Nobelfesten Podcasts
-
Maria har kommit hem från Sydkorea! Hon berättar om resan och om alla stiliga män hon tyvärr inte flörtat med. Alice ska på Elle-galan och berättar om kläderna hon kommer bära och hur det var förra året när hon pris för bästa gala-outfit. Hon berättar även om hur designern Bea Szenfeld mätte allt i detalj inför is-klänningen på Nobelfesten så att hon inte skulle stöta i bordsgrannarna. Alice och Maria pratar även om finska valresultatet och Sanna Marins beslut att avgå som partiledare.
En podcast från EFA/De Gröna i Europaparlamentet. -
Maria har kommit hem från Sydkorea! Hon berättar om resan och om alla stiliga män hon tyvärr inte flörtat med. Alice ska på Elle-galan och berättar om kläderna hon kommer bära och hur det var förra året när hon pris för bästa gala-outfit. Hon berättar även om hur designern Bea Szenfeld mätte allt i detalj inför is-klänningen på Nobelfesten så att hon inte skulle stöta i bordsgrannarna. Alice och Maria pratar även om finska valresultatet och Sanna Marins beslut att avgå som partiledare. En podcast från EFA/De Gröna i Europaparlamentet.
-
Åsa Jinder är en av Sveriges mest folkkära artister. Hon har skrivit, spelat, sjungit och producerat musik, spelat på Nobelfesten, vunnit Eurovision och fått medalj av kungen, bara för att nämna ett urval från hennes karriär. Åsa har även under de senaste åren utbildat sig till terapeut och hjälper andra människor att navigera genom livet. I det här avsnittet pratar vi bland annat om hur en svår barndom kan ge en värdefulla verktyg för livet. Hur man kan acceptera motgångar och förändring och hur ens förhållningssätt ofta är viktigare än vad som händer en i livet. Lyssna till ett insiktsfullt och härligt avsnitt.
@asajinder
www.terapeutjinder.se
Tack till vår samarbetspartner Pureness kosttillskott, ange koden WORKIN20 för att få 20% rabatt på ett helt köp.
www.pureness.se
@pureness
@workinstudios
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Livet som partiledare kan vara ombytligt. Från en dag till en annan kan man tvingas ta på sig en helt annan kostym och iträda en helt annan roll. Från regering till opposition, från beslutsfattare till kravställare. Och tvärtom. Så: hur har gänget lyckats tackla sina sidbyten? Det berättar Lena och My. Dessutom får vi en exklusiv rapport från dansgolvet på Nobelfesten. Programledare: Soraya Hashim. Experter: My Rohwedder och Lena Mellin. Producent: Olivia Svenson. Kontakt: [email protected]
-
Enligt sedvanlig Lillelördagtradition betygsätter vi årets festklänningar på Nobelfesten. Lite lånat, lite vilda western, liten Tusen & En Natt…Många stylister verkar ha tagit ledigt just den här veckan, men vi kan ha fel! Hela världen höll andan inför Meghan & Harrydokumentären - men sen visade det sig mest vara blå rök med inslag av en viss doft av iscensättning. För det osar katt eller hur? Att ett par som kräks galla över hur de förföljs gör allt för att skapa rubriker och därmed bli förföljda? Analys av Anithas och Joels padelbråk och varför straffet fortfarande är en så het metod i moderna relationer. Plus den påhittade julstressen i sociala medier. För julen har väl aldrig varit enklare????
Bli medlem i Lillelördag klubben och få ta del av specialpoddar och ofiltrerade analyser! https://plus.acast.com/s/lillelordag.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Christopher Garplind ser fram emot ledigheten, typ. Emma Molin har låtit Nostradamus spå inför nästa års potentiella händelser. SvD:s Essy Klingberg har checkat vibes på Nobelfesten, musikreporter Moa Lindstedt har ringt jultomten och frågat om hans favvojullåtar och kommer Lucia att ske i Trelleborg? Vi ringer Maarja Edman från Visit Trelleborg om de mystiskt försvunna Luciakronorna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin.
-
Hur går det när en ai-baserad textrobot ska skriva manus till programmet? Vi testar Chat-GPT. Vilken psalm i psalmboken är sämst och vilka känns daterade och kan styrkas? Och varför var partiledardebatten så seg?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Chat-GPT - hur funkar det?Det handlar om det uppmärksammade Chat-GPT - det artificiell intelligensbaserade datorprogrammet som alla nu har fri tillgång till. Det kan producera texter som är så originella och välskrivna att hemuppgifter blivit helt meningslösa som kunskapsprov. Det menar gymnasieläraren och doktoranden Erik Winerö.
Vilken psalm i psalmboken är sämst?Vilka psalmer skulle kunna rensas ut i den nya psalmboksrevideringen? Vilka argument finns mot de populära? Kanske stämmer vi upp i Sverige sämsta psalm, tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg.
Dessutom undrar Thomas: var partiledarna för mentalt bakis efter Nobelfesten för att kunna föra en vettig debatt igår?
Bakom kulisserna på White LotusWhite Lotus är årets bästa TV-serie, enligt Thomas, och sista avsnitt släpps idag. Den har fått Thomas att längta till Sicilien.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ronnie Ritterland -
Linnea Rönnqvist reder ut vad som hänt i EU-parlamentet i helgen där flera ledamöter gripits misstänkta för korruption och pengatvätt. Fanny Wijk berättar det senaste om härvan med polisanmälningar och påstådd vänskapskorruption i polisledningen, där flera högt uppsatta chefer är inblandade. Och så får vi en rapport från helgens Nobelfest av GPs reporter Frida Rosengren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När hela världen görs uppmärksamma på att Sverige hade världens första centralbank på Nobelfesten... Ingvaros flög för nära solen och fick motorstopp kort sagt! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Om fittor, hora och andra ord politiker använt om varandra och vad det fått för konsekvenser, om varför Jimmie Åkesson inte får torka svett från pannan när han står på scen, om före detta ministrar som presenterar sig som just ex- ministrar och inte sina nya jobbtitlar, om hur SD hanterat att dem inte är bjudna på Nobelfesten och om omysiga jultal från politiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben.
Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Anton Lundholm
Programmet spelades in 9 december 2022.
-
David har på lördagar en politisk podd med Katherine Zimmerman - Druid och Zimmerman show. Med sig har de också Lova Olsson och Moa Wallin. Den här veckan hör du om varför Jimmie Åkesson inte får torka svett från pannan när han står på scen, om ex- ministrars sätt att presentera sig på sina insta, om fittor, hora och andra ord politiker använt om varandra och vad det fått för konsekvenser och om hur SD hanterat att dem inte är bjudna på Nobelfesten. Lyssna i SR Play
-
Micael Dahlén gästar oss för att prata om nobelpriset i ekonomi, eller "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne" som det egentligen heter. Vem fick årets nobelpris och varför? Hur går nomineringen till och hur ser egentligen en vetenskap om ekonomi ut? Dessutom sätter vi Micael på prov om hur långt han tänker gå i dresscoden för Nobelfesten.
-
Den första och andra kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur beskrevs på liknande sätt av sin samtid och av varandra. Anna Smedberg Bondesson reflekterar över Selma Lagerlöf och Grazia Deledda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-14.
”Hon var ful, stillsam, tystlåten, anspråkslös. Hon kammade sitt gråa hår ner över panna och kinder på mormödrars vis och såg lika gammal ut som jag, fastän hon bara var 55. Hon var liten med orimligt små, svaga händer, endast huvudet var stort.”
Rösten är Selma Lagerlöfs. Det är januari 1928 och Lagerlöf beskriver i ett brev till sin väninna Ida Bäckman mötet med Grazia Deledda på Nobelfesten en månad tidigare. Samma möte skildras av Deledda i en hyllningsartikel i samband med Lagerlöfs 70-årsdag i november senare samma år:
”Också hennes gestalt, liten, kraftig, med det stora huvudet omgivet av en krans av vitt hår, dragen nästan grova…”. Deledda avslutar med: ”Och våra händer möts med verkligt barnslig uppriktighet som två småflickors, som finner varandra i en rymd och en tid som inte har ålder.”
Det händer, som bekant, att det inte delas ut ett Nobelpris i litteratur. Det hände även 1926. Nobelkommittén enades då om att inga av de nominerade svarade mot kriterierna i Nobels testamente. Grazia Deledda från Sardinien fick sedan det priset ett år försent, som den andra kvinnan någonsin. Den första, 1909, var just Selma Lagerlöf.
Lagerlöf upprättar i brevet en distans till sin sardiska författarkollega: Deledda passade inte in, hon såg ut som våra mormödrar, hon påminde om något urtida. Intressant nog har de här dragen påfallande likheter med den bild av Lagerlöf själv, som en naturbegåvad berätterska, som både har präglats av och präglat litteraturkritiken och litteraturhistorien och som också fortsatte att forma föreställningen om henne, i både utlandet och Sverige.
När Deledda levandegör mötet på Nobelfesten i tidningen Corriere della sera är hon naturligtvis mer positiv – och kanske mindre ärlig – än vad Lagerlöf är i ett privat brev. I vilket fall är det slående hur Deledda tar fasta på beröringspunkterna dem emellan och hon menar, precis som Lagerlöf om henne, att författarinnan i fråga själv är en god representant för de arbetsamma kvinnor hon skildrar. Något urtida och ursprungligt.
Både den svenska och den italienska kritiken omfamnade Lagerlöfs och Deleddas berättelser så länge som de uppfattades just som någon form av autentiskt och folkloristiskt mer eller mindre omedvetet vittnesmål, eller som gestaltning av något sagomättat ursprungligt. Deleddas Sardinien kan här jämföras med Lagerlöfs Värmland, som en italiensk läsare upplever som lika exotiskt som en svensk läsare upplever Sardinien.
Genomgående hos de manliga kritikerna finns en syn på de två författarinnorna som skrivande inifrån en egen erfarenhet. Om Selma Lagerlöf ansågs ge litterärt liv åt den orala berättartraditionens sagoskatter, återgav Deledda den egna traktens muntliga historier om verkliga skeenden. I båda fallen fanns en föreställning om att själva författandet var ett slags omedveten och närmast intuitiv process som gav hembygden röst. Den här synen möjliggör även en sorts omyndigförklarande.
Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.
Deledda hör till de Nobelprisval som har ifrågasatts. Och även i sitt eget hemland Italien har hon förnekats en hedersplats på parnassen. De politiska skälen är minst lika tunga som de estetiska, även om det inte talas lika högt om dem, på grund av Italiens starka förträngningsmekanismer när det gäller sin egen 1900-talshistoria. Att Mussolini gillade henne kan knappast ha gynnat hennes litterära fortlevnad.
Men. Det ser nu ut som om författarskapet är på väg mot en renässans och då inte minst tack vare sin starka existentiella tematik. Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.
Giuseppe Antonio Borgese – (han) som skrev ett raljerande porträtt av Selma Lagerlöfs författarskap när hon fick Nobelpriset 1909 – (han) bär skulden också för förminskningen av Deledda. I en recension från 1911 av två romaner som kom det året, skriver han: ”Grazia Deledda är en renrasig berätterska, som en gammal bondkvinna.”
Påståendet är lika könskodat som när han i artikeln om Lagerlöf två år tidigare skrev: ”Sålunda gick hon det för skrivande kvinnor inte alls ovanliga ödet till mötes: hennes debutroman, Gösta Berling, är den bästa av dem alla”.
Den italienska Selma Lagerlöfkurvan, eller Lagerlöfs Italienkurva, börjar med Nobelpriset 1909 och har sin sista topp i samband med hundraårsminnet 1958. Den mest initierade artikeln från det märkesåret är nog Carlo Picchios essä i litteraturtidskriften La Fiera Letteraria. Om Jerusalem skriver han: ”Kanske skulle vi begå samma misstag i vår perspektivbedömning gentemot de beskrivna Dalabönderna i Jerusalem, om vi satte oss till doms över dem, som Lagerlöf gjorde när hon försökte gestalta folket på vårt Sicilien.”
Carlo Picchio upplever alltså att det skorrar ”falskt” när han läser Lagerlöfs Sicilienskildring Antikrists mirakler från 1897, och den upplevelsen var lika vanlig i den nordiska som i den italienska kritiken. Den har naturligtvis först och främst att göra med att Lagerlöf inte är en sicilianare. Men den beror också på att hon som kvinna inte förväntas ha kunnat förvärva samma kunskap om ett annat land som en motsvarande man skulle kunnat göra.
I Antikrists mirakler tecknas en bild av ett lantarbetande, fattigt och enkelt folk ur ett distanserat perspektiv. Männen på väg hem från fälten beskrivs med Lagerlöfs ord: ”en hel mörk mur af grofva, svarta mantlar och slokhattar”.
Och oavsett om man tycker sig se en schabloniserande tendens eller inte, kan det vara intressant att konstatera att en liknande tendens i så fall också återfinns hos Grazia Deledda, i hennes skildring av de hemvändande sardiska lantarbetarna i romanen L’Edera (Murgrönan), i Ernst Lundquists översättning: ”Männen kommo tillbaka från åkrar och betesmarker, somliga till fots, andra ridande på små vita eller svarta hästar, och de tycktes komma långt ifrån, tysta och trötta som irrande riddare”.
Vi läser alltid genom ett förväntningsfilter. I Lagerlöfs fall innebär det att vi läser in en kulturell distans medan vi i Deleddas bara konstaterar en klassklyfta. Drömmen vore kanske en rymd och en tid utan vare sig ålder eller bakgrund, utan vare sig genusmässig eller geografisk begränsning.
Samtidigt. Vi är ju inte bara begränsade av våra olika fördomar och förväntningar. Vi lever också i en högst politisk verklighet. Och här måste vi visserligen sträva mot att överskrida våra egna snäva perspektiv, men det är inte önskvärt att tänka bort den kontext som gör det alls möjligt att tolka och ytterligare nyansera. Här är kontexten tvärtom nödvändig för att kunna ta ställning. Och när ställningstagandet leder fel, är det lika angeläget att kunna korrigera det, åtminstone i historiens backspegel, som finns där just för att förtydliga.
I essän ”Den eviga fascismen” slår Umberto Eco fast att modet att minnas vår historia är vad som djupast sett gör oss till människor. Eco pekade också på hur intolerans alltid beror på brist på förståelse och att enda botemedlet mot främlingsrädsla är kommunikation och komplikation. Glöm aldrig. Förenkla aldrig heller.
Anna Smedberg Bondesson, litteraturvetare
Litteratur
Anna Nordlund och Bengt Wanselius Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna, Max Ström 2018.
Anna Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa genom litteraturhistorien 1891-1996, Symposion 2005.
Cecilia Schwartz, "Nobelpristagaren som glömdes bort lite för fort", Svenska Dagbladet 6.12.2018.
Anna Smedberg Bondesson, Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien, Makadam 2018.
Umberto Eco, Fyra moraliska betraktelser, översättning av Anna Smedberg Bondesson, Brombergs 1999.
-
Är det rätt att Jimmie Åkesson portas från Nobelfesten? Var Rishi Sunaks plan att få bort Boris Johnson? Och hur ska man se på S-politikernas vidlyftiga fallskärmar och Norrtäljepolitikernas höga löneanspråk? Det är frågor som diskutera i detta avsnitt av Veckans nyheter. Även Turinsvepningen diskuteras.
-
Ring P1 från Malmö om bland annat huruvida Jimmie Åkesson (SD) ska bjudas in till Nobelfesten, kulturministerns kunskaper om Ruben Östlund, och A-traktorers maxhastighet. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Mehr anzeigen
