Lars Norén Podcasts
-
Suzanne Osten har jobbat som regissör, dramatiker, författare och teaterchef. Genom sitt engagemang och arbete har hon blivit en viktig inspirationskälla för många.
På 70-talet skrev hon tillsammans med Margareta Garpe de klassiska sångerna “Vi måste höja våra röster för att höras” och “Ååå tjejer”.
Suzanne har skrivit och regisserat föreställningar både för vuxna och barn. 1975 startade hon Unga Klara som hon även var konstnärlig ledare för.
Suzanne har även jobbat med film. Hon långfilmsdebuterade 1982 med filmen Mamma och har därefter gjort ett flertal prisade och uppskattade filmer.
Suzanne Osten jobbar fortfarande och den senaste föreställningen som hon regisserade var Temps Mort av Lars Noren som går på Stockholms stadsteater nu. För podden berättar hon även om sin barndom och vad som påverkade henne så att hon blev den hon är idag. Det blev ett djupt, kärleksfullt och mycket intressant samtal.
Podcasten Under körsbärsträdet
Inspelat den 16 januari 2023 i Stockholm.
www.poddsamtal.seHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Registret står inte särskilt högt i kurs i Sverige, men i England finns ett eget skrå för indexmakare. Fredrik Sjöberg gör några nedslag i bokregistrets fascinerande historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den amerikanske författaren Norman Mailer sägs ha varit både fåfäng och självupptagen. Alla som känner någon författare vet att egenskaperna i fråga inte var unika för just honom, men möjligen var han ändå värre än andra. Så berättas till exempel att han brukade börja läsningen av nya böcker med att leta i registret efter sitt eget namn, vilket för yngre lyssnare kan jämföras med att googla sig själv, alltså en vederbörligen skambelagd form av självbefläckelse.
Detta visste Mailers kollega William Buckley, så när han en gång på 1960-talet skickade en av sina många böcker till Mailer, skrev han ingen dedikation på försättsbladet, sådär som man brukar göra. Istället slog han upp sidan 339, tog fram sin röda kulspetspenna och plitade dit ett hurtfriskt ”Hi there!”, intill registerordet ”Mailer, Norman”. Hur denne uppfattade tilltaget är inte känt, men eftersom han behöll boken livet ut får man anta att han tog det med fattning.
Själv skriver jag dedikationer med blyerts, helt enkelt av hänsyn till mottagarna. Alla äger ett suddgummi och ibland är dedicerade böcker bara ett kvitto på att ingen brydde sig om att köpa dem, varför upphovsmannen tvingades ge bort dem. Zoologen Olof Ryberg, även kallad Lopp-Olle, är ett bra exempel. Hans avhandling om de svenska fladdermössens parasitfauna är väldigt svår att få tag på utan dedikation; ibland är det flera stycken, för när böckerna kom ut på andrahandsmarknaden köpte han dem själv och gav bort dem igen.
Men vi kommer bort från ämnet, som inte är dedikationer, utan själva registret, vars utveckling från medeltiden och framåt visar sig vara en intressant historia. Den som en vacker dag gör sig omaket att röja upp i mitt efterlämnade bibliotek ska upptäcka att nästan allt är fackböcker i vitt skilda ämnen, men med en sak gemensam: i alla finns register. Sådana böcker brukar jag nämligen spara. De utan register brukar jag kasta bort eller dumpa på närmsta antikvariat. Att läsa dem kan vara nog så nöjsamt, men sen är de oanvändbara.
Ämnet belyses i boken Index, A History of the, av engelsmannen Dennis Duncan. Registrets historia, alltså. Lite begränsat kan tyckas, men faktum är att också de som med diagnosmanualmässig hetta verkligen älskar förteckningar i alfabetisk ordning har mycket nytt att lära. Oväntade saker, som att Erasmus av Rotterdam på 1500-talet skrev en hel bok där han strök texten och endast gav ut registret. Folk läser ändå inget annat, sa han surt.
Till pjäsen hör även att boktryckare, åtminstone i England, förr kunde komponera fientliga register för att på den vägen kritisera böckernas innehåll. Många politiska strider utspelade sig i registren, och även rent litterära debatter, varav det bästa exemplet är en 1700-talsroman som hette The Man of Feeling och som senare, under den viktorianska eran, ansågs beskriva en man av alltför klent virke, så när en litteraturprofessor gav ut den där romanen igen försåg han den med ett Index of tears, ett register som förtecknar alla de ställen där huvudpersonen gråter. Den sträve professorn ville därmed visa sitt förakt för bokens, som det hette, emotionella inkontinens. Det blev ett långt register, och då var han ändå tydlig med att han bara förtecknade tårar, inte suckar och snyftningar.
Här bör inflikas att vi i Sverige har lite andra traditioner, liksom enklare. Skönlitteratur har över huvud taget sällan register och fackböcker avslutas oftast bara med ett personregister som görs i all hast av redaktören eller korrekturläsaren. Den brittiska litteraturens mer avancerade sakregister har sin grund i att man där håller sig med professionella registermakare som är organiserade i Society of Indexers, en intresseorganisation som säkert har egna julfester också, då man samlas och sänker en bägare på någon avsides pub och gratulerar varandra till särskilt lyckade uppslagsord.
Även fransmännen är av tradition påfallande noga, låt vara att ingen ännu har lyckats upprepa den bragd som vid mitten av 1800-talet utfördes av den katolske teologen Jacques Paul Migne. Han kom på den briljanta idén att låta trycka samtliga kyrkofäder i ett enda bokverk. Sagt och gjort. Verket Patrologia Latina gavs ut i 217 volymer, vilket oss emellan låter som ett sömnpiller för elefanter; hur som helst var det slutligen dags att skriva registret. Detta kom att omfatta fyra tjocka böcker och var så detaljerat att man till sist fann sig tvungen att även göra ett register till registret. Enligt legenden ska den fromme prästen ha hyrt in femtio registermakare som arbetade oavbrutet i tio år.
Från början, före Gutenberg och boktryckarkonsten, var det naturligt nog mest kyrkans män som höll på med register och innehållsförteckningar, allt för att underlätta spridningen av Bibelns djupsinnigheter, men det hela komplicerades av att böckerna då skrevs för hand av kopister, och inte ens Bibeln var indelad i kapitel och verser på den tiden, så det var ofta svårt att hitta. Den alfabetiska ordningen upptäcktes visserligen redan under antiken, men det krävdes en helt annan innovation för att man skulle få snurr på verksamheten och vi talar nu om den litterära världens motsvarighet till uppfinningen av hjulet, nämligen sidnumreringen.
Detta tekniska alexanderhugg inträffade år 1470, två år efter Gutenbergs död. Böcker tryckta på papper hade således funnits en tid, men ingen hade förut kommit på det där med paginering. Nuförtiden är sidnumren så självklara att vi inte tänker på vilken revolution de innebar.
Fast det är klart, undantag finns. Det vore tjänstefel att här inte nämna Lars Norén, vars dagböcker väckte sådan uppståndelse, inte bara på grund av att författaren ansågs vara både fåfäng och självupptagen, utan också för att hans med god marginal tusensidiga böcker saknar sidnummer. Detta retade framför allt kulturjournalister. De skribenter Norén beskrev som idioter, och de var många, kunde nu inte tipsa varandra om vilken sida angreppet fanns på.
Kanske, slår det mig, sitter nu den gode Norén i sin himmel och ler ikapp med Erasmus av Rotterdam under överinseende av Sankte Per, vars blick för människornas brott rimligen leder till slutsatsen att förtal av journalister ändå inte är så farligt. Förresten går väl skärselden på sparlåga av energipolitiska skäl, och i det läget får man prioritera, naturligtvis med utgångspunkt från syndaregistret – som säkerligen, tråkigt nog, är längst av alla.
Fredrik Sjöberg, författare och biolog
Litteratur
Dennis Duncan: Index, A History of the – Bookish Adventure from Medieval Manuscripts to the Digital Age. W. W. Norton Company, 2022.
-
Caroline har läst Thomas Bernhard och tänkt på Lars Norén, Soho House, James Joyce och samtidens ovilja att bryta mot reglerna. Likt alla andra har Liv inte kunnat undgå prins Harrys memoarer vilket fått henne att fundera över syskonskaror, tystnadskultur och kungahusets existens.
-
P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.
KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:”Kung Mor” av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.
”(Macbeth)” av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.
”Borkmania” av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.
LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan.
"The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH.
"Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.
SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen – när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.
ESSÄ: OM VAD SOM HÄNDER VID STRANDKANTEN"Mina älskade stränder äts upp av mänsklig dumhet", säger journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén om ett myllrande och fascinerande havsliv och en skrämmande utveckling, i dagens essä från OBS.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Felicia Frithiof -
P1 Kultur skärskådar Lars Noréns femte dagbok och en ny utställning och dokumentärfilm kring Lars Norén.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
NORÉN 1: FILM OCH UTSTÄLLNING PÅ NATIONALMUSEUM OM "STILLA LIV"
Lisa Bergström intervjuar Bobo Ericzén, mångårig vän till Lars Norén - som sammanställt en ny utställning på Nationalmuseum kring Noréns ordlösa föreställning "Stilla Liv". Dessutom har han regisserat en dokumentärfilm om föreställningen.
NORÉN 2: FEMTE OCH SISTA DAGBOKEN
I dag utkommer också Lars Noréns sista dagbok postumt. I studion finns kritikerna Mikael Timm och Sara Abdollahi, som har närläst boken.
NORÉN 3: KLASSIKERN OM ETT AV HANS STORA TEATERVERK
Självklart vill vi också syna Lars Noréns teatergärning lite närmare. Därför kommer även just Sara Abdollahis Klassikern om hans ikoniska föreställning "Personkrets 3:1". Tidigare sänd vintern 2021.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mattias Berg -
Personkrets 3:1 är första delen av Lars Noréns trilogi "Morire di classe". Den bryter med de borgerliga familjedramerna och skildrar ett antihem, en social samhällscontainer för utslagna människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Världen i ”Personkrets 3:1” är ett kargt stadsrum av nedgångar. Det kunde lika gärna utspela sig i Berlin, London eller Paris som i Stockholm och dess T-central.
Begreppet syftar på personkrets 3 i LSS, Lagen om stöd och service som omfattar personer med varaktig fysisk och psykisk skörhet. Pjäsen hade premiär på Riksteatern i Umeå och sattes också upp som tv-föreställning 1998 i regi av Arn-Henrik Blomqvist i en tid när välfärden nedmonterades och allt högre krav ställdes på individen att reda sig själv. I original är pjäsen ett nio timmar långt epos.
Att säga att författaren har en uppgift att reparera det som politiken övergivit är idealistiskt men en författare får aldrig vända eländet ryggen. Det visste Simone Weil, en av Lars Noréns ständiga följeslagare, och det visste också han.
En klassiker av Sara Abdollahi.
Vi hör också Lars Norén ur radions arkiv och scener från tv-uppsättningen av "Personkrets 3:1" med Melinda Kinnaman, Anna Petterson, Shanti Roney m.fl.
-
Ensemblen till Demoner på SPIRA diskuterar skådespeleri och det specifika med att spela Norén. Han är verkligen en av Sveriges största dramatiker sedan början på 80-talet, men exakt vad är det som är så bra?
Men vi pratar också om överlevnad, prestationsångest, erfarenhet, lust och tillkortakommanden.
Och om att när teater är som bäst, kan den vara en vän att hålla i handen under en stormig natt. En tröst. Ett renande. En möjligt väg framåt.
Demoner av Lars Norén spelas på SPIRA
Under oktober 2022
https://www.smot.se/demoner/
Ing-Marie Carlsson - Katarina
Petter Andersson - Frank
Sanna Ingemaa Nilsson - Jenna
Mathias Lithner - Tomas
Hugo Hansén - Regi
Sven Haraldsson - Scenografi
Andreas Jonasson - Ljusdesign
Alona Andersson - Kostymdesign
Nina W Larsson - Maskdesign
Sebastian Cederblad - Ljuddesign
Patrik Franke - Dramaturgi
Pontus Lekander - Scenmästare
Matilda Dagman - Sufflör
Magnus Norrby - Tillverkningsteknik
Joseph Fahy - Dekorsnickare
Sara Werlinder - Kostymmästare
Lena Hoff - Rekvisitör
Rosel Jonsson - Attributmakare
Maria Waldenvik - Marknadschef
Jörgen Asklid - Försäljningschef
Linnéa Strandberg - Projektledare
Jennie Palmér - Grafisk formgivning
Lars Kroon - Foto
Mats Fäldt - PR-ansvarig
Kenneth Hedlund - Producent 1
Dag Sjöberg - Producent 2
Johan Mansfeldt - Teknisk projektledare
Tommy Börjesson - Teknisk chef
Malin Brandby - Produktionschef
Staffan Aspegren - Konstnärlig chef
Ulrika Josefsson - Verksamhetschef -
Skådespelaren Ingela Olssons första, betydelsefulla möte med Lars Noréns texter, var en diktsamling hon fick som ung: "Råheten i språket, det osentimentala, tog mitt unga flickhjärta Norén har direkt påverkat mitt skådespeleri."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
LARS NORÉN – EN GIGANT INOM SVENSK TEATERLars Norén (1944-2021) föddes i Stockholm. Han debuterade 1963 med diktsamlingen "Syréner, snö" och skrev framför allt poesi fram till 1980, då han övergav lyriken för dramatiken. Han fick sitt stora genombrott på scenen med pjäser som "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med gud", där dysfunktionella familjer står i centrum. Efter det följde pjäserna i sviten "Borgerliga kvartetter", där bland annat "Höst och vinter" ingår och på 90-talet skildrade han samhällets utsatta i olika pjäser, varav ett exempel är "Personkrets 3:1" som är en del av det som kallas för "De döda pjäserna". Han skrev och regisserade uppsättningar för scenen, radio och TV, han var oerhört produktiv och arbetade också som teaterchef och konstnärlig ledare. Han skrev också prosa, 2012 gavs exempelvis "Filosofins natt" ut – som var den första prosaboken sedan 70-talet – och 2016 återvände han till lyriken med "Stoft. 2008 gav han ut "En dramatikers dagbok", som väckte mycket uppmärksamhet och debatt för den ocensurerade skildringen av samtiden och kulturvärlden. Den sista och fjärde volymen av dagböckerna gavs ut 2020 och det blev också hans sista verk.
NORÉN ÄR EN AV DE FRÄMSTA DRAMATIKERNA FÖR INGELA OLSSONIngela Olsson är skådespelare och tillhör Dramatens fasta ensemble. Hon har medverkat i ett stort antal uppsättningar på bland annat Teater Galeasen, Stocksholms Stadsteater, Dramaten och har dessutom haft roller i filmer, tv-serier och Radioteatern. Hon har hittills medverkat i tre pjäser av Lars Norén – på Teater Galeasen 1989 gjorde hon rollen som Elektra i "Orestes" och 2005 var hon med i teaterns uppsättning av "Krig". 2018 gjorde hon i "Höst och vinter" på Dramaten och hösten 2022 har Ingela Olsson en roll i "Så enkel är kärleken" på Maximteatern. Hon har samarbetet med författaren Sara Stridsberg vid flera tillfällen och regisserade "Medealand" 2009. Ingela Olsson har prisats fler gånger för sin insats som skådespelare, 2018 tilldelades hon till exemepl Dramatens O'Neill-stipendium.
I avsnittet medverkar också Eva Ström, författare, läkare och översättare.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Veckans avsnitt kretsar bitvis kring Carola och Runar (samt deras djur) men också om "Förlustens konst" en essä av Lars Norén om Gunnel Wåhlstrands konst. Om den frånvarande närvaron, om det som gått förlorat, och om Gud som ett namn för den förlusten.
-
”Om Carola hade försökt frälsa mig hade jag slagit bakut. Men hon är inte sådan”, säger veckans gäst Marika Carlsson apropå Aftonbladets försök att hitta intriger i årets upplaga av Stjärnorna på slottet på SVT. Men bakut har Marika annars slagit en del i sitt liv. Till exempel mot Gud och den kyrka hon växte upp i. Om detta handlar den självbiografiska boken ”Såna som du ska inte va här”. Dessutom Mattias Timanders tips på dagböcker man både får och bör läsa. Programledare Lisa Tallroth.
Övriga titlar som nämns i avsnittet:
En dramatikers dagbok av Lars Norén
Vardagar 1-7 av Ulf Lundell
En debutants dagbok av Wera von Essen
Svar till D av Wera von Essen
Skrivliv av Gun-Britt Sundström -
Fåglar finns är tillbaka efter sommaruppehållet! Vi skulle egentligen spelat in vid Rösjöns strand men eftersom vädret var så kackigt så spelar vi in i stugan i Rö. Fiskgjusen i Rösjön får en rättvis historieskrivning. Döda duvor efter skyfallet i Gävle diskuteras, likaså silltrutens intresse för golfbollar. Det blir även poesi av Lars Norén som diktar fint om tornseglare (Tipstack till Hasse i Viken!). Peder tipsar om Birdshow i Falsterbo där han kommer att vara med och bland annat sälja sin bok Fantastiska fåglar. Topplistan är tillbaka! Med Peder Edvinsson och Peter Gropman. Produktion Iris media.
-
Skådespelaren om en roadtrip till Mallorca 1982, dit han åkte med sina tre barn i en gammal lånad Saab.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Sten Ljunggren fick i år en Hedersguldbagge för en över 50-årig karriär inom film, teater och tv. Han har medverkat i nästan 150 filmer och tv-serier.
Hyllad och älskad för sina roller i ”Svenska hjärtan”, ”Skärgårdsdoktorn” och sågs senast i SVT:s julkalender ”Mirakel”.
På scenen har Sten Ljunggren framträtt i ”Onkel Vanja” och ”Mäster Olof” samt flera uppsättningar av Lars Norén, den senaste var ”Andante”.
I sitt Sommarprogram berättar Sten Ljunggren om en bilresa till Mallorca.
- En dag i juli 1982 satt jag i en lånad ålderstigen Saab tillsammans med mina tre barn, två pojkar och en flicka, fjorton, elva och nio år gamla, på väg mot Mallorca.
Om Sten Ljunggren:Skådespelare, 82 år.
Född och bosatt i Stockholm.
Debuterar som Sommarvärd.
Producent: Petter Ljunggren.
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play -
Andrés & Oskar utvecklar sitt pågående samtal om neologismernas varierande kvalitéer. De ger exempel på och bearbetar nyord från författare och poeter så som; Lars Norén, Astrid Lindgren, Paul Celan, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Inger Cristensen, Eva Ström mm.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit stoopendaalsundfelt.substack.com/subscribe - Mehr anzeigen
