxt. Vi pratar också om podcastens födelse.
Hur kunde några få företag som Facebook, Amazon, Twitter, Googles moderbolag Alphabet och andra blivit större än de flesta stater i världen? Var det meningen? Vad betyder det? Hur ska vi förhålla oss till den verkligheten? Vad innebär ytrrandefrihet på internet och varför är den svår att diskutera på ett neutralt plan?
Det var ett riktigt nöje att få sitta ner och prata med Jonathan Lundberg om detta. Jag hoppas ni vill sprida avsnittet till vänner och på sociala medier.
Gillar du LoungePodden?
Stötta gärna på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
Swish: 0761 401 401
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz
Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/
Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A
-
Detta är andra delen av avsnittet där vi pratar om farliga ämnen! Det är Lucas tur att berätta om atombomben över Hiroshima och Nagasaki.
Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på [email protected] eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Översiktsserien fortsätter. Andra världskriget avslutas. Det kommer att handla om Dolittleräden, öhoppning, banzai och kamikaze, slagen vid Iwo Jima och Okinawa, Manhattanprojektet, Hiroshima och Nagasaki, MacArthurs återkomst till Filippinerna och japans kapitulation.
Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes!
Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret)
Kontakt: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
1945 fälldes två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan. Attackerna slog ut städerna och dödade över 200 000 personer. Kriget i Ukraina har återigen satt fokus på kärnvapenfrågan. Men vad har världen lärt sig av historien? Hur nära var det att kärnvapen avfyrades under Kuba-krisen? Och vad spelar sanktioner egentligen för roll? I det här avsnittet möter du Peter Wallensteen, professor och pionjär inom fredsforskningen. Dessutom får du höra hur det var när Peter som ung student blev inbjuden till samma fest som Alva Myrdal.
Researching Peace - en podcast från institutionen för freds- och konfliktforskning samt Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala Universitet.
-
Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.
Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.
-
FRÅN 2018. Medan Nazityskland ser ut att ta över hela Europa pågår utvecklingen av ett domedagsvapen. I USA får en hemlig grupp forskare i uppdrag att hinna före Hitler.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
I början av 1940-talet kallas de främsta fysikerna i USA till en avlägsen plats i New Mexicos öken för att ta fram en bomb som ska sätta stopp för nazisterna och få slut på andra världskriget. Projektet går under kodnamnet ”Manhattan”.
På den hemliga forskningsbasen görs uträkningar kring sprängverkan, strålningsskador och tryckvågor. Allt under ledning av den karismatiske Robert Oppenheimer. Men snart vänder sig några av Manhattanprojektets medlemmar emot sin egen uppfinning och försöker stoppa den.
"Jakten på atombomben" är en berättelse om desperata beslut, lönnmord och människans förmåga att tänka ut dödsbringande vapen. I de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki utspelar sig i augusti 1945 skräckscener och världen är för alltid förändrad.
Dokumentären är gjord av Hugo Rennéus.
Producent: Magnus Arvidson.
Publicerad: 2018.
-
Den nionde augusti 1945. I staden Kakura i Japan är det mulet, men invånarna i staden har ingen aning om att molntäcket blir deras räddning. Piloten i det atomvapenbestyckade planet väljer i sista stund att flyga vidare, och fäller i stället bomben över grannstaden Nagasaki. USA har använt ett nytt massförstörelsevapen, och världen blir sig aldrig mer lik.
-
Den 8 augusti 1945 släpper USA atombomben över Nagasaki. Tiotusentals civila dör och stora delar av staden förstörs. Men planen var egentligen en annan, om inte vädret kommit emellan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Historiska väder ställer vi oss frågan om – och i så fall hur – väderleken har påverkat vår historia.
Historiska väder leds av Cecilia Düringer, till vardags programledare för podden P3 Historia. I det här avsnittet gästas hon av Yukiko Duke, journalist specialiserad på Japan.
Redaktionen består i övrigt av:
David Rune, producent
Elina Perdahl, researcher och manusarbete
Julia Öjbrandt, slutmixHistoriska väder görs av Munck för Sveriges Radio.
-
Yukio Mishima (1925–1970) vann tidigt stor litterär framgång, närmare bestämt med en självbiografiskt anlagd skildring av en säregen barndom och personlighetsutveckling, Demaskering (1949). Hans författarskap i ett flertal genrer blev flödande rikt, och åtminstone i väst uppfattades han som den främste japanske författaren. Hans död blev spektakulär. Efter en aktion till stöd för traditionella nationella värden, utförd vid ett militärhögkvarter i Tokyo, begick han seppuku.
Monica Braw, författare, filosofie doktor i historia på en avhandling om efterspelet till atombombssprängningarna i Hiroshima och Nagasaki och mångårig utrikeskorrespondent i Japan, samtalar med Peter Luthersson. -
Året är 1942 och Nazityskland ser ut att ta över hela Europa. Samtidigt kan de vara på väg att färdigställa ett domedagsvapen. I USA får en hemlig grupp forskare i uppdrag att hinna före Hitler.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
De främsta fysikerna i USA kallas till en avlägsen plats i New Mexicos öken för att ta fram en bomb som ska få slut på andra världskriget. Projektet går under kodnamnet ”Manhattan”.
På den hemliga forskningsbasen görs uträkningar kring sprängverkan, strålningsskador och tryckvågor. Allt under ledning av den karismatiske Robert Oppenheimer. Men snart vänder sig Manhattanprojektets medlemmar emot sin egen uppfinning och försöker stoppa den.
Jakten på atombomben" är en berättelse om desperata beslut, lönnmord och människans förmåga att tänka ut dödsbringande vapen. I de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki utspelar sig i augusti 1945 skräckscener och världen är för alltid förändrad.
Dokumentären är gjord av Hugo Rennéus.
Producent: Magnus Arvidson.
-
Vem var egentligen Alfred Nobel? Hur kunde sprängämnesindustrins grundare bli mänsklighetens välgörare? Varför bråkas det så ofta om litteraturpriset? Mattias Berg söker svaren i radioarkivets myller.
Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Den märklig brevväxlingen mellan Fredsängeln och Dynamitkungen, mötet på sjön i Zürich.Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris och försvarsindustri.Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.Om den bokstavliga striden kring just Krig och fred. Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om dödsskuggans dal trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, försöker att tolka tecknen.Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Inte ens ärtsoppan.Om Nobelkodens dubbla kryptering.Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis, som brändes efter hans död. Det yttre uttrycket för hans inre drama - som fick världspremiär först långt in på 2000-talet.Om hur hans kemipris bara fyra månader efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki gavs just till den vetenskapliga upptäckt som gjort dem möjliga.Om ouvertyren till Verdis opera "Ödets makt". Och musiken som spelas för kvinnorna längst inne i hans apteringsfabrik under andra världskriget, Blomman från Hawaii och Nya Sätervalsen. Kort sagt: Om hela dubbelheten. Motsatsernas förening. Nobelkoden.Medverkande (utöver vad som nämns i programmet):Del 1: Testamentet.Ulla Billquist sjunger Jag bygger ett luftslott och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen Dynamitkungen från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken Ned med vapnen är från programmet Boktornet 1996.Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987. Del 2: Striderna.Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av Maskeradbalen från La Scala-operan i Milano 1930.Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 och enkäten från programmet Efter tre samma år. Del 3: Kvinnorna. Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007. Del 4: Ödets makt.Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet Vem är rädd om Virginia Woolf från 1983.Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. och hans svar kommer ur programmet Vad gör man på Svenska Akademien? 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama Nemesis i Kulturnytt 2005.Professor Arne Westgren talar om att mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt. Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet Förmögen, högt bildad herre från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera Ödets makt spelas av Wien-filharmonikerna 2013.Slutligen hör vi ett klipp ur programmet Bofors. Där de svenska kanonerna smidas från 1943. Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.
