Jenny Aschenbrenner Podcasts
-
Vad säger oss ord som ”ekosystemtjänster” och ”nettoutsläpp”? Skulle fler bli engagerade i kampen mot klimatkatastrofen om vokabulären för att sprida budskapet såg annorlunda ut?
Det handlar om hur svårt det är att hitta orden på svenska för den pågående miljökatastrofen, orden som både är korrekta och ger genklang i människor. Ord bortom anglisismen och teknokratisk jargong.
Ett samtal mellan Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Linus Kollberg, översättare och språkvårdaren Linnea Hanell, lett av Jenny Aschenbrenner, redaktör Med andra ord.
Samtalet spelades in på Littfest i Umeå och ljudtekniker på plats var Ola Sällström Nilsson. -
I Sverige har misstänksamheten mot mångspråkighet vuxit sig allt starkare. Hemspråksundervisning ifrågasätts, språktester har gått från att ses som kontroversiella och potentiellt rasistiska till en självklarhet i de flesta politiska läger. Bara svenskan ska räknas trots att Sverige ofrånkomligen är ett flerspråkigt land och alltid har varit det. Strömningar som underkänner flerspråkiga barns kompetens och de många språkens betydelse för ett levande samhälle.
Det vill projektet Världens läsare vara en motkraft mot. Genom att låta barn med mer än ett språk möta professionella översättare och i nästa steg även själva översätta, tillsammans med en förälder.
I det här avsnittet av Rum för översättning-podden samtalar Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner med Karin Hansson som driver Världens läsare och poeten, översättaren Jennifer Hayashida som ska leda workshops med barn och föräldrar.
Ett samtal om översättningens politiska potential, om vilka språk som räknas och vilka som döms ut, om brist på översättare från vissa språk som ett hot mot demokratin. Om vad synen på språk säger om synen på människor och vad man kan få syn på hos varandra genom att översätta tillsammans. -
Joyce Carol Oates roman Blonde från 2000 om Marilyn Monroes liv skildrar Norma Jeans väg till storhet och undergång genom många blickar som alla vill ha något av henne. Men hur är Oates egen blick?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många år före metoo fick de slemmiga mansfingrarna i Hollywood litterär form i Joyce Carol Oates ”Blonde”. Oates putsar det glänsande kristallprismat ”Marilyn”. V ser våra egna fantasier mångfaldigas i oändlighet och avslöjas alla som fluktare när vi stirrar på Marilyn och tjuvlyssnar på hennes andlösa haranger.
Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har läst om en klassisk roman. Uppläsare är Jenny Teleman och översättare Ullla Danielsson. Marilyn Monroe sjunger ”I wanna be loved by you”.
-
1931 publicerades en av modernismens mästerverk Virginia Woolfs roman Vågorna. En berättelse som består enbart av röster, sex människors röster, från barndomslekarna till den uppgivna ålderdomen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Människans mångsidighet fångad i sex röster som pratar nästan enkom om sitt eget lilla liv, letar efter fotfäste för sina bräckliga identiteter, mitt i en av historiens största brytpunkter – mellan två världskrig, i det brittiska imperiets slutskede, decenniet efter att kvinnor fått rösträtt.
Allt förändras och allt är detsamma och skrämmande sig likt än idag:
”Jag förstår inte hur man ska lägga den ena minuten till den andra, den ena timmen till den andra, och med hjälp av någon naturkraft förena dem så att de kommer att bilda den hela och odelbara massa som ni kallar livet.”
Med sin inbyggda musikalitet har romanen fortsatt att älskas och inspirera, bland andra Patti Smith.
Jenny Aschenbrenner letar strandfynd i Virginias Woolfs ”Vågorna”. Som uppläsare hör vi Katarina Ewers och översättningen var gjord av Jane Lundblad. -
De tröttsamma vänsterreaktionerna på Viaplays ”Powerkvinnor”, Dramatens post metoo-strategi och Britneys förmyndarskap. Dessutom vill Jenny Aschenbrenner försvara det hatade Stockholm medan Kristin McMillen vill tacka ”Dyra pajasar”.
Gäst: Sofia Olsson från Galago. -
De utslitna kropparna befolkar poesin, prekariatet hämnas i prosan och robotarna knuffar ut tjänstemännen från kontoren.
Efter vårens arbetskritiska debatt fokuserar Katarina Wikars och Jenny Aschenbrenner på arbetet i sig. Vad gör folk på jobbet egentligen? Och hur skildras det i konsten och litteraturen?Hur ser en filosof ut när den arbetar? Labour in a single shot heter filmaren Harun Farockis sista utställning om arbete i Rio, Berlin, Hanoi. Hör serietecknaren Klara Wiksten om fas 3 och författaren Elise Karlsson om Linjen. En klassiker om arbetslivet är fotografen Lars Tunbjörks bok Kontor från 2002. Poeten Johan Jönson skriver om kroppen och slitet. Sociologen Roland Paulsen försöker svara på sina egna frågor ur Vi bara lyder. Och ur arkivet läser Willy Kyrklund ur Solange: Varje dag klockan fem när jag går ut genom kontorsdörren ska en strömbrytare vridas om i min själ och alla minnen från denna drömlika plats ska slockna.Vidare en scen ur Välkommen till prekariatet med Teateretablissemanget, dikten Arbetsglädje av Jenny Wrangborg, en intervju om Kontorsfolket med etnologen Birgitta Conradson och citat ur Cirkulation av Magnus Florin. Länk till utställningen Labour in a single shot: http://www.labour-in-a-single-shot.net/en/films/ -
Vad är friheten värd utan materiell trygghet? För de flesta av oss är förutsättningen för materiell trygghet ett arbete och den lön det ger. Men vad händer när arbetet i sig inte bara erbjuder frihet utan också innebär begränsningar, ofriheter, i värsta fall underkastelse? För många människor i dagens Europa och i andra världsdelar är arbetet i själva verket förknippat med otrygghet och brist på framtidsutsikter.
Vid den nedlagda bilfabriken Packard Plant i Detroit står den pensionären Rich Feldman, tidigare anställd på en annan av Detroits bilfabriker. För hundra år sedan arbetade 40 000 människor på Packard Plant som då var världens modernaste fabrik i sitt slag. Idag är den ett betongskelett. "Människorna som arbetade i fabriker som Packard Plant behövs inte längre" säger Rich Feldman. "Allt som skapades under kapitalismen och rasismen i USA är på väg att försvinna. Vi måste tänka nytt kring hur vi organiserar våra städer nu."Möt en serietecknare, en sociolog, en ingenjör, en ekonom, en psykolog och ett par skådespelare som undersöker begreppet 'arbete' och funderar på vad det är idag och vad det skulle kunna vara. Följ också med till Turin där Valentina Morano, 28, fortfarande bor hemma eftersom det bara finns tillfälliga och lågavlönade jobb i den ekonomiska krisens Italien, en situation hon delar med miljoner andra sydeuropéer. Medverkande: Serietecknaren Klara Wiksten, sociologen Roland Paulsen, Helena Sandström i gruppen Teateretablissemanget, Rich Feldman i Detroit, Valentina Morano i Turin, Mikael Haglund på IBM, Anna Breman på Swedbank, Christoffer Gradin Franzén från projektet Hoffice.Reportrar: Katarina Wikars, Jenny Aschenbrenner, Kristian Åström, Anna TullbergProducent för programserien är Fredrik Wadström -
Vad kan ord tillsammans med bild berätta som ingen annan konstform kan? Och varför behandlas seriösa serier för vuxna fortfarande som ett helt nytt och förvånande fenomen? I veckans Biblioteket tittar vi närmare på tecknad litteratur. Vi möter skaparna av två av vårens bästa tecknade romaner. Anneli Furmark som i Jordens medelpunkt fortsätter sin trilogi om människor i nordliga landskap. Henrik Bromander som dykt ner i de vuxna jättebarnens ondskefulla vardagsvärld i nya mastodontverket Smålands mörker. Och så har serietecknaren Sofia Olsson fått sig en uppsträckning av serienestorn Joakim Pirinen, vars definition av en bra serie är att den skapar ett hack i livsskivan. Programledare är Jenny Teleman och Jenny Aschenbrenner
-
Kris, korruption och ett kulturarv som faller i bitar medan folket frossar på tutt-tv, lurar varandra och vareviga gång röstar på den politiker som döljer flest skurkstreck bäst med mest smör i leendet Bilden av Italien har smutsats och schabloniserats av det senaste decenniets Berlusconistyre och det har också verkat nästan omöjligt att stoppa den allmakt som landets ledare tillskansat sig med ljusskygga metoder. Men nu reagerar en ny generation italienska författare på det faktum att det land de föddes i inte längre finns. Valeria Parrella skriver i sin roman Avskedsbrev som just kommit på svenska i översättning av Ida Andersen om hur jämnåriga gått från rasande vänsteraktivism till konsumtionshunger, en tillvaro där Vip kortet hålls närmast hjärtat. Silvia Avallone beskriver i sin debut Stål också den i aktuell översättning av Johanna Hedenberg om industristaden mittemot turistparadiset under det ödesdigra år 2001 då Berlusconi åter kom till makten. - Den italienska litteraturen har fått en nytändning, säger Valeria Parella - allt fler tror på kulturens makt att förändra Italien. Jenny Aschenbrenner har lyssnat till två röster från ett land som vill återuppstå. Klassikerrummet Den österrikiske Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna med stor betydelse för djupt innovativa kollegor som Nobelpristagarna Elfriede Jelinek och Imre Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg utsatt för amerikanernas bombningar.Med sitt karakteristiska rytmiska ordflöde angriper han sitt hemlands förtryck och inskränkthet samtidigt som vi följer hans väg till författarskapet. Maarja Talgre gästas av Magnus Florin och Katarina Wikars. Thomas Bernhards berömda självbiografiska svit finns nu åter tillgänglig på svenska i en samlad pocketupplaga. Dessutom finns nu Wittgensteins brorson, Undergångaren, Heldenplatz och Mina priser. Bonus:
-
Leriga stövlar och spår av dreglande kor på overallen, vitlöksodling och slakt. Så ser vardagen ut för unga Sofi som är lantarbetare i den svenska myllan. När kråkorna kraxar över åkrarna drömmer hon om något annat utan att riktigt veta vad, så som många unga människor gör. Katarina Fägerskiöld gillar att skriva om lantbruksmiljö och om vardagliga småstäder, i storstäderna ser hon inte samma möjligheter. Hon gillar det som tittar fram ur glipor och sprickor, och några happy ends tror hon inte på. Mia Gerdin har träffat henne för att prata om lerig jord och litterär stil. Och Jenny Aschenbrenner spinner vidare på temat och funderar över landsbygdsskildringar inom litteraturen - kan man tala om en våg av country noir? Programledare är Jenny Teleman och uppläsare är Anna Persson
-
FRÖKEN - Är ni inte min vän? JEAN - Jo ibland! Men lita inte på mig. Fröken Julie är August Strindbergs mest spelade pjäs. Maktkampen en midsommarnatt mellan husets härskarrinna och hennes två tjänare återuppstår om och om igen på scener över hela världen. Men vad handlar den om? Hur kan man läsa denna text från 1888 och komma fram till så olika slutsatser och tolkningar? Eller är det tvärtom så att vi fastnat i samma gamla. Biblioteket träffar Anna Petterson och Fia Stina Sandlund som flyttat in alla tre roller i en och samma person och gjort en film som försöker rädda Fröken från självmordet. Författaren PO Enquist tolkat in en personlig hemlighet i Fröken Julie. Per Magnus Johansson tar tolkningarbetet ett steg till genom att försöka psykoanlysera själva Strindberg utifrån hans egen litteratur istället för tvärtom och på köpet lära oss alla något om ensamheten. Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman är programledare.
-
I Biblioteket denna vecka har vi läst romaner som tar upp innebörden av att ha makten och tolkningsföreträdet, som vit i gamla koloniala områden eller som heterosexuell majoritet i mellanöstern. Ön av Lotta Lundberg är en ny roman som bygger på den sanna historien om nuitida kulturkrockar i en pytteliten engelsk koloni som uppstod i samband med myteriet på Bounty. En historia om gränserna för sexuella övergrepp, den vita världens syn på paradiset och nödvändigheten i att finna sin egen sanning, bortom kulturella föreställningar. Anna Jonasson har träffat Marockos förste öppet homosexuella författare Abdellah Taïa och talar om hans självbiografiska roman Ett arabiskt vemod, om att gå vilse på Kairos gator och att återfinna sig själv i andra människor och i andra städer Två kvinnor - en vit lanbrukarhustru och hennes tjänare, eller vän, befinner sig i en laddad gemenskap i romanen Aagat, nu aktuell på svenska. Den afrikaansspråkiga författaren Marlene Van Nierkerk är en av Sydafrikas främsta författare. Tor Billgren berättar hur hennes romaner hänger ihop med boernas historia. Så har vi läst Gunnar Ardelius nya Roman Friheten förde oss hit om ett äktenskap, ungdomlig idealism och svensk arbetsrätt i Liberia. Programledare Jenny Teleman och Jenny Aschenbrenner
-
En änka upptäcker sin mans hemligheter när hon städar upp i hans kvarlåtenskap i Göran Moldéns Lögnarens ögon. Författaren själv avslöjar romanens dolda dramaturgi när Jenny Teleman träffar honom i hans hem i Göteborg. Biblioteket denna vecka tar sig an litteraturens hemligheter. De som ryms i en roman. Och de som finns i böckerna för barn, där att gömma och ljuga är en strategi för att kunna växa utan att kvävas av vuxenvärldens klåfingrighet. Jenny Aschenbrenner har träffat barnbokskritikern Lotta Olsson och rotat i hemligheterna hos den ständigt aktuelle Alfons Åberg, med hans mamma Gunilla Bergström. Hemligast av allt hos Göran Moldén är slutet på romanen är det mörkt eller ljust eller både och eller mittemellan? Vi fortsätter vår serie om litterära slut: de bra, de oavslutade och de hopplösa. Dessutom har Marie Lundström hittat en ny genre: skoterlyrik. Programledare är Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman.
-
När hen kysser hen - vem är hen och vem är hen? Åsa Maria Krafts Självpornografi Akt 1 är en kärlekshistoria med könsneutrala pronomen, alla huvudepersoner är helt enkelt hen. Vad händer med vår läsning om man inte vet om det är en man eller en kvinna som älskar, sviker och blir övergiven? Rubbas litteraturens bygge, eller är det bara våra fördomar som fladdrar några ögonblick till innan de stillnar inför en ny köns- och maktordning? Biblioteket diskuterar. Och så fördjupar vi oss i den norske poeten Olav H Hauge - en av de stora i nordisk 1900-talslyrik. Äppelodlaren, autodidakten och nationalpoeten som bodde hela sitt liv i norska Vestlandet i byn Ulvik på en hylla ovanför Hardangerfjorden. Förebild för generationer av norska poeter som själv bara lämnade gården när hans sköra psyke tvingade honom till vistelser på mentalsjukhus. Hans dagböcker beskriver en ensling som levde på äpplen och böcker men också fann den stora kärleken till sist. Biografin Det stora självporträttet är Carl-Göran Ekerwalds bild av poeten, Ulla Strängberg har läst den. Vi börjar utforska slutet på romanen i en ny serie och så minns vi den nyligen avlidne norske författaren Stig Saeterbakken. Programledare Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman
-
I Kulturradions nya serie om scenkonst handlar första delen om känslorna, de som flödar över scenen i salongen, bakom kulisserna och hemma hos skådespelaren när ljuset slocknat och applåderna tystnat.
Men är det alltid maximalt med emotionell utdelning som är teaterns mål?Skådespelaren Fredrik Evers ger tre lektioner i känslospelets konst, Fredrik Gunnarson berättar hur det upplevs att ramla ner för en trappa i Kafkas Förvandlingen på Malmö Stadsteater.Humorgruppen Klungan och koreografen Birgitta Egerbladh berättar om hur skrattet uppstår i krocken mellan kropp och tal. Och regissörerna Ragnar Lyth och Melanie Mederlind, aktuell med Brechts Heliga Johanna från Slakthusen, om billiga känslotrick.Ett program av Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman. - Mehr anzeigen
