USA Podcasts
-
Många har velat skapa ett språk som förbrödrar världen, men inget kom längre än esperanto. Dan Jönsson reflekterar över tungomålet som blev USA:s låtsasfiende och ett offer för Stalintidens paranoia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes först 2023-01-26.
Året var 1947, Tyskland var besegrat, kalla kriget hade knappt börjat och den amerikanska armén insåg att det nu behövdes en ny fiende att öva mot om man skulle hålla ångan uppe. Pentagons strateger uppfann då en ondskefull militärmakt med namnet Aggressor, som hade som sin plan att ”assimilera” amerikanska medborgare in i sin egen frihetshatande och människofientliga kultur. Denna lätt förklädda kommunistiska fiende talade såklart också ett vilt främmande tungomål. Ryska, tänker ni – men nej, faktiskt inte. Alltså kinesiska? Nej, inte det heller. Aggressorerna från Aggressor pratade – håll i er nu – esperanto. Logiken var klar och redig: helt i enlighet med Aggressors lumpna assimileringsplaner fungerade ju esperanto just genom att ”assimilera” ord från en mängd olika språk. Symbolen för Aggressors så kallade ”Circle Trigon Party” var en grön triangel som påminde om esperantorörelsens gröna stjärna, och USA:s försvarsdepartement gick rentav så långt att man 1959 gav ut en lärobok med titeln ”Esperanto: The Aggressor Language”. Inte förrän i slutet av sextiotalet gjorde Vietnamkrigets barska realiteter slut på fantasierna.
Hur i all världen var nu detta möjligt? frågar man sig. Esperanto, som ju ända från början både konstruerades och spreds som ett fredens och förbrödringens språk? Ska man inte vara bra paranoid för att se det som ett hot? Svaret är att jo, det ska man nog, men det är det alltså en och annan som är och US Army var långtifrån de första.
Så låt oss ta historien från början. När den judiske, rysktalande läkaren Ludovik Zamenhof från Bialystok i nuvarande Polen 1887 lade fram grunderna för det han då kallade lingvo internacia så var det långtifrån första gången någon hade försökt konstruera ett nytt världsspråk för att göra slut på mänsklig fiendskap. Hade man läst sin bibel visste man att det var först med den babyloniska språkförbistringen som människornas tungomål söndrades och blev sinsemellan obegripliga. I Första Mosebok låter ju Gud Adam ge namn åt alla levande varelser, och tanken på att hitta tillbaka till detta ursprungliga, ”adamitiska” språk var något som kittlade både fantasin och äregirigheten.
Ett tidigt försök att rekonstruera något liknande var medeltidsmystikern Hildegard von Bingens ”lingua ignota” – men riktigt på allvar vaknade intresset först på sextonhundratalet. Skälet var att latinet då sakta men säkert började förlora sin ställning som den lärda världens gemensamma så kallade lingua franca. Vetenskapsmän som Galileo, Descartes och Newton publicerade sig både på latin och sina respektive modersmål. Samtidigt frågade man sig om det trots allt inte behövdes ett språk som alla kunde förstå – och som i tidens anda då tänktes utgå helt från rationella begrepp: matematiskt exakt och rensat från alla avvikelser och möjliga missförstånd. Flera av tidens stora forskare och filosofer utarbetade sina olika förslag till hur ett sådant språk skulle kunna se ut och fungera. Alla strandade de till slut på att de blev på tok för oöverskådliga och komplicerade, men idén levde vidare och fick på sitt sätt ny energi i nittonhundratalets analytiska språklogik.
När Zamenhof lanserade lingvo internacia var det återigen i en språkligt förbistrad värld. Tyska, franska och engelska konkurrerade om herraväldet och det var lätt att se behovet av ett neutralt, mellanfolkligt hjälpspråk. Tio år tidigare hade den bayerske prästen Johann Schleyer introducerat sitt volapük, ”världsspråket”, och på kort tid lyckats engagera många entusiaster i framför allt Tyskland och Frankrike, länder som just hade varit indragna i ett förödande krig. Men förbrödringen kom av sig, av flera skäl. Volapüks system av affix var svårt och krångligt, och Schleyer visade sig vara en smått diktatorisk figur som hårdnackat motsatte sig alla tankar på reformer. Dessutom kom de gränsöverskridande visionerna på kollisionskurs med de nationalistiska stämningarna i både Bismarcks Tyskland och det efter kriget stukade Frankrike, där volapükisterna blev fritt villebråd för tidningsspalternas satiriker. Zamenhofs ”esperanto” – hoppets språk, som det snart kom att kallas – var tillräckligt likt, men också tillräckligt olikt för att kunna fånga upp den ideologiska budkaveln. Med sin rysk-judiska bas kunde det för det första knappast utmålas som en fiendelist, för det andra var det också lättare att lära sig, och Zamenhof var för det tredje ett helt annat slags ledare än Schleyer – hans inställning var kort och gott att språket ägdes av dem som talade det. Det viktiga var inte att grammatiken förblev intakt utan att man höll fast vid det han kallade för esperantos ”interna ideo”, den inre idé som handlade om att med språket som grund bygga en fredlig, global gemenskap.
Det var sådana på en gång demokratiska och visionära principer som gjorde att esperanto dels snabbt fick fäste och kunde växa till en världsomspännande rörelse; dels också lyckades avvärja konkurrensen från de olika ”förbättrade” världsspråk – ido, patolglob, idiom neutral och allt vad de hette – som runt förra sekelskiftet dök upp som svampar ur jorden. Esperanto attraherade drömmare och aktivister från vitt skilda håll: pacifister och feminister, ockultister och revolutionärer men också regionala språkprotektionister som i esperanto såg ett värn mot utbredningen av de koloniala världsspråken. Rörelsen nådde sin kulmen efter första världskriget, och aldrig var den så nära en avgörande seger som när Nationernas Förbund 1922 tog upp frågan om att göra esperanto till det rekommenderade andraspråket i världens skolor. Men förslaget föll efter hårt nationalistiskt motstånd, återigen från franskt håll, och de följande åren stod hoppet istället framför allt till Sovjetunionen, som 1926 stod värd för världskongressen i Leningrad. Kanske kunde esperanto bli språket som fick världens proletärer att förena sig? Komintern hade saken på sin dagordning, men med stalintidens alltmer paranoida och isolationistiska politik krossades till slut även den sovjetiska esperantorörelsen.
Och därmed kanske den utopiska drömmen om ett fredens världsspråk. Esperanto lever visserligen vidare; språket har idag mellan 50 000 och en miljon talare, beroende på hur man räknar, även om de som växer upp med esperanto som modersmål är försvinnande få. Men de finns. Och trots att ingen inbillar sig att esperanto idag kan utmana engelskans ställning som globalt lingua franca, så vem vet, tiderna förändras, förr än vi anar står vi på nytt inför ett språkligt maktvakuum, och vägen ligger åter öppen för det som kallas ”fina venko”, slutsegern för rörelsens interna ideo. Eller också inte. Tago post tago, som man säger på esperanto: man får ta en dag i sänder. Tiel la mondo iras.
Dan Jönsson
författare och essäistLitteratur
Roberto Garvía: Esperanto and its Rivals. University of Pennsylvania Press, 2015.
Esther Schor.: Bridge of Words. Metropolitan books, 2016.
Brigid O'Keeffe: Esperanto and Languages of Internationalism in Revolutionary Russia. Bloomsbury publishing, 2022.
-
Donald Trump förlorade civilmål. Han fälls för sexuellt övergrepp och förtal mot journalisten E. Jean Carroll. Bakgrunden är en våldtäktsanklagelse och det rör sig om en händelse på 1990-talet. Ex-presidenten frias för våldtäkt men fälls alltså för sexuellt övergrepp och förtal. Han döms att betala över 50 miljoner kronor i skadestånd. Trump kallas för Teflon-Don, men börjar det bli för mycket nu? Vi vet också sedan tidigare att Trump har flera stora brottmål framför sig. Hur kommer det som händer nu att påverka presidentvalet 2024? Har han fortsatt stöd från republikanskt håll? Kan allt som händer få Trump att hoppa av från att kandidera?
Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets reporter i USA.
Programledare: Eva Ericsson.
Kontakt: [email protected]
-
Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.
För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.
Dessa förutsättningar, å ena sidan västerländska imperiesträvanden, å andra sidan kinesisk och japansk isolationism är grunden för de två konflikter som detta nymixade avsnitt av Militärhistoriepodden handlar om.
I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I Kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.
Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.
Bild: Det 98:e fotregementet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Mark Levengood hjälper oss bli bättre vänner! Vi får äntligen reda på vad en våtmark är, docenten i ekologi Tom Arnbom berättar om att återställa våtmarker, varför han forskar på sjöelefanter och avslöjar sitt världsrekord! Vår hiphop-expert Petter Hallén guidar oss genom AI-musiken och vi lyssnar på AI-Kanye, är det bra-i eller obra-i? Matilda Rånge på P3 Nyheter om Liberalernas Johan Pehrsons "gråtrunk" och att USA skakas av uppmärksammade skjutningar. Margret Atladottir om skinny jeans!!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Margret Atladottir
-
Journalisten och författaren Karin Henriksson diskuterar hur vapendebatten låter i USA.
-
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: New York Citys borgmästare Eric Adams konstaterar att budgetunderskott beror på de illegala immigranterna; Disney säger upp tusentals anställda; Bojkotten mot Bud Light ger stor effekt; Sverige behöver förstå Fox News; PBS lämnar Twitter; Jury beslutar fria polis som sköt svart person i Akron, Ohio; Sportjournalisten Samantha Ponder går ut i kritik mot transgenders i damidrott; Stämningar på väg mot kinesiska polisstationer i USA; Donald Trump JR på fel sida i debatten om Bud Light; Lia Thomas anser att Biden förslag om att kräva transgenders rätt i damidrott inte går tillräckligt långt; Biden vill hjälpa familjer med barn på dagis; Elon Musk förklarar att innan han tog över Twitter hade FBI etc full tillgång till Twitteranvändarnas privata meddelanden; Två av Bidens departementschefer stämda för hemlighållande av offentlig information; Storyn om Schwarzeneggers asfaltlagning - Arnold hade rätt; New York förbjuder namn associerade med indianer på sina idrottslag; Ron DeSantis dumpar Bud Light; Smash and Grab och pöbelstölder allt vanligare i Chicago.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Lyssna på hela avsnittet via Patreon.
Mantas Armalis får en ny kompanjon nästa säsong och det är den 24-åriga stockholmaren, Filip Larsson. Han är i skrivande stund det enda nyförvärvet som Leksand presenterat och givetvis är han då vår första gäst inför 23/24.
Här hör ni honom berätta om valet av Leksand och allt det där kring det. Men också hur han känner Tjomme via källar-innebandy sedan tonåren, hur det var att spela juniorhockey i USA och en så pass enkel sak som vilket nummer han väljer på sin rygg till kommande säsong.
Trevlig lyssning!
-
Det inre partiet har alltid varit fulltaligt och inleder med att uppmana till tankekraft i fråga om vodkaexport. Därefter åker vi på studieresa till El Salvador och undrar om vi inte kan låna in lika mycket rättsskipning därifrån som våra gäng lånat kultur från USA. Vi avslutar med att illustrera fackens omfördelande effekter och hur deras frånvaro skulle leda till ohemul progression i skattenivåerna.
Källor i urval:
https://www.svd.se/a/4oVa8q/landet-dar-en-tatuering-kan-ge-20-ar-i-fangelse
Maila oss dina bästa nyord: [email protected]
Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin
Donera dina Bitcoins innan nästa ras: 3LbfmHe2y7TtwqWx9APRKoZaxGswjeLYmi -
Nu vet vi vad det kostar att sprida vallögner i tv: 8,1 miljarder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kabelkanalen Fox News har gjort upp med rösträkningsföretaget Dominion om att betala drygt 8,1 miljarder svenska kronor. På så vis erkänner Fox News att kanalen spridit lögner om presidentvalet 2020, men man slipper en utdragen rättegångsprocess med tv-stjärnor i vittnesbåset.
Vapenlobbyns makt över RepublikanernaDen amerikanska vapenlobbyn NRA samlades i helgen för sin stora konferens där man diskutera vapenlagstiftning och hur man som organisation ska garantera fortsatt tillgång till vapen för USA:s medborgare.
Med ett kommande presidentval nästa år såg samtliga republikanska kandidater - tillkännagivna som sannolika – till att synas och höras på plats. Är det möjligtvis NRA som kommer att avgöra vem som blir president i USA 2024?
Pentagonläckan som skakar USAVi pratar också om den stora militärläckan som skakar Pentagon och Vita huset. En 21-årig försvarsanställd man misstänks ha läckt topphemligt material på nätet. Hur allvarlig är läckan?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Cecilia Khavar, USA-korrespondent.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Medan EU skärper tonen mot Kina anklagas Frankrikes president Emmanuel Macron för att gå Pekings ärenden. Hör om hur Europas våndor över sina potentiellt farliga förbindelser med Kina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det stormar rejält i Europa runt Emmanuel Macrons relation till Kina, efter en resa till Peking. Med tanke på kriget i Ukraina och Kinas relation till Ryssland borde Macron aldrig ens ha åkt, menar kritikerna. Det blev inte heller bättre av Macrons uttalanden om Taiwan, där han säger att Europa inte ska trassla in sig i kriser som inte är Europas – och inte heller bara följa USA. Hör om varför sådana utspel får Europa att se rött, och hur Frankrike uppfattas i en tid då EU försöker riskminimera i sitt förhållande till Kina. Hör också om vikten av presenter – och hur man överträffar en gåva i form av en levande häst.
Slut på tennisbojkott mot KinaDamernas professionella tennistour, WTA, har avstått från att tävla i Kina sedan 2021, efter att spelaren Peng Shuai vittnat om sexuella trakasserier från en högt uppsatt kinesisk politiker. Men nu är bojkotten avslutad – hör om varför det bara var en tidsfråga.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Tor Sigvardson -
USA:s försvarsminister är på besök i Stockholm och på Muskö örlogsbas. Vilka båtar och fartyg väljer Sveriges försvar att visa upp och hur imponerade är de? Talkshow i P1 idag med programledare Katherine Zimmerman och bisittare Parisa Amiri.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad visar Sverige upp för USA:s försvarsminister?Idag tar Sveriges försvarsminister Pål Jonsson emot sin amerikanska kollega Lloyd Austin. Det är första gången på 20 år som en amerikanska försvarsminister är här, och förutom att för omvärlden visa sitt starka engagemang för Sverige ska han bland annat titta på svenska fartyg och flygplan. Stefan Lundqvist, kapten i flottan och forskare på Försvarshögskolan berättar om vilka fartyg som är intressanta för USA och varför.
Är Rupert Murdoch en förebild för äldre?
Katherine Zimmerman har sett en kritikerrosad föreställning av stand-up komikern Thanos Fotas. Han kommer till showen och berättar om var han hittar sina karaktärer.Han är 92 år gammal och verkar inte lägga skorna på hyllan. Äldreforskaren och professorn Ingmar Skoog pratar om att vara över 80 och mycket aktiv.
Programledare: Katherine Zimmerman
Bisittare: Parisa Amiri
Producent: Amanda Rydman -
Välkommen till börsmorgon den här onsdagen.
Små rörelser på världens börser igår o i natt.
I USA klättrade det breda S&P indexet med 0,2 procent.
I Asien faller börserna något.Vi ska i dagens program:
Uppmärksamma en spännande affär där ett teknologiföretag noteras på börsen via Bures SPACVi kommer djupdyka i fastighetssektorn. Är det köpläge nu?
Så tittar vi framåt på rapportsäsongen som nu drar igång på riktigt.Med mig i studion Peter Norhammar, förvaltare på NRP, inriktad på fastigheter.
Joakim Bornold, grundare sparapp Levler. Sparprofil Nordnet.
Programledare: Pontus Herin
-
Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.
Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.
– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.
En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.
– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.
Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.
Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.
– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Medverkande:
Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America
-
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.
Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.
Lena Nordlund
[email protected] -
När mer än fyra tusen internationella Alzheimerforskare samlades i Göteborg våren 2023 så var det många positiva tongångar. En ny typ av läkemedel håller på att godkännas och mycket forskning ligger i pipeline.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av föreläsarna professorn i neurologi Marwan Sabbagh från Phoenix i Arizona i USA menade till och med att det kan komma så bra behandlingar mot Alzheimer inom en snar framtid att sjukdomen kommer att gå att leva med som en kronisk sjukdom, på liknande sätt som behandlingar har utvecklats mot bland annat diabetes och hiv.
Oklart vilken förbättring Alzheimläkemedel gerMen även om läkemedlen visar effekt så är professorn emeritus i farmakologi och psykiatri Ezio Giacobini kritisk och undrar hur mycket bättre livet blir för en patient i praktiken, även om de nya monoklonala antikropparna visar på en möjlighet att minska mängden proteiner som leder till Alzheimer.
Störd sömn kan leda till AlzheimerHelsinborgsfödda Samira Parhizkar, som nu forskar i St Louise i USA, har visat i musstudier att hjärnans mikroglia som ska städa bort skadliga proteiner som kan leda till Alzheimer - att de fungerar sämre vid störd sömn. Något som hon menar går att överföra till människor. För att minska risken för störd sömn menar hon att det gäller att skapa god sömnkvalitet.
Medverkar gör också Johan Sandin från Alzecure vid Karolinska institutet och Maria Ankarcrona, professor i experimentell neurogeriatrik på Karolinska institutet
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] - Mehr anzeigen
