Niklas Granholm Podcasts
-
Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön.
Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.
Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Christer Tjernell -
Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.
David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.
Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.
Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.
Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.
Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.
Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Claes Aronsson, programledare
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Niklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI
Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU
-
Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.
Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.
Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.
För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.
I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.
I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.
Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.
Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?
Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.
Programledare: Robin Olin
Producent och reporter.
Simon Moser och Anja Sahlberg
-
De flesta känner sig tryggare nu när Finland kan ta skydd i Natos stora försvarsfamn. Men samtidigt ställer vi oss under ett kärnvapenparaply som USA håller i sina mäktiga händer. Många befarar därför att kärnvapen snart kan placeras på finländsk och svensk mark. Men finns det verkligen risk för det här? Och hur rädda borde vi vara för ett kärnvapenkrig?
Nyhetspodden förklarar med Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Johannes Tabermann.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har lovat att hjälpa Sverige militärt om det skulle krävas. Thomas undrar hur sannolikt det är att Royal Navy kommer bege sig hit? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Louise Epstein.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är brittiska flottan redo att åka till Östersjön?Brittiska flottan genomgår ett generationsskifte och har bland annat två nya super-hangarfartyg. Vilken erfarenhet har flottan av att bege sig till Östersjön i säkerhetspolitiskt känsliga lägen? Och kommer det bli så den här gången? Gäster: Lars Ericson Wolke, författare och professor i militärhistoria på Försvarshögskolan och Niklas Granholm, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut.
Tv-serien Clark mest sedd på NetflixNya tv-serien Clark, om bankrånaren Clark Olofsson, är den mest sedda på Netflix i Sverige just nu. Är det rimligt att porträttera en person som deltagit i grov brottslighet på detta muntra vis? Vi har bjudit in en av manusförfattarna Peter Arrhenius för att fråga det.
Sanna Marins efternamnDessutom undrar vi varför förvirringen kring uttalet av finska statsministern Sanna Marins efternamn fortsätter? Elna Nykänen Andersson, press- och kulturråd på finska ambassaden, kommer och reder ut saken en gång för alla!
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur.
En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis.
K4 i ArvidsjaurI det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter.
Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank.
Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen.
Medverkande:
Morgan Gustafsson, stabschef på K4.
Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör.
Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Av:
Programledare: Bo Torbjörn Ek
Reporter: Ulrika Bergqvist
Producent: Carl-Johan Ulvenäs
Tekniker: Mats Jonsson
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
-
För några år sedan ville USA:s dåvarande president Donald Trump köpa Grönland av Danmark. Hur gick det med det? Dessutom - hur kommer det sig att elitidrottare kan drabbas av hjärtstopp?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför vill inte USA köpa Grönland längre?Igår träffade USA:s president Joe Biden Danmarks statsminister Mette Fredriksen under NATOS:s toppmöte i Bryssel. Det fick Thomas att tänka på den diplomatiska krisen då USA ville köpa Grönland av Danmark. Mette Fredriksson svarade att Grönland inte var till salu. President Trump ilsknade och ställde in sitt Köpenhamnsbesök. Vad vill nu efterträdaren Joe Biden göra? Varför ville Trump köpa Grönland från början? Hur känner grönlänningarna kring turerna? Vi gästas av filmaren Iñuk Jørgensen och Niklas Granholm, expert på arktisk säkerhetspolitik vid FOI.
Hur får man igång ett hjärta som stannat?Efter att den danske fotbollsspelaren Christian Eriksen i lördags drabbades av ett hjärtstopp under matchen mot Finland undrar vi hur det kunde gå till. Hur kommer det sig att en välundersökt elitidrottare kan råka ut för något sådant? Hur får man igång ett hjärta som stannat? Jacob Hollenberg, docent och överläkare vid Södersjukhuset och chef för Centrum för hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet, medverkar för att hjälpa oss svara på det.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ulrika Lindqvist
-
Höjd beredskap träffar Niklas Granholm, forskningsledare på FOI och expert på Arktis.Av och med Anders Lindberg, Annika Nordgren Christensen, Amanda Wollstad, Johan Wiktorin och Patrik Oksanen
