Mattias Berg Podcasts
-
Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kulturredaktionens Mattias Berg gör en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet.
TESTAMENTETOm Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.
Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.
Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling.
Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.
Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.
Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996.
Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.
STRIDERNAOm hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.
Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.
Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.
Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.
Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930.
Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.
Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.
Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.
KVINNORNAOm den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.
Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.
Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.
Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.
Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.
Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.
Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.
Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.
VALETOm hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen.
Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan.
Om Nobelkodens dubbla kryptering.
Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.
Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta.
Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft.
Om själva valet. Kort sagt.
Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983.
Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.
Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005.
Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.
Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre…" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.
Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013.
Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943.
Mattias Berg
[email protected]Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.
-
Sara Lafolie från Svenska barnboksinstitutet kommer till studion för att berätta om årets Barnboksprovning. Dessutom intervjuar vi Lars Andersson och åker hem till bokcirkeln i Visby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bokprovningen, som noggrant går igenom föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker, har gjorts sedan 1993.
LARS ANDERSSON OM VAD MAN KAN GÖRA SOM FÖRFATTARE OCH FÖRÄLDERVad har då litteraturen själv för ansvar för att bli läst? Och författarna? Lars Andersson, som nyligen kommit ut med sin 36:e roman, har en skarp uppmaning. Dessutom berättar han för vår reporter Jenny Teleman om hur det känns när en son med Downs syndrom börjar att läsa.
HEMMA HOS BOKCIRKELN "TRE KVINNOR" I VISBYTre kvinnor från gotländska Visby har sedan två år tillbaka läst och diskuterat böcker, oftast böcker de inte tycker särskilt mycket om och oftast med nån bebis närvarande. Nu är Caroline Svensson, Linnea Wigforss och Sara Kurland med och korar vinnaren av Sveriges Radios romanpris.
TREDJE NOMINERADE POETEN TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS
Vår reporter Helene Alm besökte dem.Lyrikpriset är det äldsta av Sveriges Radios priser och har sedan delats ut sedan 1958, då Nelly Sachs blev den första mottagaren. Som uppladdning inför Litteraturveckan i P1, som börjar på måndag, sänder vi den här veckan korta uppläsningar ur varje nominerad poets utgivning. Pristagaren utses av en jury.
"BEEF" – EN AV DE MEST HYLLADE TV-SERIERNA PÅ LÄNGE PÅ NETFLIX
I dag: Christoffer Bergström, som debuterade 2022 med samlingen "Avstånd".I tv-serien Beef på Netflix hamnar två trafikanter i en våldsam trafikincident – som båda vägrar att släppa. Det leder till hämndaktion efter hämndaktion som till slut riskerar att rasera båda deras liv.
Vår filmkritiker Joakim Silverdal gav den en fyra i betyg i Kulturnytt i morse. Vad är det då som är så bra med Beef?, frågar vi honom i ett samtal om konflikt och komik.
ESSÄ: OM RESANDETS VÄLSIGNELSERMänniskan är en resande varelse och efter pandemi har förstås resorna ökat - både i antal och i distans. Kanske funderar du som lyssnar just nu på om och vart du ska färdas i sommar. Då kan det vara värt att bli påmind om varför vi reser, samt vilken sorts resor som får störst betydelse.
Anna Blennow är inte enbart poet och docent i latin, utan en tågresenär av rang som dessutom forskat på guideböcker till Rom. Nu får hon guida oss genom en historia av resor.Programledare: Cecilia Blomberg.
Producent: Mattias Berg. -
Ett smycke, med symboler och bokstäver, i form av ett hjärta har varit en gåta för experter i över hundra år. Det är första mysteriet som Mattias Berg tar sig an i reportageserien Museernas hemligheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg.
Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet.
Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum.
Lyssna på hela reportaget via länken nedan.
-
Smycket gäckar experterna som försöker ta reda på vad bokstäverna betyder. Öppnar man hjärtat väcks ännu fler frågor. Hör jakten på svar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum.
Museernas hemligheter undersöker mystiska föremål på svenska museerI det här avsnittet tar Kulturredaktionens Mattias Berg hjälp av museipedagogen Håkan Strömberg på Göteborgs stadsmuseum samt arkeologikonservatorn Inger Nyström Godfrey och Claes Gejrot på Riksarkivet, som är specialist på medeltida latin.
-
På Göteborgs filmfestival får Jan Troell hederspriset Nordic Honorary Award. Vår filmreporter Emma Engström träffade den 91-årige regissören för ett samtal om regi, betraktande - och ålder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DESSUTOM: KLASSIKERN OM TROELLS "HÄR HAR DU DITT LIV"Jan Troell debuterade 1966 med en filmatisering av Eyvind Johnsons romaner om Olof, som blev hans långfilmsdebut. Den svartvita filmen är inte enbart en historia om en ung mans bildningsresa - utan även om det moderna Sveriges framväxt. Programmet är gjort av kulturjournalisten Mia Gerdin och sändes första gången 2014.
HUR ÄR DET ATT STANNA NÄR KRIGET KOMMER TILL STAN?På Göteborgs filmfestival intervjuade Lisa Bergström regissören och fotografen bakom dokumentärfilmen "When Spring Came to Bucha", När våren kom till Bucha i Ukraina. Den kom ungefär samtidigt som den fullskaliga ryska invasionen hade nått fram till staden. Det handlar om de som ändå stannade där, varför - och hur deras tillvaro blev.
OM DET NORDISKA TEMAT PÅ GÖTEBORGS FILMFESTIVALVår filmreporter Emma Engström samtalar med Lisa Bergström om ett av festivalens stora teman i år.
STEVEN SPIELBERG SUMMERAR SITT FILMLIVPå bioduken kan man just nu, med premiär i dag, även se stjärnregissören Steven Spielberg göra en sorts sammanfattning av sitt liv och verk i filmen "The Fabelmans". Vår filmkritiker Björn Jansson kommer till studion för att berätta hur det blev - och varför.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mattias Berg -
P1 Kulturs filmreporter Emma Engström rapporterar direkt från filmfestivalen i Göteborg. Möt Abbe Hassan, som regisserat öppningsfilmen "Exodus", och få tips och spaning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag inleds filmfestivalen i Göteborg, Nordens största med 250 filmer från ett 80-tal länder och många tiotusentals besökare. Emma Engström bevakar den från start till mål - och här rapporterar hon i flera omgångar inför öppningen i kväll.
PROMENAD PÅ HOLLYWOODS KULLAR MED OSCARSBELÖNADE FOTOGRAFEN LINUS SANDGREN.
Svenske Linus Sandgren har fått en Oscar för sitt filmfoto. I det här reportaget visar han P1 Kulturs Lisa Bergström och Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson platsen där den redan legendariska scenen ur "La La Land" spelades in, mot fonden av en smäktande solnedgång. Under vägen berättar han om vikten av att filma med analog film och inte digitalt. Hur en huvudfotograf på en stor inspelning är arbetsledare för 20-40 personer - och hur hans pappas död, filmarbetare även han, kastade skuggor över hans yrkesliv.
KLASSIKERN: "MELANCHOLIA" AV LARS VON TRIER
I veckans Klassikern berättar kulturjournalisten Sara Abdollahi om en av den danske regissören Lars von Triers mest omsusade filmer. Den som handlar om jordens undergång, genom krocken med en annan stor himlakropp som närmar sig sakta men säkert - och som fick titeln "Melancholia". Vilket även anspelade på huvudpersonernas, och möjligen även regissörens eget, sinnestillstånd.
VON TRIERS FELSTEG I CANNES 2011
Denna dag, Förintelsens minnesdag, påminner sig Lisa Bergström sedan om hur hon bevistade den kanske allra mest omskakande av Lars von Triers presskonferenser. Hur han där plötsligt uttalade sig luddigt kring Hitler - och sedan avfärdade det hela som ett ovanligt "dåligt skämt".
NYA SÄNDNINGSTIDER FÖR LUNDSTRÖMS BOKRADIO
Sist men inte minst kommer Marie Lundström till studion för att berätta om nya sändningstider för Lundströms bokradio - och om när podden släpps, lagom till fredagskvällen. Dessutom ett kort utsnitt ur Bokcirkeln som startar i kommande program och handlar om Julie Otsukas nya roman "Simmarna" - och där en av deltagarna är den före detta simmästaren Therese Alshammar.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mattias Berg -
Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, har flera gånger rest i och rapporterat från konflikternas Afghanistan. Nu har hon läst en annan resenär i området, den norska författaren Åsne Seierstad, och hennes sätt att skildra människor där inifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
INTERVJU MED SIGRID SANDSTRÖM OM LANDSKAP, YTOR OCH DJUPKonstnären Sigrid Sandström ställer ut väldiga abstrakta målningar - ett slags kapslar som, likt naturen, lagrar olika tidsplan. Vi besöker utställningen "Under Tiden" på konsthallen Vandalorum i Värnamo - och samtalar med konstnären om hur hon arbetar och varför.
Sigrid Sandström är idag professor i måleri på Bildkonstakademien i Helsingfors. Hon har hela sitt yrkesverksamma liv växlat mellan att undervisa och arbeta i sin egen ateljé. I runt tjugo år bodde hon i USA: Först som elev på amerikanska konstskolor, Cooper Union i New York och prestigefyllda Yale. Sedan blev hon kvar. Hon återvände till Sverige 2010 som professor på Konsthögskolan i Stockholm.
- Om jag inte blivit konstnär, hade jag velat bli geolog eller glaciolog, säger hon i inslaget.
EN TEATERFÖRESTÄLLNING SOM VARKEN SKÅDESPELARE ELLER PUBLIK VET ETT DYFT OMRiksteatern ger just nu en pjäs som bygger på ett hemligt manus. En skådespelare, olika för varje gång på mängder av större och mindre orter över hela landet, öppnar en kartong och börjar sedan spela det i stunden.
ESSÄ: OM TONÅRINGEN SOM DJURART
Vår reporter Maria Askefjord Sundeby har sett pjäsen som hon inte får berätta om. Och träffat den iranske manusförfattaren Nassim Soleimanpour - liksom Eva Röse, skådespelaren som ställdes inför den här utmaningen på pressvisningen. Och som inte heller kan säga något om vad hon ska spela, eller har spelat.Att bli vuxen är inte lätt. Det handlar i de flesta fall om att testa gränser, att pendla mellan ansvar och frihet och utforska världen i grupp. Något som de flesta människor går igenom helt enkelt. Men inte bara människor. För det verkar vara ett beteende som finns överallt i djurriket, menar kulturjournalisten Malin Krutmeijer i denna essä som sändes första gången 2020.
KRÖNIKA: OM DEN VISUELLA KRAFTEN I PROTESTERNA MOT ERDOGANS TURKIETAvslutningsvis funderar Cecilia Blomberg, konstkritiker på Sveriges Radio i snart 30 år, över genomslaget för den hängande dockan och andra kontroversiella manifestationer genom åren.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Mattias Berg -
Ernest Thiel var Sveriges rikaste. I början av 1900-talet hade han allt och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver sig bankdirektören och konstsamlaren som "ett misslyckandets geni".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ännu under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Liksom utbyggnaden av malmfälten i Kiruna – som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga sig ett väldigt bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm.
Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung – och till och med galleriet fick säljas till staten.
I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och – inte minst – sig själv.
Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare av partier ur boken, samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet.
-
Det grekiska Parthenon är kanske vårt mest kända antika monument. Men varför vet vi ändå så lite om templet - och varför väcker det så starka känslor? Mattias Berg guidar genom en förbryllande historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sigmund Freud jämförde att se Parthenon med att få se Loch Ness-odjuret med egna ögon. Författaren Virginia Woolf skrev att templet kommer att stå kvar även när världen gått under. Och arkitekten Le Corbusier menar att det inte har skapats någonting liknande under någon tidsålder.
Byggnaden högst upp på Akropolis-klippan i Aten har dessutom fått symbolisera demokratin, västerlandet, hela vårt kollektiva minne.
Den står även i centrum av en het konflikt mellan England och Grekland om återlämnande av kulturföremål. Den gäller framför allt vad som kallas Parthenon-frisen, den långsmala utsmyckningen högt upp längs templets väggar som fördes från Aten till British Museum i London för mer än 200 år sedan. Men än i dag står frisen i centrum för debatten om var kulturarv egentligen hör hemma: där de hittades eller där de eventuellt kan förvaras bäst.
Ändå menar till exempel den brittiska antikvetaren Mary Beard att vi vet så oerhört lite om det här templet. Romarnas och grekernas tystnad om den storslagna byggnaden är egendomlig: bara ett enda stycke ur en resehandbok finns bevarad från antiken.
Och över och under alltihop ligger Parthenons gåtor. Om vad byggnaden egentligen var till för - om den verkligen var ett tempel, eller kanske mest en skattkammare för Aten - och hur den byggas så samtidigt intuitivt och matematiskt. Vad den berömda frisen egentligen föreställer. Och vart den gigantiska Athena-statyn inne i templet, 13 meter hög, av guld och elfenben, egentligen tog vägen.
I programmet möter vi författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, arkeologen Jenny Wallensten som är direktör för Svenska institutet i Aten och arkitekten Christina von Arbin från Svenska Parthenonkommittén.
Dessutom hör vi uppläsningar ur den brittiska antikvetaren Mary Beards bok om Parthenon i svensk översättning av Margareta Eklöf. Uppläsare är Christina Höglund.
Musiken i programmet är komponerad av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou.
Mattias Berg
[email protected] -
Den franska Nobelpristagaren Annie Ernaux har haft en sårig och komplex relation till den plats, småstaden Yvetot i landskapet Normandie, där hon växte upp. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg reste dit för att få svar på hur och varför.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I reportaget förekommer Émile Canu, som tills nyligen var borgmästare i Yvetot och numera nära vän till Ernaux, stadens kulturchef Clémence Laot och bokhandlaren Manuel Hirbec.
Dessutom får vi följa med till Paris där vi möter Nicolas Ungemuth, biträdande kulturchef på tidningen Le Figaro och en stark kritiker av Ernaux, samt Le Mondes biträdande kulturchef Raphaelle Leyris.
Musiken i reportaget är Capri c'est fini med Hervé Vilard. En låt som nämns i boken Åren - och dessutom ingick några fragment av sånger av Yves Montand.
Uppläsningarna i reportaget är alla ur Sveriges Radios arkiv, ur boken Min far.
Producent: Mattias Berg.
-
Den franska Nobelpristagaren Annie Ernaux har haft en sårig och komplex relation till den plats, småstaden Yvetot i landskapet Normandie, där hon växte upp. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg reste dit för att få svar på hur och varför.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I reportaget förekommer Émile Canu, som tills nyligen var borgmästare i Yvetot och numera nära vän till Ernaux, stadens kulturchef Clémence Laot och bokhandlaren Manuel Hirbec. Dessutom i Paris Nicolas Ungemuth som är biträdande kulturchef på tidningen Le Figaro, samt Le Mondes biträdande Kulturchef Raphaelle Leyris.
Musiken i reportaget är Capri c'est fini med Hervé Vilard. En låt som nämns i boken Åren - och dessutom ingick några fragment av sånger av Yves Montand.
Uppläsningarna i reportaget är alla ur Sveriges Radios arkiv, ur boken Min far.OBS: DEL TRE OM DRÖMMAR
I den tredje essän i OBS serie om drömmar ska vi få ett vetenskapligt perspektiv på detta ämne. Vad händer i hjärnan när vi drömmer – och vad är det för nytta med det?
Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt berättar idag om en av de viktigaste upptäckterna i människans mångtusenåriga försök att komma närmare drömmens gåta: nämligen REM-sömnen. Det är den period då våra ögon rör sig snabbt under ögonlocken, då stora delar av kroppen förlamas. Ju längre forskningen pågår, desto mer står det klart att drömsömnen är viktig för oss. Drömmen verkar helt enkelt vara balsam för själen.
Programledare: Cecilia Blomberg.
Producent: Mattias Berg.
-
Ungdomsromanen "Yani" handlar om tre killkompisar som går i nian i Alby utanför Stockholm. Den är skriven av den 25-åriga Nora Khalil, född och uppvuxen i Alby. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tog tunnelbanan dit för att besöka Grindtorpsskolan, fritidsgården och fotbollsplanen - platser som inspirerat till den Augustprisnominerade boken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Boken "Yani" är nominerad i klassen "Årets svenska barn- och ungdomsbok 2022" och motiveringen står det: "Med poetisk pregnans och förlösande vass humor navigerar författaren skickligt mellan glädje och hudlös sorg".
Bokens titel "Yani" är ett uttryck som kommer från arabiskan och betyder "typ" eller "asså".
Det här är en bok som kommer att placera förorten Alby på den litterära kartan för gott, spår vår reporter Nina Asarnoj.
Producent: Mattias Berg
-
Vi har sett den nya filmen "Emily" och varit hemma hos den brittiska enboksförfattaren och 1800-talsikonen. Hur svindlande känns hennes höjder i dag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Våra litteraturkritiker Lina Kalmteg och Anna Tullberg diskuterar hur Emily Brontë framstår nu när tiden har gått sedan hennes glansdagar – och det snart är ett halvt sekel även sedan hon inspirerade Kate Bush till att skriva hitlåten "Wuthering Heights".
Dessutom intervjuar vår reporter Björn Jansson skådespelaren Frances O'Connor, som gör sin regidebut med filmen "Emily".
VI TRÄFFAR EN AUGUSTNOMINERAD FÖRFATTARE HEMMA I ALBYP1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffar författaren och läraren Nora Khalil, som med sin debut- och ungdomsroman "Yani" blev nominerad till August-priset som delas ut på måndag. Den kretsar kring en grupp ungdomar i en förort utanför Stockholm och deras väg in i samhället.
MER INFÖR AUGUST: JOHANNES ANYURUS BLICK PÅ UTANFÖR- OCH INNANFÖRSKAPVår litteraturredaktör Lina Kalmteg träffade tidigare i höstas författaren Johannes Anyury, en av favoriterna till att ta hem det skönlitterära August-priset i vuxenklassen för romanen "Ixelles" - som bland mycket annat också kretsar kring ungdomar på glid hit och dit. Inför måndagens gala sänder vi en nedkortad version av intervjun.
Lina Kalmteg kommer även tillbaka in i studion för att fundera lite kring vem eller vilka som kan få det skönlitterära priset i vuxenklassen.
VECKANS KLASSIKER: "INDIA SONG" AV MARGUERITE DURASFranska Marguerite Duras är en av 1900-talets stora författare, som också blev filmregissör sent i livet. Nu ligger hennes film "India Song" ute på SVT Play. Kulturredaktionens Katarina Wikars har sett och sett om filmen och diskuterar den i detta mycket personliga program. Det sändes första gången 2015.
Programledare: Måns Hirschfeldt.
Producent: Mattias Berg. -
Vår kritiker Emma Engström har sett femte säsongen i den succéartade tv-serien om det brittiska hovet, som nu har premiär på Netflix. Och som samtidigt är den första efter Drottningens död.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SVENSK-AMERIKANSK KONSTNÄR SKAPAR "PLAKATKONST" FÖR ABORTDen svensk-amerikanska konstnären Michel Pred har skapat ett konstprojekt för tolv gånger fyra meter stora billboards (reklamplakat). Hon har bett ett tiotal kvinnliga konstnärer som är för abort att göra verk för projektet - och hennes eget bidrag är en handväska med ett visst årtal broderat utanpå.
VARFÖR FICK ROMANEN ETT SÅ SNABBT HISTORISKT GENOMSLAG - OCH VARFÖR ÄLSKAR VI DEN FORTFARANDE?Kulturjournalisten och författaren Ingrid Elam har skrivit boken "Romanens segertåg", som handlar just om dess snabba framgång. Hon kommer till studion för att berätta mer om vad som egentligen fick romanen att tränga så djupt in i oss - och spekulera lite om dess framtid.
VACKERT, SORGLIGT OCH PERSONLIGT OM UKRAINAS HISTORIAJournalisten och översättaren Victoria Belim lämnade sitt födelseland Ukraina 1994 när hon var 15 år. Men när Ryssland angrep Ukraina 2014 sköljde minnena från barndomen över henne. Hon började åka tillbaka till Ukraina, till mormor Valentina och körsbärsträden i den lilla byn utanför Poltava. Hon bodde där i längre perioder, åkte fram och tillbaka i fem år, tills pandemin och sedan kriget bröt ut.
OBS: OM HÄNDER, DEL 3 - HAR HANDEN NÅGON FRAMTID?
Resultatet är debutboken "Röda sirener", en utforskning av Victoria Belims egen släkts hemligheter mot fonden av hela Ukrainas historiska utveckling. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg intervjuar henne.Den här veckan handlar alla OBS-essäer om händer.
Händerna, och särskilt tummarna, har varit helt avgörande för människans utveckling, men hur kommer det att bli om händerna får en minskad roll i en alltmer digital verklighet?
Journalisten och författaren Anna Thulin reflekterar över detta - och den som läser upp texten är Sofia Strandberg.Programledare: Cecilia Blomberg.
Producent: Mattias Berg. -
P1 Kultur skärskådar Lars Noréns femte dagbok och en ny utställning och dokumentärfilm kring Lars Norén.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
NORÉN 1: FILM OCH UTSTÄLLNING PÅ NATIONALMUSEUM OM "STILLA LIV"
Lisa Bergström intervjuar Bobo Ericzén, mångårig vän till Lars Norén - som sammanställt en ny utställning på Nationalmuseum kring Noréns ordlösa föreställning "Stilla Liv". Dessutom har han regisserat en dokumentärfilm om föreställningen.
NORÉN 2: FEMTE OCH SISTA DAGBOKEN
I dag utkommer också Lars Noréns sista dagbok postumt. I studion finns kritikerna Mikael Timm och Sara Abdollahi, som har närläst boken.
NORÉN 3: KLASSIKERN OM ETT AV HANS STORA TEATERVERK
Självklart vill vi också syna Lars Noréns teatergärning lite närmare. Därför kommer även just Sara Abdollahis Klassikern om hans ikoniska föreställning "Personkrets 3:1". Tidigare sänd vintern 2021.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mattias Berg - Se mer
